Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar pÄ akutmottagningar möter dagligen patienter som Àr alkohol- eller narkotikapÄverkade. NÀr patienter kommer till akutmottagningen och Àr pÄverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta vÄld. Det vÄrdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet Àr Kaséns syn pÄ vÄrdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som Àr pÄverkade av alkohol eller narkotika pÄ akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar pÄ en akutmottagning i mellersta Sverige.

TelefonrÄdgivning via en sjuksköterska har funnits Ànda sedan 1930-talet men det Àr först de senaste Ären som denna kompetens har erkÀnts som en egen specialitet. Inom vÄrden sker allt fler möten mellan vÄrdgivare och vÄrdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav stÀlls pÄ sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrÄdgivning till personer med psykiska problem. Metoden som anvÀnts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehÄllsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar dÀr fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett kÀnsligt öra samt meningsfullhet.

Syfte: Detta examensarbete syftar till att fÄ kunskap om vad som kan bidra till ökad delaktighet för en elev mottagen i gymnasiesÀrskolan som lÀser individinkluderat inom ett nationellt program. UtifrÄn syftet har jag stÀllt frÄgestÀllningar som berör begreppet delaktighet ur olika synvinklar samt Àven hur de organiserar den vardagliga verksamheten kring eleven. Jag har Àven tittat pÄ om det gÄr att se nÄgra skillnader pÄ elevens delaktighet mellan gymnasiesÀrskolan och det nationella programmet?Teori: FÀltstudien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se i vilka sammanhang som delaktighet uppstÄr för en inkluderad sÀrskoleelev pÄ ett nationellt program inom gymnasieskolan. FÀltstudiens forskningsintresse kan dÄ beskrivas i termer av att beskriva, tolka och förstÄ hur delaktighet visar sig för eleven.Metod: Vad gÀller metod och insamling av data sÄ har inspiration hÀmtats frÄn etnografin dÄ studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod Àr deltagande observationer samt intervjuer med lÀrare och elev.Resultat: Resultatet visar att personliga egenskaper och sociala förmÄgor har stor betydelse för hur eleven upplever sig delaktig pÄ det nationella programmet.

Syfte: Syftet var att undersöka ledares syn pÄ hÀlsa och hÀlsofrÀmjande arbete samt hur det eventuella hÀlsofrÀmjandet arbetet sÄg ut pÄ deras företag. Vidare undersöktes ur ledarens synvinkel, hur, vad och varför ledaren och företaget arbetar som de gör med hÀlsa pÄ sin arbetsplats. Metod: Författarna har genom intervju frÄgat ledare vid fyra företag med kontorsverksamhet vad de anser om hÀlsa och hÀlsofrÀmjande arbete och hur företagets hÀlsoarbete ser ut. Resultat: Resultatet visade att ledarnas syn pÄ hÀlsa och hÀlsofrÀmjande arbete pÄverkar hÀlsoarbetet pÄ företaget. Resultatet visade Àven att tre av fyra företag hade ett vÀlutvecklat hÀlsofrÀmjande arbete.

I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus pÄ lekhall och hemvrÄ i tvÄ förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrÄn fyra frÄgestÀllningar dÀr samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns pÄverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie anvÀnde vi oss av observation med videostöd som metod dÀr vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.

I denna studie undersöker vi företagshÀlsovÄrdsanstÀlldas uppfattningar om samtal som metod i stressförebyggande arbete. Tidigare forskning visar bland annat i vilka situationer som stress kan uppstÄ, vilka negativa konsekvenser stress kan ha och varför det Àr viktigt att förebygga- och inte bara behandla stress. Största delen av tidigare forskning som gjorts tycks handla om olika metoder för att behandla stress, dÀrför fokuserar vi i denna studie pÄ hur samtalet kan anvÀndas i förebyggande arbete. Genom att intervjua sex personer som alla arbetar med företagshÀlsovÄrd har vi fÄtt ett resultat som visar att samtalet Àr en bra metod att anvÀnda i stressförebyggande arbete..

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.

Bakgrund: Att vÄrda en familjemedlem i hemmet pÄverkar sannolikt anhörigvÄrdaren bÄde emotionellt och socialt (Andrén & ElmstÄhl, 2008). Familjefokuserad omvÄrdnad Àr en teori som belyser betydelsen av att uppmÀrksamma hur en familj pÄverkas nÀr nÄgon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvÄrdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som anvÀndes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.

I Sverige Àr idag 148 000 mÀnniskor drabbade av demens och det Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos vÄr Àldre befolkning. Patienter med demens Äterfinns idag inom de flesta av hÀlso- och sjukvÄrdens kontext och som vÄrdpersonal Àr det viktigt att bemöta dessa patienter sÄ bra som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vÄrdpersonals upplevelser av att ge omvÄrdnad till patienter med demens inom slutenvÄrden. För att svara pÄ syftet söktes vetenskapliga studier om Àmnet i olika vetenskapliga databaser. Nio artiklar som svarade mot syftet anvÀndes i analysen.

VÄrt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det Àr att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar pÄ ett boende i en mindre kommun. Vidare pÄ vilket sÀtt behandlingsassistenterna pÄverkades kÀnslomÀssigt, sÄvÀl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville Àven visa pÄ vilket sÀtt behandlingsassistenterna hanterade att de pÄverkades av sitt arbete..

Eftersom medier Àr en viktig kÀlla till information och politiska frÄgor Àr det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de tvÄ partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, frÄn den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjÀlp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fÄtt större genomslagskraft i medierna i sÄvÀl artiklar som antal bilder. I andelar rÀknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika mÄnga negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar rÀknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ Àn om Junilistan.

Interkulturella affÀrsrelationer har stor betydelse för företagen nÀr de vill expandera utanför nationsgrÀnserna. Vi har i denna uppsats studerat betydelsen av kulturella vÀrderingar och sprÄkliga barriÀrer i svensk-franska affÀrsrelationer. Vitt skilda kulturella vÀrderingar och normer skapar i mÄnga fall problem i transnationella affÀrsrelationer. Företag som opererar i utlandet bör efterstrÀva att överbrygga problem som orsakas av skilda kulturella vÀrderingar.Syftet med vÄran uppsats Àr att undersöka problem som kan uppstÄ och de möjligheter som skapas i svensk-franska affÀrsrelationer. VÄra huvudfrÄgor i denna studie har varit: Hur stor betydelse har dÄ kulturella vÀrderingar vid interkulturella affÀrsmöten? Och hur mycket kan sprÄkliga och kulturella kunskaper förhindra uppkomsten av missförstÄnd? DÄ vi studerar pÄ ett tvÀrvetenskapligt program; ekonomi, sprÄk, etnologi Àr det utmanande och passande för oss att i denna undersökning koppla samman vÄra teoretiska kunskaper i ett mer praktiskt perspektiv.Studien kan betraktas som kvalitativ dÀr vi vill beskriva det verkliga affÀrslivet i jÀmförelse med de teorier vi har valt.

Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar pÄ rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. MÄnga lÀrare upplever arbetsbördan för stor och sÄ Àven rektorer. Detta visar pÄ en organisation som inte mÄr riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrÄn kÀrnverksamheten, undervisningen.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.