Sök:

Sökresultat:

2426 Uppsatser om Känslomässigt klimat i familjen. - Sida 5 av 162

Vad hÀnder om de stÀndiga förbÀttringarna tar slut? : En fallstudie av en utvecklingsorienterad organisation

Vad hÀnder om de stÀndiga förbÀttringarna tar slut?FörmÄgan att stÀndigt utvecklas och förÀndras har i vÄrt samhÀlle och inom den svenska industrin blivit en allt viktigare konkurrensfördel för att skapa framgÄngsrika organisationer. MarknadsförÀndringar förekommer numera i en alltmer progressiv takt och det framstÄr att organisationer med ett gott kreativt klimat förmÄr att skapa goda förutsÀttningar för att hantera omvÀrldens förÀnderlighet. KÀrnan för industriella organisationer Àr ytterst att upprÀtthÄlla en accepterad produktionstakt och samtidigt skapa ett kreativt klimat som ger goda förutsÀttningar för att utveckling kan frodas. Det rÄder en enighet om att organisationer med ett gott kreativt klimat som ger medarbetare stöd, möjlighet och utrymme att omsÀtta idéer till verklig nytta, skapar goda förutsÀttningar för organisationers utvecklingsförmÄga.

Att vara förÀlder till ett barn som missbrukar

Den hÀr kvalitativa studien undersöker hur det Àr att vara förÀlder till ett barn som missbrukar samt hur vardagslivet och hur relationer inom familjen samt till omgivningen pÄverkas. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med kvalitativ inriktning. Undersökningen bygger pÄ fyra semistrukturerade intervjuer varav alla intervjupersoner har haft minst ett barn med missbruksproblem. Familjen Àr ett  mÀnskligt system, dÀrför tolkas resultatet utifrÄn systemteorin. Resultatet visar att familjens vardag förÀndrades dÄ de fick utstÄ pÄfrestningar av missbruket vilket ledde till att familjerelationerna försÀmrades.

Kultur- och allaktivitetshus, Svalbard

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang pÄ en plats som framstÄr som en ogÀstvÀnlig boplats för mÀnniskor?Syftet med studien var att fÄ bÀttre förstÄelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, mÀnniska, teknik och miljö i ett av vÀrldens nordligaste samhÀlle, Longyearbyen pÄ Svalbard, vars extrema klimat med rÄdande istid och lÄnga mörkerperioder framstÄr som en skrÀmmande boplats för mÀnniskor. Finns det plats för arkitektur som Àr nÄgot mer Àn bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, vÀder och vind?MÄlet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..

Fokusskiftet frÄn barnet till familjen ? barnsköterskors upplevelser av att arbeta med neonatal samvÄrd

Den medicinska och psykologiska forskningen har bekrÀftat betydelsen av den allmÀnna omvÄrdnaden i livets början. Detta har lett till utvecklandet av neonatal samvÄrd, dÀr ett ökat fokus finns pÄ familjen. Som en följd av detta har barnsköterskans roll förÀndrats. Syftet med studien var att undersöka hur barnsköterskor inom samvÄrden upplever det fokusskifte som Àgt rum ? frÄn barnet till familjen.

Familjemedlemmars erfarenheter i vardagen med diabetes mellitus typ 1 : En systematisk litteraturstudie

SammanfattningBakgrund: Diabetes mellitus typ 1 Àr en sjukdom som kan drabba bÄde barn och vuxna. NÀr barn drabbas av sjukdomen kan det uppstÄ en kris i familjen och alla familjemedlemmars vardag pÄverkas. UtifrÄn ett systemiskt perspektiv kan familjen ses som ett system, dÀr varje del, familjemedlemmarna pÄverkar varandra/systemet.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars erfarenheter i vardagen, nÀr ett barn i familjen har diabetes typ 1.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod dÀr artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar valdes ut och anvÀndes i analysen och diskuterades sedan gentemot kristeori och systemteori.Resultat: Ett tema identifierades; Nya erfarenheter i vardagen och fem kategorier; Att erfara utanförskap, att uppleva oro, att strÀvan efter acceptans, utmaningar och osÀkerhet i den nya rollen och Àndrad ansvarsfördelning.Slutsats: UtifrÄn resultatet dras följande slutsatser; utanförskapet och den förÀndrade ansvarsfördelningen har en pÄverkan pÄ familjemedlemmarnas vardag och relationerna inom familjen. Fler i familjen Àn bara det drabbade barnet Àr i behov av support och stöd för att kunna hantera den nya förÀndrade vardagen.

Fuktförebyggande ÄtgÀrder för ett bÀttre klimat i den smÄlÀndska stenkyrkans krypgrund

Fukt i kyrkans krypgrund Ă€r ett ?vĂ€xande? problem som pĂ„ senare tid uppmĂ€rksammats alltmer. I denna studie har flera möjliga lösningar undersökt, vidare har en allmĂ€n angreppsmodell formulerats för att underlĂ€tta framtida utredningar. Studien visar bland annat att styrning efter mögelrisken Ă€r önskvĂ€rt för att fĂ„ ett energioptimerat och garanterat mögelfritt klimat. ÅtgĂ€rdsförslag sĂ„som sorptionsavfuktare samt vĂ€rmning genom elradiator direkt i krypgrunden Ă€r möjliga lösningar som med ett litet energitillskott förbĂ€ttrar klimatet i krypgrunden avsevĂ€rt..

Familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn

SammanfattningBakgrund: I Sverige diagnostiseras Ärligen cirka 250 barn med nÄgon form av cancer och Àr den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-15 Är. DÄ hela familjen berörs nÀr ett barn fÄr cancer, Àr det viktigt att arbeta familjefokuserat. Det innebÀr att skapa en icke-hierarkisk relation till familjen och göra dem delaktiga samt arbeta utifrÄn ett salutogent förhÄllningssÀtt.Syfte: Syftet var att beskriva familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes med inspiration av innehÄllsanalys. Studien baseras pÄ vetenskapliga artiklar som hÀmtats frÄn tre olika databaser.Resultat: I resultatet framkommer Ätta teman: FörÀndrad tillvaro, maktlöshet, stöd och avsaknad av stöd, vardagen blev en utmaning, skuld och otillrÀcklighet, sorg, hopp, god och bristande kommunikation.Slutsats: NÀr barnet i familjen insjuknade i cancer förÀndrades tillvaron radikalt. Det blev en stor omstÀllning, bÄde kÀnslomÀssigt och socialt.

Synen pÄ barn och barns ansvarstagande i familjen i Hathi Tiba : En kvalitativ studie om barns livssituation ur mödrars perspektiv

Tidigare forskning i bland annat barndomssociologi har hĂ€vdat att barn Ă€r en grupp som mĂ„ste lyftas fram och synliggöras, kanske framförallt i de lĂ€nder dĂ€r risken för utsatthet Ă€r hög (Wyness 2006). Även i utvecklingsekologin sĂ„ nĂ€mns att barnet bör ses utifrĂ„n omgivningen och dess sammanhang (Andersson 2002). Indien Ă€r ett av dessa lĂ€nder som Ă€r under utveckling men som fortfarande behöver omvĂ€rldens stöd. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att synliggöra barnens roll i familjen i en kontext som i flera avseenden skiljer sig frĂ„n det vĂ€sterlĂ€ndska. Detta har vi undersökt i Hathi Tiba som ligger i Rajasthan, norra Indien.

Mediekonglomeratets vagga : Familjen Hjörnes syn pÄ sin roll som publicist

Familjen Hjörne har sedan 1926 varit VÀstsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol pÄ tidningsmakande i Göteborg och Àgt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsÀgande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största Àgare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsÀgande som inte bara gÄr tre generationer tillbaka, utan som geografiskt strÀcker sig frÄn Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011).

Analys av den muslimska familjen i lÀroböcker för religionskunskap A pÄ gymnasiet : en religionsdidaktisk studie

Det hÀr arbetet Àr ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar pÄ frÄgorna Hur framstÀlls den muslimska familjen i kapitlet islam i lÀroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framstÀllningarna de riktlinjer och mÄl som Lpf 94 och kursplanen stÀller? För detta har en komparativ metod anvÀnts med utgÄngspunkt i lÀroböcker, stÀllda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrÄgor och underliggande frÄgor.De resultat som framkommer hÀri Àr att lÀroböckerna inte skriver om den muslimska familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelÀmnar barnen. DÀr fokus ligger pÄ kvinnan. Den hÀr delen, familjen, i de lÀroböcker som anvÀnts, uppfyller de riktlinjer och mÄl som Lpf 94 och kursplanen stÀller.Islam Àr en religion som Àr vÀrldsomspÀnnande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor gÄr mÄnga muslimska barn, dÀrför behövs en förstÄelse för den muslimska familjen bÄde hos lÀrare och hos andra elever.

En översikt om barn som bevittnat vÄld i familjen

Uppsatsens syfte var att öka förstÄelsen och kunskapen om de barn som bevittnat vÄld mellan nÀrstÄende i familjen. FrÄgestÀllningarna var: 1) Hur beskrivs barns, mödrars och behandlares röster i litteraturen om barn som bevittnat vÄld i familjen? 2) Vad har vÄldet för konsekvenser för barnen enligt mödrar och behandlare? 3) Hur diskuteras lagstiftning, insatser och behandling i litteraturen om barn som bevittnat vÄld i familjen? En selektiv kunskapsöversikt med en illustrativ intervju med en behandlare genomfördes för att besvara frÄgestÀllningarna. Resultatet analyserades ur ett multidimensionellt perspektiv med hjÀlp av socialkonstruktivistisk teori, anknytningsteori samt systemteori med ett rollperspektiv. Det som framkom i studien var att barn som bevittnat allvarliga vÄldshÀndelser i hemmet upplevde ett trauma vilket kunde leda till posttraumatiska stressyndrom hos barnet.

Kreativitet och innovation - en fallstudie av Företaget X

VÄrt syfte med denna fallstudie Àr att undersöka, beskriva och förklara hur man kan skapa och frÀmja ett kreativt klimat i tillverkande organisationer för att pÄ sÄ sÀtt skapa innovationer som kan ge organisationen försprÄng i konkurrensen pÄ den marknad de agerar pÄ. Vi har i vÄr fallstudie funnit att företag idag, för att kunna försvara sin plats pÄ en konkurrensutsatt marknad, behöver vara innovativa och nytÀnkande. Vi har kommit fram till att kommunikation och inre motivation Àr viktiga komponenter för att skapa ett klimat som frÀmjar innovationer. Genom att ge medarbetare rÀtt verktyg blir samtliga lÀnkar i organisationen viktiga i detta arbete..

?Prata om hur jobbigt det ?r och hur verkligheten kan se ut? ? En kvalitativ studie om l?rarstudenters ber?ttelser om sina VFU-upplevelser

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Diagnosens dilemma

Denna studie hade som avsikt att undersöka om att fÄ en diagnos Àr en fördel eller en nackdel för individen. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa intervjun som stöd för en undersökning. Sammanlagt genomfördes Ätta intervjuer med fyra ungdomar och deras förÀldrar, om hur diagnosbeskedet pÄverkat dem, familjen, kamrater och skolgÄng. Resultatet pekar pÄ att en diagnos innebÀr en fördel p.g.a. att den ger en förklaring till problemen, stöd och hjÀlp i skolan, samt medför positiva förÀndringar i familjen och bland kamrater..

Dödligt vÄld mot barn inom familjen

Bakgrund: Varje Är avlider 1,4 miljoner mÀnniskor till följd av vÄld i vÀrlden, varav 34000 Àr barn. I Sverige rapporteras i genomsnitt 95 fall av dödligt vÄld dÀr tre av dessa fall Àr dödligt vÄld mot barn. Det dödliga vÄldet mot barn sker till stor del i hemmet, av en familjemedlem. Det övergripande syftet med den systematiska litteraturstudien var att redogöra för dödligt vÄld mot barn inom familjen. Följande frÄgestÀllningar skulle besvaras: redogöra för vilka förövarna var vid dödligt vÄld mot barn inom familjen, redogöra för vilka dödsorsakerna var vid dödligt vÄld mot barn inom familjen, redgöra för Älder pÄ offret vid dödligt vÄld mot barn inom familjen.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->