En kyrkogÄrd Àr de bortgÄngnas bostad men Àr Àven de efterlevandes besöksplats. Det hÀr arbetet handlar om att föra in vÀxthusbyggnader i kyrkogÄrdsmiljö, som en kontemplationsplats för de sörjande. VÀxthus medför ett gynnsamt klimat för sÄvÀl besökare som vÀxter. Det ger den sörjande möjlighet till en vÀrmande och grönskande plats, de mÄnader om Äret som utemiljön inte kan erbjuda detta. NÀrvaron av vÀxtlighet i kombination med den visuella kontakt som besökarens ges med begravningsplatsen, Àr förmodligen positivt för sorgeprocessen.

  Examensarbete genomfördes i samrÄd med Helenius konsultbyrÄ. Syftet med arbetet var att utreda och undersöka möjligheterna att förbÀttra driftekonomi och inneklimat pÄ Radiohusets kontorsbyggnad som Àr belÀget pÄ GÀrdet i de centrala delarna av Stockholm. Bakgrunden till arbetet var att det fanns relativt stora problem med inneklimatet i denna del av byggnaden under bÄde sommar och vinter. Vintertid upplevde en stor del av personalen som vistades i byggnaden dragproblem och sommartid Àr inneklimatet alldeles för varmt för att personalen kan jobba effektivt. En annan del av problemet var att stora mÀngder energi anvÀndes för temperera byggnaden vintertid.

?Det finns idag dubbelt sÄ mÄnga konstnÀrer Àn tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers sÀkerligen har pÄverkat den mer liberala synen pÄ företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnÀrer. Att det Àr ett annat klimat Àn tidigare Àr de flesta överens om och frÄgan Àr hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnÀren att verka i företagsvÀrlden. Uppsatsens fokus ligger pÄ konstnÀrens förmÄga att kommunicera, vilket Àven har visat sig vara den starkaste lÀnken mellan konstnÀr och företagare.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnÀrerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras vÀrderingar och erfarenheter överensstÀmmer med det teoretiska fÀltet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utlÀsa ett visst motstÄnd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstÄr ett hinder för konstnÀrer som vill anvÀnda sig av marknadskommunikation.

Inom sjukvÄrden brister det i bemötandet av barn som nÀrstÄende dÀr de sÀllan synliggörs, blir delaktiga eller informerade om det som berör den sjukes/skadades hÀlsotillstÄnd. Oberoende av sin familj har barn och unga egna rÀttigheter i samhÀllet vilket barnkonventionen stödjer och arbetar för. 1 januari 2010 omarbetades innehÄllet i HÀlso- och sjukvÄrdslagen (HSL) och Lagen om yrkesverksamhet pÄ hÀlso- och sjukvÄrdens omrÄde (LYHS). DÀr klargörs barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd samt hÀlso- och sjukvÄrdens ansvar att uppmÀrksamma detta, om barnets förÀlder lider av sjukdom/skada. Syftet Àr att beskriva barns upplevelser av att ha en nÀrstÄende som vÄrdas pÄ sjukhus samt ge en beskrivning av faktorer som kan pÄverka barnens upplevelser.

En stor del av varje individs klimatavtryck bestÄr av den mat vi konsumerar. Eftersom det serveras en stor mÀngd portioner varje dag runt om i landets skolor anser vi det intressant att studera hur pass klimatanpassad skolmaten Àr idag. Hur ser skolornas miljöarbete ut och finns det förbÀttrande ÄtgÀrder som kan genomföras pÄ omrÄdet? Vi har valt att fokusera vÄrt arbete pÄ den serverade mÀngden kött och fisk pÄ tre grundskolor, en kommunal och tvÄ privata, i Uppsala kommun liksom ursprunget hos dessa animalier. Intervjuer utfördes med ansvariga för upphandling och kostplanering pÄ kommunen, skolkökspersonal samt elever.

Under de senaste tvĂ„ till tre Ă„rtionden har vĂ„rdpersonalen som möter barnfamiljer börjat uppmĂ€rksamma att pappan har en egen och sjĂ€lvstĂ€ndig roll till sitt barn och i familjens liv.I följande kvalitativa studie fĂ„r vi ta del av nĂ„gra förstagĂ„ngspappors erfarenheter av hur deras delaktighet har varit under graviditeten, under förlossning och BB-tiden samt under den första tiden tillsammans med sitt barn. De berĂ€ttar ocksĂ„ om hur deras erfarenheter av stöd har varit under samma tid, ifrĂ„n sĂ„vĂ€l deras personliga som det professionella nĂ€tverket. Det visar sig att dessa pappor har varit engagerade tillsammans med sin partner ifrĂ„n allra första tiden av graviditeten. De har deltagit i förberedelserna hemma, vid besök hos barnmorskan och vid förĂ€ldrautbildningen och de har varit med sitt barn till BvC.Papporna har medvetet prioriterat tid tillsammans med sitt barn och familjen och varit angelĂ€gna om att lĂ€ra kĂ€nna sitt barn och delta i omsorgen och skötseln pĂ„ ett sjĂ€lvstĂ€ndigt sĂ€tt. Samspelet med sin partner har byggt pĂ„ ömsesidig respekt vilket har inneburit att papporna har haft förmĂ„gan att bĂ„de ta aktiv del i skötsel och omsorg, men ocksĂ„ funnits dĂ€r som ett stöd till sin partner, allt utifrĂ„n barnets behov.Det framkommer i studien att papporna har uppskattat stödet ifrĂ„n mor-och farförĂ€ldrar och syskon nĂ€r stödet har anpassats och utgĂ„tt ifrĂ„n deras behov. Även stödet ifrĂ„n vĂ€nner som sjĂ€lva har barn har ocksĂ„ haft stor betydelse.Dessa pappors erfarenhet av stöd ifrĂ„n det professionella nĂ€tverket har varit mycket positivt, bortsett frĂ„n BB-tiden dĂ€r de saknade information, praktiskt stöd och bra bemötande.

Arbetet syftar till att Ă„skĂ„dliggöra energianvĂ€ndningen i MasurgĂ„rdens förskola samt kontrollera om fastighetens energisystem anvĂ€nds optimalt. KartlĂ€ggningen syftar till att förse fastighetsĂ€garen med beslutsunderlag för framtida investeringskalkyler och energi-besparingsĂ„tgĂ€rder.En modell av fastigheten skapades i energisimuleringsprogrammet IDA ICE, klimat-skalet Ă„terskapades frĂ„n konstruktionsritningar, belysning och personbelastning inven-terades pĂ„ plats. Resterande indata var baserat pĂ„ nyckeltal frĂ„n tidigare studier och schablonvĂ€rden.Simuleringsresultaten visar att fastigheten inte Ă€r i behov av nĂ„gra större investeringar i energibesparande Ă„tgĂ€rder. Men det konstateras att en Ă„rlig energibesparing pĂ„ 5308 kWh (5,6 %) Ă€r möjlig genom en sĂ€nkning av uteluftsflöde under vintermĂ„naderna och genom att byta ut radiatortermostaterna mot nya. ÅtgĂ€rderna leder Ă€ven till en förbĂ€ttring av inomhusmiljön och tros minska problemen med torra slemhinnor under vintermĂ„naderna hos brukarna..

Motivation inom skolan Àr avgörande för elevers lÀrande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förvÀntningar och mÄlsÀttningar har visats sig ha positiv inverkan pÄ motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som frÀmjar ungdomars motivation, med utgÄngspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrÄn skilda tillvÀgagÄngssÀtt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare frÄn en friskola och 8 frÄn en ungdomsverksamhet.

SAMMANFATTNINGTitel:Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsstÀllelse?NivÄ:C -uppsats i Àmnet företagsekonomi.Författare:Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren.Handledare:PÀr Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & MariaFregidou-Malama.Datum:2015 ? Maj.Syfte:Syftet med denna studie Àr att förklara om ett autentiskt ledarskap har enkoppling till ett positivt arbetsklimat i form av engagemang ocharbetstillfredsstÀllelse hos medarbetarna.Metod:Denna studie har genomförts med deduktiv ansats dÀr den teoretiskareferensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades medhjÀlp av en enkÀt som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med ensvarsfrekvens pÄ 67 %, vilket motsvarar 152 anvÀndbara enkÀtsvar. Med hjÀlp avden statistiska mjukvaran SPSS analyserades primÀrdatan med hjÀlp avkorrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivÄ testadesdÀrefter med hjÀlp av T-tester.

Under ungdomsÄren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrÄgasÀtta sin identitet. Det identitetssökande som dÄ tar sin början Àr en omfattande process. I takt med att individen frigör sig frÄn familjen fÄr jÀmnÄriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet Àr att redogöra för hur nÄgra ungdomar beskriver sig sjÀlva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i Äldern 15 - 16 Är och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig sjÀlva. Ungdomarna ser kamrater som nÄgot sjÀlvklart och till viss del Àr man nÄgon tillsammans med sina kamrater..

Finns det nÄgon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollÀrare? Stress hos lÀrare kan definieras som en kÀnsla av ilska, spÀndhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mÄr de som har jobb med höga krav, lÄg kontroll och dÄligt socialt stöd sÀmst pÄ jobbet. En kvantitativ studie har gjorts dÀr enkÀter delats ut till lÀrare pÄ förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jÀmfördes sedan med data frÄn en större ort i Sverige.

Örebro universitetInstitution för beteende-,social- och rĂ€ttvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60pSammanfattningTitel: Statligt stöd till förĂ€ldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och StorbritannienFörfattare: Cecilia FlodströmHandledare: Munir DagSyftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till förĂ€ldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka vilka upplevelser förĂ€ldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med förĂ€ldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till förĂ€ldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika lĂ€nderna, skilde sig frĂ„n varandra.

Denna studie har som syfte att belysa hur lÀrare och skolledare tÀnker nÀr det gÀller skapandet av en hÀlsosam utbildningsmiljö.Det empiriska materialet bestÄr av skriftligt inhÀmtade svar pÄ ett antal frÄgestÀllningar kring föreslagna förbÀttringsÄtgÀrder gÀllande arbetsplatsens miljö. LitteraturgenomgÄngen bildar underlag för teorin att samspelet mellan hÀlsofrÀmjande arbete, lÀrares arbetstillfredsstÀllelse och elevers lÀrande Àr betydelsefullt för utvecklingen av en hÀlsosam utbildningsmiljö. Studien bekrÀftar genom de utvecklingstema som utkristalliserats att kopplingen dem emellan Àr vÀsentlig för lÀrare och skolledare i skapandet av en hÀlsosam utbildningsmiljö. En attraktiv, interaktiv och kommunikativ miljö liksom ett tryggt klimat med bra mötesformer dÀr samarbete och samförstÄnd rÄder bidrar till utvecklingen av en hÀlsosam utbildningsmiljö. Skapandet av kvalitetstid liksom fokusering pÄ elevers lÀrande och pÄ lÀrararbetets pedagogiska kÀrna möjliggör, tillsammans med nytÀnkande och sjÀlvtillit hos lÀrare, utveckling av en hÀlsosam utbildningsmiljö..

Denna studie handlar om kvinnliga ledare och deras förutsÀttningar pÄ företaget Sandvik AB i Sandviken. Vilken typ av kvinnor vÀljer att bli chefer, vilken bakgrund och vilka egenskaper har de? Jag undersöker om det finns nÄgot som hindrar kvinnor frÄn att bli chefer, samt tar reda pÄ hur kvinnorna pÄ Sandvik anser att en bra ledare ska vara. Min slutsats Àr att kvinnorna i intervjun har varit pappas flicka i den bemÀrkelsen att de har tytt sig mer till sin pappa Àn sin mamma, de Àr lyhörda och de bryr sig om sina medarbetare. De största hindren i kvinnors karriÀr Àr familjen, eftersom de kan bli uppsagda pÄ grund av förÀldraledighet, samt rekryterarna som anstÀller mÀn av gammal vana..

The majority of the Swedish population were self-provided within agriculture a hundred years ago. Times do change and today the situation is the other way around - most of us live within city boundaries and only few work with farming and related agricultural businesses. One thing that has not changed though, is the need of supplies from Swedish agriculture.What do we think of those products? Are we even aware of the connection between us and agriculture? The Federation of Swedish Farmers, LRF (Lantbrukarnas riksförbund), started their project to strengthen the link between consumers and producers in 2008.This paper is part of the project and its aim is to investigate consumers' views and values upon the effects and products from Swedish agriculture.Opinions and values have been studied through interviews influenced by phenomenology. The results show that the informants in general had a positive approach and thinking concerning the products and effects from Swedish agriculture.