Stroke Ă€r vanligt förekommande i Sverige och incidensen antas öka. Konsekvenserna av stroke kan vara betydande funktionsnedsĂ€ttningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begrĂ€nsningar orsakade av stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att fĂ„ en förĂ€ndrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förĂ€ndras; Att göra det bĂ€sta av situationen och uppleva livskvalitet.

AnstÀllningsbarhet Àr ett begrepp som fÄtt allt större plats inom sÄvÀl arbetsmarknadspolitiken som massmedia och forskning. Det utgÄr ifrÄn att mÀnniskor fÄr och bibehÄller arbete sÄ lÀnge de har rÀtt kompetens. Den kompetensen innefattar allt frÄn utbildning och fÀrdigheter till mer personliga egenskaper som social förmÄga, mÄlmedvetenhet och engagemang. Fokus ligger sÄledes idag pÄ individens ansvar att hÄlla sig anstÀllningsbar. Att medvetet arbeta med sina sociala kontakter och nÀtverk uppges vara ett sÀtt att investera i sin karriÀr.

Att drabbas av stroke innebÀr ofta en stor livsomstÀllning för individer eftersomsjukdomen kan medföra stora förÀndringar vid övergÄngen frÄn frisk till sjuk.Transitioner Àr en process som innefattar en övergÄng frÄn en period i livet till en annan.Att drabbas av sjukdom kan innebÀra en pÄverkan pÄ hela patientens livssituation.Anpassning handlar om att skapa en balans i tillvaron genom att hantera deomstÀndigheter som individen stÀlls inför. Individer som drabbas av sjukdom kan vara istörre behov av stöd för att klara av anpassningen pÄ ett bra sÀtt. Sjuksköterskanbehöver ha kunskap och förstÄelse för hur transitionen kan upplevas för att kunna hjÀlpapatienten att anpassa sig till sin nya livssituation. Syftet var att belysa hur patienter somdrabbats av stroke upplever övergÄngen till en ny livssituation. Litteraturöversiktenbaserades pÄ tolv kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel.

Syftet med denna studie Àr att belysa de (sÀr-)begÄvade elevernas upplevelser av sin begÄvning, hur de ser pÄ sin begÄvning samt synliggöra vilka behov de sjÀlva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som Àr kopplat till begÄvningsbegreppet, dels problematik kring begÄvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som Àr i behov av stöd, vidare beskrivs sÀrbegÄvningens kÀnnetecken, understimulans och underprestation, hur de sÀrbegÄvade ser pÄ sig sjÀlva och vilka undervisningsmetoder som kan tillÀmpas pÄ de sÀrbegÄvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begÄvningar i Äldrarna 10-25 Är.Resultatet visar att de (sÀr-)begÄvade barnens sjÀlvbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de pÄverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar sÀrbegÄvningarna sig som medvetna om samt vÀrderande av sin begÄvning, de lÀr sig ofta lÀsa tidigt samt passar i skolans vÀrld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov Àr utmaningar, mindre behov av repetition och lÀxlÀsning, lÀrare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjÀlplÀrare..

Bakgrund: Idag har smartphones har vuxit fram till att bli nyckelkomponenter inom utbildning och underhĂ„llning, samtidigt som det Ă€r ett bra verktyg för att kommunicera med vĂ€nner och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt frĂ€mja den psykiska hĂ€lsan. Smartphones har ocksĂ„ utvecklats sĂ„ de kan anvĂ€ndas som medel för att frĂ€mja den fysiska hĂ€lsan hos individer.Syfte : Syftet var att beskriva hur unga vuxna (18-25 Ă„r) upplever hĂ€lsofrĂ€mjandemobilapplikationer som medel för att frĂ€mja hĂ€lsan.Metod : För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsdesign med intervjuer. Informanterna bestod av Ă„tta studenter frĂ„n en Högskola i sydvĂ€stra Sverige. Informanterna fick besvara ett tiotal frĂ„gor utifrĂ„n en frĂ„geguide. Datan samlades in genom snöbollsteknik och det fĂ€rdiga resultatet framstĂ€lldes i kategorier med tillhörande underkategorier.Resultat : Resultatet presenterades utifrĂ„n följande kategorier: Ökad motivation till  hĂ€lsofrĂ€mjande aktiviteter , Ointresse för teknik och media och Bristande kunskap och behov med tillhörande underkategorier; Inre motivation samt Yttre motivation.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar frĂ„n de tvĂ„, publikmĂ€ssigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna anvĂ€nder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller anvĂ€nder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och pĂ„ vilket sĂ€tt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning Ă€r intressant för att den Ă€r aktuell och berör ett Ă€mne som det inte skrivits om i nĂ„gon större utstrĂ€ckning..

Detta Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att utreda vilka möjligheter, fötrjÀnster och problemomrÄden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien Àr sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frÄgestÀllningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Litteraturstudien bygger pÄ en sammanstÀllning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. KÀllmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan Är 2000-2013. Vidare Àr urvalet av kÀllmaterial baserat pÄ nÄgra valda inklusions- och exklusionkriterier.

Bakgrund: I Sverige insjuknar Ärligen ca 30 000 personer i stroke. Tack vare akuta vÄrdinsatser har dödlighet och svÄra funktionsnedsÀttningar till följd av stroke minskat. Familjen och speciellt de som lever nÀra den strokedrabbade Àr betydelsefulla för rehabiliteringen och behöver uppmÀrksammas mer av vÄrden. Syfte: Syftet Àr att identifiera anhörigas behov av stöd dÄ nÀrstÄende insjuknat i stroke. Metod: Forskningsöversikt baserad pÄ sjutton vetenskapliga artiklar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med det hÀr arbetet Àr att dels göra en teoretisk genomgÄng av de viktigaste styrdokumenten nÀr det gÀller inkludering, dels att med hjÀlp av nÄgra verksamma pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer.Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?Hur upplever respondenterna att integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?MetodJag har anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som metod för datainsamling för att fÄ mer fördjupade svar pÄ mina frÄgor. Jag kÀnner samtliga respondenter sedan tidigare.ResultatInkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd genomförs sÄ ofta det Àr möjligt. Det beror pÄ flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. MÄnga olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlÀtta för skolsvÄrigheter.

Bakgrund. Uppsatsens utgÄngspunkt var att synliggöra den nÀrstÄendes situation dÄ en anhörig insjuknat i Parkinsons sjukdom. Den nÀrstÄende tvingas in i en förÀndringsprocess och för att beskriva denna anvÀndes begreppet transition som teoretisk förankring. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ kunskap om hur nÀrstÄende till personer med Parkinsons sjukdom upplevde att deras liv förÀndrades under sjukdomsprocessen. Metod: Litteraturstudien bestod av tolv vetenskapliga artiklar frÄn Sverige, Storbritannien, Irland, USA, Canada och Korea.

Syftet med studien Àr att studera vilka uppfattningar lÀrare pÄ förskola, gymnasieskola och gymnasiesÀrskola har om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrÄn deras olika behov och förutsÀttningar.För att genomföra studien anvÀndes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fÄnga in lÀrares uppfattningar om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt ur studiens frÄgestÀllningar.För att fÄ en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgÄngspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lÀrandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framtrÀdde sex kategorier som skapar förutsÀttningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna Àr Barn i behov av sÀrskilt stöd, Barn med behov av sÀrskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras Àr att lÀrarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra reflektioner av definitionen dÄ det inte finns nÄgon entydig definition Àr att det fÄr konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.

Bakgrund: OhÀlsosamma levnadsvanor bidrar avsevÀrt till sjukdomsbördan. Allt mer tid spenderas vid skÀrm och forskning tyder pÄ negativa effekter pÄ mat-, motions- och sömnvanor. Teknikens utveckling har förÀndrat skÀrmtiden. Sociala medier har intagit en viktig plats i mÄngas liv och skÀrmtid Àr inte lÀngre automatisk förknippat till faktorer sÄsom stillasittande samt möjlighet att Àta mer. Forskning om levnadsvanor och sociala medier saknas.Syfte: Att undersöka graden av anvÀndning av de sociala medierna Facebook och Twitter samt dess samband med de tre olika levnadsvanorna mat-, motions- och sömnvanor.Metod: Deskriptiv, korrelativ tvÀrsnittstudie i form av en webbaserad enkÀtundersökning.

Det hÀr Àr en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien Àr att studera barns lek med avseende pÄ det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, dÀr redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi valt att redovisa de tvÄ dominerande synsÀtten, i förskolan, pÄ barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsÀttet och det sociokulturella synsÀttet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnÀmnda dÄ det Àr dÀr vi har vÄr stÄndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lÀrare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. MÄlet var att finna de centrala teman som framkom i lÀrarnas berÀttelser av sin verksamhet. För att söka svar pÄ dessa frÄgor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lÀrare som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frÄgestÀllningar: ? Vilken roll har lÀrare i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lÀrare sitt arbetssÀtt och val av stoffomrÄden i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i Àmnet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.