Denna studie understryker den sociala miljöns betydelse för enÀggstvillingars identitetsskapande. Hur utvecklas identiteten hos tvÄ genetiskt identiska individer som vÀxer upp i samma miljö? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tio enÀggstvillingar, som Àven vill ge en inblick i hur enÀggstvillingar upplever sin relation till sin tvilling och hur de upplever att de uppfattas av den sociala omgivningen. I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt oss av diverse identitetsteorier som betonar interpersonella- och grupprocesser, Cooleys teori om spegeljaget samt den sociala jÀmförelseteorin som presenteras av Festinger. I resultatet framgick det hur enÀggstvillingars identitet uppfattas i förhÄllande till sin tvilling, dÀr omgivningen hade en betydande roll i enÀggstvillingarnas identitetsskapande men Àven hur jÀmförelser direkt pÄverkade den egna sjÀlvkÀnslan.

Bakgrund: Tidigare studier visar att nÀr nÄgon blir allvarligt sjuk pÄverkar det hela familjen. Familjefokuserad vÄrd innebÀr att de som Àr viktiga i patientens liv inkluderas i vÄrden. FÄ studier har med en djupare förstÄelse beskrivit anhörigas upplevda behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna familjemedlemmars upplevda behov vid mötet med en akutmottagning/intensivvÄrdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde pÄ Ätta studier, varav fyra med kvalitativ forskningsansats och fyra med en lÀmplig kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Nya medarbetare har förvÀntningar pÄ sin arbetsgivare nÀr de börjar pÄ ett företag. De nya medarbetarna har Àven behov som mÄste uppfyllas. Det första en ny medarbetare möter av företaget Àr introduktionen. Den mest vÀsentliga delen av introduktionen Àr introduktionen till arbetsplatsen. DÀrför Àr syftet med denna uppsats att öka förstÄelsen för vilka förvÀntningar blivande medarbetare har pÄ introduktionen till arbetsplatsen och Àven vilka behov de vill ha uppfyllda av introduktionen till arbetsplatsen.

I dagens samhÀlle bor Àldre personer kvar i eget boende. De kan dÄ vara i behov av insatser frÄn hemtjÀnst, anhöriga och bekanta. AktivitetsförmÄgan, tryggheten, hemmiljön och möjligheten till social gemenskap Àr viktig för de Àldre. NÀr sedan förutsÀttningarna Àndras behövs anpassningar för att vardagen ska bli hanterbar.Syftet med studien var att ta reda pÄ hur de Àldre ensamboende över 80 Är upplever vardagsaktiviteterna, boendemiljön, tryggheten och den sociala situationen. Vi valde en intervjustudie med kvalitativ ansats och intervjuerna skedde pÄ tvÄ orter, fyra personer pÄ varje ort..

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som pÄverkar elever som vÀljer att studera Estetiska programmet Bild och Form pÄ gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkÀtundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik frÄn Skolverket. EnkÀten har delats ut till tvÄ klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form pÄ en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkÀt har Àven elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet frÀmst Àr deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen Àr högskoleförberedande.

Syftet med föreliggande studie Ă€r att utifrĂ„n ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar anvĂ€ndandet av webbaserade sociala nĂ€tverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanstĂ€llda, pĂ„ Tekniska Verken. Utöver detta har en observation anvĂ€nts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt, vikten av att vĂ€lja rĂ€tt kanaler, ett antal sĂ€tt att nĂ„ massan, tvĂ€tta bort den grĂ„a stĂ€mpeln, tvĂ„-vĂ€gs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens anvĂ€ndande av webbaserade sociala nĂ€tverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt och vikten av att vĂ€lja rĂ€tt kanaler innefattar förutsĂ€ttningar för employer branding genom webbaserade sociala nĂ€tverk.

Innan ett kreditbeslut kan fattas mÄste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror pÄ hur mycket och pÄlitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende pÄ hur bankerna bearbetar den information man har Àr ocksÄ en pÄverkande effekt pÄ hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare anvÀnder sig utav flera kÀllor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget dÀr kreditgivarens sociala nÀtverk Àr en av dessa kÀllor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nÀtverk dÄ han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information betrÀffande utlÄning till smÄ och medelstora företag. Undersökningen bestod av tvÄ personliga intervjuer och tvÄ telefonintervjuer som har utförts pÄ Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City.

Sociala trender Àr föremÄl för stÀndigt debatt i sÄvÀl media som mÀnniskor emellan. Men hur förhÄller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmÀnniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie Àr att illustrera hur tre unga nyblivna mammor söker, hanterar och vÀrderar informationsflödet om amning. Studiens analys görs med utgÄngspunkt frÄn det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur vÀrderingar skapas i interaktion och reflektion. Resultatet visar att internet Àr den primÀra kÀllan till information för de unga mammorna.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan frÀmja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att trÀna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har fÀrre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhÀllet samtidigt som sociala fÀrdigheter trÀnas mindre. DÀrav blir ungdomars brister i social kompetens mer pÄtaglig för samhÀllet. Gymnasielever befinner sig i en kÀnslig utvecklingsfas dÀr social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För nÀrvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och trÀning av social kompetens pÄ gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda pÄ om och hur utomhuspedagogik kan anvÀndas för att frÀmja social kompetens. Respondenterna Àr verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

I studien framkommer det att kvantifierad information inte nödvÀndigtvis Àr den bÀsta metoden för att öka den sociala redovisningens anvÀndarvÀnlighet. Viktigt Àr att inte fastna i tidigare existerande metoder utan att se till alla valmöjligheter vid utvecklandet av den sociala redovisningen. Vidare visar vÄr undersökning att en standard bör utvecklas för att fastslÄ vad redovisningen skall innehÄlla. För att öka den sociala redovisningens anvÀndarvÀnlighet bör det ske en vidareutveckling av intressentdialoger, pÄ sÄ sÀtt att de utvecklas till mer djupgÄende samarbeten mellan parter inom omrÄdet. Ytterligare förbÀttringar kan Ästadkommas genom att göra redovisningen kortare och mer konkret.

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

SYFTE: Uppsatsen syftar att beskriva och analysera hur SAS hanterade sociala medier före, under och efter askmolnet i april 2010, i jÀmförelse med rekommendationer frÄn tidigare forskning om krishantering, för att behandla och bibehÄlla sitt anseende.METOD: Med utgÄngspunkt i teorier rörande anseende, krishantering och kommunikation i sociala medier har ett teoretiskt ramverk formats, vilket ligger till grund för den fallstudie som har genomförts med en kvalitativ metod. Till fallstudien har data samlats in genom intervjuer med tre personer pÄ SAS, vilka var aktiva med hanteringen av Facebook i samband med askmolnet i april 2010. Insamling av sekundÀr data i form av dokumentationer frÄn SAS och Transportstyrelsen har Àven genomförts.SLUTSATS: FrÄn uppsatsens analys framgÄr det att företaget mÄste ha etablerat sig i sociala medier före krisen för att göra hanteringen av kanalen möjlig. Genom att företagets krisgrupp hade vissa tekniska kunskaper i det valda sociala mediet kunde det hanteras, samt att tvÄvÀgskommunikationen som erbjuds hjÀlpte företaget att förbÀttra krishanteringen i vald kanal. Krisgruppen svarade snabbt pÄ alla inlÀgg i kanalen och det möjliggjordes med hjÀlp av att olika positioner hade implementerats i gruppen.

Syftet med undersökningen var att studera pedagogers upplevelser av barns motorik i förskolemiljö. För att fördjupa samt tydligare beskriva syftet valdes nÄgra frÄgestÀllningar ut: Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i det sociala samspelet? Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i lÀrandet? Vad kan pedagogerna göra för att hjÀlpa barn med den motoriskautvecklingen? För att undersöka studiens syfte anvÀndes kvalitativa intervjuer, som genomfördes med fem stycken verksamma pedagoger i tvÄ förskolor. Resultatet visade att pedagogerna har olika erfarenheter och upplevelser av begreppet motorik, men att pedagogerna gemensamt lyfter vikten av motorikens betydelse för barns utveckling. Studiens slutsats Àr att pedagogerna samt tidigare forskning och litteratur lyfter motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling.

Företag har sedan lÀnge varit intresserade av mobil marknadsföring och dÄ speciellt medplatsbaserade tjÀnster (Location Based Services ? LBS) som fokus. Ett stort hinder för denna nyamarknadföringskanal har dÄ varit att hantera kundens acceptans till reklam i mobilen. VÄrt syfteÀr att identifiera faktorer som visat sig vara kritiska och idag hanterbara för att uppnÄ en lyckadmobil marknadsföring. Den utförda empiriska studien pekar pÄ att en stor del av befolkningenÀger tillrÀckligt avancerade mobiler för att hantera en mer anpassad mobil marknadsföring.