Denna studie baseras pÄ den sociala semiotiken och idéen om att kunskap om sociala sammanhang och lÀmpliga sociala beteenden kan förstÄs som sociala genrer. Förmedlandet av den kunskapen ges genom olika texter dÀr sociala situationer, individer och beteenden representeras. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka sociala situationer och beteenden som gestaltas i Systembolaget och Iq:s filmer. Studien Àmnar dÀrmed att undersöka vilka outtalade diskurser och myter som bolagen förmedlar. Det valda materialet i studien baseras delvis pÄ bolagets unika roll i och med Sveriges alkoholmonopol, men ocksÄ av anledning att studien Àmnar undersöka betydelsen av filmernas avsÀndare.

Arbetets syfte Ă€r att fördjupa förstĂ„elsen för vad ett socialt kunskaps- och lĂ€randebegrepp Ă€r och vilka konsekvenser det kan fĂ„ för utformningen av undervisningen. Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förstĂ„else av kunskap och lĂ€rande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förstĂ„elsen av kunskaps- och lĂ€randebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn pĂ„ begreppen.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, frÄn olika kulturer, erfarenheter och behov av vÄrdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var ocksÄ att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gÀllande fysisk och psykisk hÀlsa samt informationsbrist frÄn lÀkare angÄende biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bÀttre och mer djupgÄende information, separata informationssamtal med vÄrdpersonal och rÀtt anpassad information vid rÀtt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och vÀrderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av sprÄkbarriÀrer och otillfredsstÀllande lÀkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgÀnglighet till vÄrden, extra stöd i bÄde fysisk och psykisk egenvÄrd samt individuella vÄrdinsatser.

Uppsatsens syfte Àr att Bidra till forskningens taxonomi genom att utveckla begreppen kring fenomenet sociala nÀtverk och anvÀnda taxonomi pÄ fallföretagen: Salongen och Nova100. Ansatsen gör skillnad pÄ frÄgestÀllning och syfte och Àr i grunden deskriptiv; vi vill beskriva sociala nÀtverk och bidra till hur forskningen hanterar fenomenet. FrÄgestÀllningen lyder: ?Vad Àr sociala nÀtverk och vilka dimensioner Àr centrala i analysen av dem?? Uppsatsen utgÄr frÄn att nÄgon form av vÀrde uppstÄr i sociala nÀtverk och att om sÄ inte var fallet hade de inte existerat. Teorierna har hÀmtats frÄn flera discipliner, frÀmst frÄn företagsekonomi och ekonomisk historia men Àven i viss utstrÀckning derivat frÄn forskning inom socialantropologi samt psykologi.

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Introduktion: En alltmer globaliserad vÀrld dÀr personer som immigrerat och personer frÄn minoritetsgrupper generellt sett har en sÀmre hÀlsa Àn övriga befolkningen, stÀller nya krav pÄ sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemÄl i den transkulturella omvÄrdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvÄrdnaden lyfte behov och önskemÄl i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemÄl patienter har relaterat till kommunikation Àr knutna till information, sprÄkligt stöd och stöd i samtalet med vÄrdpersonalen. Strukturen berör tillgÀngligheten till vÄrden.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur det sociala nÀtverket anvÀnds av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lÀrande. Studien tar sitt avstamp i en nulÀgesanalys i hur gymnasieelever anvÀnder sig av ett socialt nÀtverk och deras synpunkter pÄ hur det anvÀnds i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bÀst utnyttjar de sociala nÀtverken för att förstÀrka lÀrandet och pÄverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.FrÄgestÀllningar: ? Hur anvÀnds det sociala nÀtverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nÀtverket anvÀndas för lÀrande? Teori: Studien utgÄr frÄn sociokulturell teori dÀr begrepp som berörs Àr bland annat interaktion, kontext, distribuerat lÀrande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nÀra förestÄende utveckling. Andra begrepp som berörs Àr synkron och asynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har bÄde observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de bröstcancerdrabbade kvinnornas upplevelser efter radikal mastektomi och deras behov av stöd efter operationen. Studien baserades pĂ„ 20 vetenskapliga artiklar med bĂ„de kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalet av artiklar genomfördes genom att anvĂ€nda Högskolan Dalarnas databaser dĂ€r olika sökord kombinerades. Även manuell sökning genomfördes. Granskningen av artiklarna utfördes med hjĂ€lp av en modifierad granskningsmall.

Dagens samhÀlle Àr förvisso inte samstÀmmigt med gÄrdagens och inte heller morgondagens. Trots att det i samhÀllsdebatten idag gÀrna hÀvdas att klassamhÀllet snart inte lÀngre existerar sÄ finns det fortfarande dÀr i alla högsta grad. Ett samhÀlle dÀr individer upplever klasstillhörighet och dÀr klassidentiteten Àr en del av den sociala identiteten.Genom en litteraturstudie som baseras pÄ tre rikstÀckande undersökningar i Àmnet klassidentitet har jag studerat hur viktig kÀnslan av klasstillhörighet och klassidentitet Àr för individens identitetsskapande. Med en pedagogiskt sociologisk ansats har jag sökt besvara frÄgan; Hur inverkar klasstillhörighet och klassidentitet pÄ individens identitetsutveckling? Samt med följdfrÄgan; vilken pÄverkan kan en underskattad eller försvagad syn pÄ klasstillhörigheten fÄ för individens identitetsutveckling? Resultatet visar att en majoritet av de tillfrÄgade i materialet anser att klassamhÀllet fortfarande förekommer samt att de kÀnner klasstillhörighet och kan identifiera sig med sin klass, vilket visar att det nÀrmast kan ses som oansvarligt att i dagslÀget försöka ignorera klassindelningens existens.

Att arbeta med kommunikativ förmÄga Àr en av grundstenarna i logopedens yrkesutövning. Syftet med denna studie var att utveckla ett sjÀlvskattningsinstrument som kan mÀta kommunikativ förmÄga, med möjlighet att fÄnga upp bÄde positiva och negativa aspekter av förmÄgan. Instrumentet utvecklades i enlighet med klassisk mÀtteori. En första utvÀrdering av instrumentet gjordes i ett pilottest med 13 respondenter. Resultatet ledde till att antal items, det vill sÀga frÄgor, minskades frÄn 133 till 78 och individuella items förÀndrades vid behov.

Att vara nÀrstÄende till en person som lever med en lÄngvarig sjukdom innebÀr en stor förÀndring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person med lÄngvarig sjukdom. Litteraturstudien baserades pÄ 17 vetenskapliga studier som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fem kategorier; att försöka anpassa sig till en förÀndrad vardag, att kÀnna osÀkerhet men Àven hopp, att förlora sin roll inom familjen, att uppleva förÀndringar i det sociala livet, att ha behov av förklaringar och stöd. Det framkom i resultatet att nÀrstÄende försökte upprÀtthÄlla en balanserad livsstil trots stor omsorgsbörda, de saknade sitt sociala liv. De beskrev vardagen som begrÀnsad och oroade sig för familjens ekonomi.

Syftet med vÄr studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som anvÀnder terapihundar. Vi ville undersöka om anvÀndande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos mÀnniskan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal pÄ arbetsplatser dÀr terapihundsarbete anvÀnds. Vi har ocksÄ studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi anvÀnt oss av har vi sammanstÀllt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanstÀllningen varit grund för vÄr analys.

Titel: Sociala Medier - Ännu en kommunikationsform inom marknadsföringBakgrund: Marknadsföringen har mĂ„nga ansikten, det vill sĂ€ga den ser olika ut och har genomgĂ„tt förĂ€ndringar genom tiden. Den förĂ€ndring som vi uppmĂ€rksammar Ă€r att marknadsföringen tagit ett steg ifrĂ„n transaktionsmarknafsföring till ett relationsperspektiv gentemot sina konsumenter. Den digitala arenan som Internet hjĂ€lper företag idag att sprida sitt meddelande och det som uppsatsen fokuserar pĂ„ Ă€r de digitala plattformarna som benĂ€mns som sociala medier, plattformar som exempelvis: Facebook, Twitter och YouTube.ForskningsfrĂ„ga: Hur kan sociala medier anvĂ€ndas som marknadsföringsverktyg, med fokus pĂ„ kundengagemanget och dialogen med företagen?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att skapa en förstĂ„else för sociala medier som verktyg inom marknadsföring genom att föra fram och analysera:1. Marknadsföring pĂ„ Internet och genom sociala medier2.

Bakgrund och problemdiskussion: Sociala medier Ă€r ett fenomen som vuxit sig stort pĂ„ senare Ă„r och det blir allt vanligare att företag anvĂ€nder dessa plattformar som en kommunikationskanal med sina kunder. Bankerna kan via sociala medier, sĂ„som Facebook och Twitter nĂ„ ut pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt, med sitt budskap till allt större publik pĂ„ en och samma gĂ„ng. Detta kan i sin tur förstĂ€rka företagets rykte, om word-of-mouth visar sig vara av positiv karaktĂ€r samtidigt som det kan snabbt rasera företagets varumĂ€rke om spridningen av word-of-mouth Ă€r allt för negativ och okontrollerbar. Vi Ă€mnar besvara följande frĂ„gestĂ€llning: Är Facebook och Twitter en gynnsam kommunikationskanal för banker, eller skulle vissa gynnas mer av att inte tillĂ€mpa sociala medier i deras verksamhet?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r analysera hur banker förhĂ„ller sig till och kommunicerar via sociala medier.