I detta arbete rapporteras hur vanligt det Àr att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs Àven den hjÀlp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lÀrare bemöter dessa elever. För formulering och utvÀrdering av enkÀterna har den inom psykiatrin anvÀnda definitionen av social fobi, DSM-IV, anvÀnts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi kÀnner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnÄ kriteriet för social fobi.

1. SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka hur 78 pedagoger pÄ en gymnasieskola beskriver en typisk elev i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet var att studera vad som utmÀrker diskursen kring eleven och studien utgick frÄn begrepp som normalitet och avvikelse samt utformandet av specialpedagogiskt stöd. 2. BakgrundUndersökning tog sin grund i en socialkonstruktionistisk ansats vilket innebÀr en uppfattning att fenomen tolkas av individer och mÄste bland annat ses i ett socialt sammanhang.

DÄ skolans styrdokument gör gÀllande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras pÄ olika sÀtt i undervisningen ville jag undersöka dess potential för lÀrande. OmrÄdet avgrÀnsades till att omfatta sociala medier som en digital lÀrresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan anvÀndas som en resurs för lÀrande. Syftet Àr ocksÄ att mer specifikt att beskriva hur detta kan anvÀndas som en resurs för lÀrande i svenskÀmnet. Följande frÄgestÀllningar formulerades:-          Vilka möjligheter till lÀrande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen?-          PÄ vilka sÀtt kan sociala medier anvÀndas i svenskundervisningen för att stimulera lÀrande?Metoden som anvÀnts för att svara pÄ syftet Àr en allmÀn litteraturstudie.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.

Internet har utvecklats snabbt de senaste Ären och med utvecklingen har sociala medier blivit en stor del av Internet. Sociala medier innebÀr all form av kommunikation som sker pÄ Internet sÄ som exempelvis Tripadvisor, Facebook, Twitter, Booking.com eller Instagram. Konsumenter som vÀljer att kommentera upplevelser och produkter pÄ sociala medier ökar. Enligt forskning sÄ litar framtida konsumenter mer pÄ andra konsumenters kommentarer Àn vad de litar pÄ företagets marknadsföring över deras produkt/tjÀnst. Kommentarer som skrivs pÄ olika sociala medier lÀmnas ofta obesvarade av tjÀnsteföretagen.

En allt mer ökande företagsform Àr det kooperativa företagandet, det bygger pÄ öppenhet, och ett aktivt deltagande, alla medlemmar har lika röstrÀtt. Det sociala företaget Àr en relativt ny inriktning inom det kooperativa företagandet. Socialt företagande innebÀr en arbetsmöjlighet för mÀnniskor som har det svÄrt att ta sig in pÄ arbetsmarknaden, att integreras i samhÀlle och arbetsliv, pÄ detta sÀtt skapas delaktighet och mening. Kooperativa sociala företag skiljer sig inte avsevÀrt frÄn övriga företag, de har en affÀrsidé, sÀljer produkter och tjÀnster och Àr etablerade sÄvÀl inom den privata som den offentliga sektorn. De flesta sociala företag har handledare för att stödja dem som arbetar och Àger sitt företag, vilket medför att handledaren inte bara Àr arbetstagare utan Àven handledare till sin arbetsgivare.

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete Àr att finna svar pÄ vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns sjÀlvuppfattning. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar pÄ elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsÀttningar gÀllande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Denna studie undersöker elever i svÄrigheter som lyckas vÀnda sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgÄngsfaktorer för att skapa en skola för alla Àr, individuell anpassning och stöd i lÀrandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstÀrkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svÄrigheterna runt eleven Àr en problematik som skolan idag har svÄrt att hantera. SÀrskiljande lösningar som en ÄtgÀrd runt elever i behov av sÀrskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk ÄtgÀrd Àr den sÀrskilda undervisningsgruppen.

I studien studeras hur en personalgrupp som Àr engagerade i antimobbningsfrÄgor pÄ olika skolor uppfattar den egna skolans arbete för att motverka mobbning pÄ sociala medier. För studien har semi-strukturerade intervjuer anvÀnts som metod. TvÄ skolor har deltagit i studien och fyra personer ur personalen pÄ vardera skola har intervjuats. En tematisk analysmetod med semantiska teman har genomförts, vilket innebÀr att valda teman tydligt sammanfattar och svarar pÄ studiens frÄgestÀllningar.I resultatet framgÄr att skolorna inte arbetar pÄ nÄgot speciellt sÀtt för att förebygga eller ÄtgÀrda mobbning pÄ sociala medier. Personalen pÄ en av skolorna menar att eleverna bör fÄ undervisning om etik pÄ internet men att skolan inte har tagit nÄgot beslut om att sÄdan undervisning ska bedrivas.

Sociala nÀtverkstjÀnster, som Facebook, har haft en dramatisk utveckling och ett enormt uppsving i anvÀndning. Av denna anledning har omfattande forskningsarbete som har resulterat i mÄnga studier format ett kaosartat intryck av vilken kunskap som egentligen finns inom omrÄdet. Ett av fenomenen som kan observeras pÄ sociala nÀtverkstjÀnster Àr sjÀlvutlÀmnande beteende. Sett ur individ och makronivÄ Àr detta en sÀkerhetsrisk, varför de faktorer som medierar detta beteende bör undersökas. I detta examensarbete undersöks via en litteraturöversikt, huruvida faktorerna personlighet, kön, Älder och relationsstatus pÄverkar beteendet och i sÄ fall hur.

Syftet med studien var att undersöka vad personal pÄ HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka kÀnslor de stÀlls inför samt hur kÀnslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr resultaten bygger pÄ intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhÀllet. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen pÄverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever frÀmst glÀdje men det förekommer situationer dÀr Àven frustration, oro eller otillrÀcklighet kan uppstÄ.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.