AbstraktSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsÀtts till internetanvÀndande tas frÄn sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvÀndande har nÄgon inverkan pÄ tillgÄngen till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillÀmpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvÀndande tar tid frÄn sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvÀndande kan ha en effekt gÀllande tillgÄngen pÄ socialt kapital. DÀremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgÄngen pÄ socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvÀndande.Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter..

Ett hjÀlpmedel för företag som Àr under mycket diskussion just nu Àr sÄ kallade "Web 2.0"-verktyg. Det Àr en teknologi som har sina rötter i sociala medier som exempelvis Wikis och bloggar. Tetra Pak Àr ett stort svenskt företag som Àr under inledningsfasen av sin implementering av teknologin. Tack vare information som givits frÄn anstÀllda pÄ Tetra Pak gavs deras bild av Web 2.0 och hur deras strategier för implementeringen sÄg ut. Den hÀr uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vilka de viktigaste faktorerna Àr som stora företag behöver vid implementeringen av Web 2.0 för att personalen skall anamma teknologin.Nyttan och problemen med Web 2.0 Àr mÄnga men grundar sig i hanteringen av kunskap inom en organisation.

I dagens överfyllda media flöde anser vi att det Àr svÄrt för organisationer att nÄ ut och behÄllakonsument relationer pÄ grund av den stora konkurrensen. MÄnga strategier bygger idag pÄ attbygga unika konsumentrelationer eftersom detta Àr svÄrt för konkurrenter att efterlikna. Detsaknas kunskap i hur organisationer pÄ bÀsta att kan utforma sina marknadsföringsutskick föratt uppmÀrksammas och att skapa konkurrensfördelar inom social media. Syftet med dennastudie var att ta fÄ ökad kunskap om hur organisationer bÀttre kan skapa konsumentrelationeroch konsumentinteraktioner i sociala medier. Denna kunskap tog vi fram genom att utföra sexseparata semistrukturerade djup-intervjuer med social media anvÀndare som hölls pÄ CampusVarberg.

Även om nĂ€rhet Ă€r ett fenomen som flitigt studerats i tidigare forskning, har relativt lite fokus legat pĂ„ dess egentliga innebörd för mĂ€nniskor. Med hjĂ€lp av ett fenomenologiskt angreppssĂ€tt intervjuadess sex personer, med anknytning till det nutida svenska samhĂ€llet, om vad nĂ€rhet innebĂ€r och hur det upplevs för dem. Resultatet visade att nĂ€rhet frĂ€mst Ă€r ett emotionellt tillstĂ„nd som kĂ€nnetecknas av ett ömsesidigt genuint intresse mellan de inblandade parterna vad gĂ€ller dessas personlighet sĂ„vĂ€l som vĂ€lmĂ„ende. Även om ett behov av nĂ€rhet tycks finnas universellt hos mĂ€nniskor, pĂ„verkar sociala och samhĂ€lleliga villkor hur detta behov kan ges utlopp och uttryck. JĂ€mförelser görs till Rollo Mays existentialistiska teori om det mĂ€nskliga varats grundpelare, samt till Anthony Giddens' sociohistoriska analys av mĂ€nskliga relationer.  .

I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.

I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö. För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts. GIS (Geografisk information system) har anvÀnts för att visualisera aktivitets lokalisering. KartlÀggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för Àldre i ordinÀr boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad barn i Äldrarna 4 och 5 Är pÄ en förskola har för tankar om anvÀndning av vatten ur perspektivet hÄllbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hÄllbar utveckling som barn pÄ en förskola tar till sig dÄ vi tillsammans genomför övningar inom temat anvÀndning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgÄr jag frÄn de metoder som anvÀnds vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om anvÀndning av vatten utifrÄn de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga dimensionerna av hÄllbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hÄllbar utveckling..

Att som organisation anvÀnda den högeffektiva spridningen av information som sociala medier kanbidra med vid krissituationer har sina fördelar och nackdelar. Hur organisationer ska hanterapublicering av krisinformation Àr en avvÀgning mellan att hjÀlpa drabbade intressenter eller attskydda organisationens anseende hos intressenter. Kommunikationsverktyg som sociala medier Àrinte en envÀgskommunikation vilket gör det möjligt för intressenter att fritt uttrycka sitt missnöjeöver situationer.Syftet med denna fallstudie Àr att utifrÄn en organisatoriskt perspektiv beskriva den avvÀgningmellan fördelar och nackdelar kriskommunikation pÄ sociala medier innebÀr samt om det finnsspecifika framgÄngsfaktorer för att lyckas kriskommunicera med drabbade och intressenter under enpÄgÄende kris. Detta besvaras med hjÀlp av intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier.Studiens resulterade i redovisning av fördelar, nackdelar och framgÄngsfaktorer för en lyckadanvÀndning av sociala medier vid kriskommunikation. Slutsatsen framtogs med hjÀlp av resultatetsom stÀrkte insamlad innehÄll i litteraturgenomgÄngen.

Inom förskolan finns mÄnga barn med ?störande? beteenden och förskollÀrare möter nÄgon gÄng dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare kan arbeta för att skapa en optimal lÀrandemiljö, bÄde ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrÄn Socialstyrelsens (2010) benÀmning, att anvÀndas.Första delen av studien bestÄr av litteraturstudier. Nordahl, SÞrlie, Manger och Tveit (2007) pÄvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstÄr eller att existerande beteendeproblem förvÀrras.Den andra delen av undersökningen bestÄr av sju intervjuer med förskollÀrare.

Det Àr inte ovanligt att massmedia rapporterar om hur anvÀndningen av sociala medier orsakar negativa följder. Detta vÀckte vÄrt intresse och utifrÄn perspektivet sociala medier, valde vi dÀrför att undersöka var grÀnserna gÄr mellan det offentliga, det privata och arbetslivet. Initialt behandlas frÄgan om vad som anses tillhöra det privata respektive det offentliga, vilket Ätföljs av frÄgorna om var arbetslivet befinner sig i relation till dessa och vad som kontrollerar dessa grÀnser. För att kunna undersöka, analysera och diskutera dessa frÄgor har vi genomfört en intervjustudie. Resultaten tyder pÄ att grÀnserna Àr svÄrdefinierbara och att de Àr individuellt förankrade.

Denna uppsats fokuserar pÄ huruvida sociala möten och relationer finns mellan sÀrskolebarn och grundskolebarn, och hur de i sÄ fall fungerar. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi gjort litteraturstudier och genomfört intervjuer med personal i de bÄda skolformerna pÄ tre olika skolor.Uppsatsen innehÄller en teoretisk bakgrund kring sociala möten och relationer, en historisk tillbakablick, samt definitioner av olika begrepp. Genom vÄra intervjuer har vi sett att sociala relationer mellan grund- och sÀrskolebarn inte förekommer sÀrskilt frekvent. Vi har kommit fram till att lokalintegrering inte leder till djupare relationer, men det skapar dock möten som leder till att barnen fÄr ökad förstÄelse och acceptans för varandra..

SamhÀllets sociala struktur har förÀndrats under de senaste decennierna och strukturförÀndringarna har pÄverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förÀndrade pedagogiska arbetssÀtt. Idag har speciallÀrare pÄ mÄnga skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vÄrt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlÀgga vilket stöd mentorer/klasslÀrare söker hos specialpedagog. Vi har gjort vÄra undersökningar pÄ skolor i tvÄ olika kommuner i SkÄne.

Bakgrund: Sociala relationer pÄ arbetsplatsen har en visad pÄverkan pÄ trivsel och vÀlbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar lÀngre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angÄende de sociala relationernas pÄverkan pÄ trivsel, vÀlmÄende och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta pÄverkar deras upplevelse pÄ arbetsplatsen. Metod: Det Àr en kvalitativ fallstudie med sju informanter, bÄde mÀn och kvinnor i Äldern 20 till 60 Är. Studien genomfördes pÄ ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen hade en stor pÄverkan pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetstillfredsstÀllelse.

Titel: Strategisk kriskommunikation 2.0? ? En uppsats om strategisk kriskommunikation i sociala medier. Författare: Joseph Borenstein. Uppdragsgivare: Cohn & Wolfe. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.

Syfte: VÄrt syfte Àr att öka förstÄelse för hur de olika motivationsfaktorerna sjÀlvförverkligande, gemenskap och altruism (i samhÀllsfrÄgor) Àr motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer dÀr 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser frÄn empirin har vi anvÀnt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptÀckte vi olika sÀtt hur de tre teman pÄverkade ledare i sociala företags motivation. Vi sÄg Àven att gemenskap Àr den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i ett socialt företag pÄ flest sÀtt, följt av sjÀlvförverkligande och sedan altruism (i samhÀllsfrÄgor). Resultatet var förvÄnade dÄ tidigare forskning mer föresprÄkar altruism som den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i sociala företag i störst utstrÀckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag Àn vad tidigare forskning har visat. VÄrt resultat skapar en större och djupare förstÄelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..