Sociala medier och anvÀndningen av dessa a?r enormt utbredd, mÄnga Àr anvÀndare av de olika sociala nÀtverk som finns att tillgÄ. Men vad hÀnder med individen nÀr man vÀljer att la?mna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrÄn sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas stÀndigt och undersökningen söker förstÄelse kring hur detta projekt tar sig form nÀr en individ aktivt vÀljer att lÀmna de sociala mediernas vÀrld.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö dÀr grundsÀrskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsÀrskoleeleverna anvÀnder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjÀlp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö dÀr grundsÀrskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien anvÀnder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för bÄde den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser ocksÄ att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse i rehabiliteringsprocessen för kvinnor med förvÀrvad ryggmÀrgsskada. Intervjupersonerna bestod av fyra arbetsterapeuter som berÀttade om ett antal klientfall vardera vilket resulterade i totalt 11 klientfall. Datainsamlingen skedde genom narrativa intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: ?Stöd och förstÄelse frÄn det sociala nÀtverket?, ?Motivation till rehabilitering genom det sociala nÀtverket?, ?LÀra sig att utföra aktiviteter pÄ ett nytt sÀtt genom det sociala nÀtverket? och ? Stöd frÄn det sociala nÀtverket med aktiviteter?.

Syftet med studien Àr att undersöka det sociala arbetet som syftar till att förebygga hedersrelaterat vÄld och förtryck i Malmö. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex respondenter. Respondenterna representerar fyra organisationer som pÄ olika sÀtt arbetar förebyggande mot hedersrelaterat vÄld och förtryck. För att analysera vÄrt resultat har vi anvÀnt oss av tidigare forskning i Àmnet och olika teoretiska förklaringsmodeller. De teoretiska förklaringsmodellerna syftar till att tolka hedersrelaterat vÄld och förtryck, bÄde dess orsaker och uttryck.

Gymnasieskolans fem introduktionsprogram startade 2011 och ersatte det Individuella programmet. Introduktionsprogrammen erbjuds de elever som saknar formell behörighet att söka nationellt program pÄ gymnasiet. Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om vad lÀrare pÄ Introduktionsprogrammet anser att de behöver för kompetens. Undersökningen har skett med hjÀlp av sju djupintervjuer med lÀrare som representerar sÄvÀl kÀrn- som karaktÀrsÀmnen pÄ Introduktionsprogrammet. Studiens resultat, analyserat med hjÀlp av Per- Eric Ellströms (1992) modell för kompetens, visar att informanterna framhÀver kognitiv kompetens, sÄsom Àmneskunskaper, för att möta de olika förkunskaper som eleverna har i respektive Àmne.

Denna uppsats diskuterar marknadsföring genom sociala medier och hur detanvÀnds inom kultur- och musiksverige. Sociala medier Àr en av de plattformar dÀr man kanse större och mindre aktörer som likvÀrdiga, dÄ en stor budget inte nödvÀndigtvis ger förtur.Jag vill dÀrför se nÀrmare pÄ hur och om mindre aktörer utnyttjar de sociala medierna och hurdet kan pÄverka större aktörers makt inom kultur- och musiksverige.Det Àr möjligt att det har skett ett maktskifte dÀr vikten har flyttats frÄn att ha tillrÀckligt storbudget till att kÀnna rÀtt personer. Att kontakter och nytÀnk Àr det som vÀger starkast. Det kanverka till synes svÄrt att veta vad som egentligen krÀvs för att fÄ en effektiv spridning av ettbudskap och om de tekniska förutsÀttningarna underlÀttat eller försvÄrat möjligheten föraktörer att etablera sig pÄ marknaden.Detta kommer att diskuteras utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Vilka sociala medier fungerar idag som effektiva och nödvÀndiga kanaler i mindreaktörers marknadsföring inom i svensk musik- och kulturindustri?Hur utbrett ochutvecklat Àr deras anvÀndande?Vilken roll spelar relationer och kontaktnÀt i anvÀndningen av sociala medier sommarknadsföringskanaler?Hur lyckas man med sin marknadsföring genom sociala medier?Hur har de sociala medierna pÄverkat stora respektive smÄ aktörers positionering inomkultur- och musiksverige?.

Coronary artery bypass grafting (CABG) föregÄs av en vÀntetid som kan vara pÄfrestande för patienten i och med att en hjÀrtkÀrlsjukdom Àr ett livshotande tillstÄnd. Effektivi-sering inom sjukvÄrden har lett till förhÄllandevis korta vÄrdtider efter detta ingrepp. Med tanke pÄ den relativt lÄnga rehabiliteringsfas som följer lÀggs mycket av ansvaret för ÄterhÀmtningen pÄ patient och dennes nÀrstÄende i hemmet. Syftet med studien var att belysa det sociala stödet och dess betydelse för patienten i samband med en CABG-operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

PÄ senare tid har Facebook förÀndrat förutsÀttningarna för bland annat hur dagens offentliga sjukhus kommunicerar med sina intressenter. Vissa sjukhus har kÀnt ett behov av att förÀndra sin kommunikation till att bli mer strategisk och anpassa sig till stigande krav pÄ ökad transparens som kommit frÄn sÄvÀl allmÀnhet som medier. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och jÀmföra varför tre av Sveriges största offentliga sjukhus anvÀnder det sociala nÀtverket Facebook. Dessutom kommer det studeras hur kommunikationen via Facebook tar sig uttryck hos dessa sjukhus. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa intervjuer med anstÀllda som Àr ansvariga för hanteringen av dessa sjukhus officiella Facebooksidor.

FrĂ„gestĂ€llning: Hur tĂ€nker myndigheter om kommunikation till medborgare i förhĂ„llande tilldet nya sociala medielandskapet?Bakgrund: År 2010 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut med riktlinjer för hurmyndigheterna bör förhĂ„lla sig till sociala medier. Detta blev startskottet förmyndigheternas nĂ€rvaro i de sociala medierna. Myndigheternas traditionellakommunikation har till stor del handlat om att informera genomenvĂ€gskommunikation. I och med de sociala mediernas intĂ„g hartvĂ„vĂ€gskommunikationen kommit att bli allt mer förekommande, nĂ„got sommyndigheterna nu mĂ„ste förhĂ„lla sig till.Syfte: Att utifrĂ„n ett relationsperspektiv, nĂ„ ökad förstĂ„else genom attproblematisera kommuner och lĂ€nsstyrelsers kommunikation via socialamedier i allmĂ€nhet, men Ă€ven vid krissituationer.

Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

Abstract: MÀnniskan har i tidig Älder behov av att uppleva samhörighet och kÀnna tillhörighet till ett socialt nÀtverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt och socialt. TonÄringens sociala samspel och vÀnskapsrelationer upptar en stor del av tonÄringens tid, bÄde nÀr det gÀller faktiska handlingar samt sinnet, och oftast sker den sociala samvaron pÄ skolan. Syfte med denna studie var att öka förstÄelsen om kunskapen om hur vÀnskap pÄverkar betygen hos flickor i Ärskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor disponerar för studier och vÀnner samt om de uppfattar att deras vÀnskap pÄverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser pÄ sina betyg. Vi vill uppnÄ syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestÀmde oss dÀrför för att anvÀnda enkÀter och dÀr med ansÄg vi att en kvantitativ metod var rimlig för vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

?Vad genererar nÀrvaron i sociala medier för svenska kollektivtrafikbolags vardagsverksamhet och hur kan de anvÀndas vid en kris??Syftet med uppsatsen Àr att belysa problematiken med att kollektivtrafikbolag i Sverige idag inte tar tillvara pÄ möjligheterna med sociala medier. Vi ser ett behov att belysa fördelarna och nackdelarna i samband med anvÀndningen av Facebook och Twitter för kollektivtrafikbolag. Studien syftar till att visa att sociala medier Àr en bra kommunikationskanal som Àven blir anvÀndbar vid en krissituation. Uppsatsen syftar till att förmedla de fördelar som interaktion via sociala medier innebÀr i vardagsverksamheten och vid en kris.Uppsatsprocessen genomfördes kvalitativt och en induktiv ansats tillÀmpades.

I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö. För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts.

FrÄgestÀllning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete?Bakgrund: De senaste Ären har allt fler kommuner börjat anvÀnda sig av sociala medier. Detta stÀller stora krav pÄ kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. FrÄgan Àr vilken funktion och roll de sociala medierna fÄr i kommunernas kommunikationsarbete.Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstÄ sociala medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien Àr att tillföra kunskaper sÄvÀl om syftena bakom nÀrvaron som hur det fungerar i praktiken.Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter pÄ tre svenska kommuner och kvantitativ innehÄllsanalys av kommunernas Facebooksidor.Slutsats: Sociala medier anvÀnds oftast för att föra ut information och i liten utstrÀckning för att interagera.

En massa mÀnniskor vet vad sociala medier kan göra, det Àr nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen Àr att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagslÀget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras pÄ problemen för att förbÀttra internkommunikationen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom omrÄdet. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och stÀllts mot experters syn pÄ sociala medias egenskaper. Resultatet Àr att sociala media erbjuder bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ internkommunikationen.