Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgÄrd som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter Äsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfÀlliga eller planerade. BostadsgÄrden som jag utgÄr ifrÄn i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, GÀvle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrÄn studier som gjorts om miljonprogramsomrÄden och av stadsrummet. Dessa anvÀnds i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgÄrdens förutsÀttningar.

Det vi vill undersöka i denna studie Àr huruvida de nya moderna kommunikationsmetoderna kan hjÀlpa till att pÄverka sociala ÄtgÀrder som sociala rörelser. Det visar sig att de sociala rörelserna Àr nÀra kopplade till anvÀndningen av modern kommunikationsteknik sÄsom exempelvis mobiltelefoni och anvÀndning av internet, specifikt sociala nÀtverkssajter, nÀr vi studerar protesterna som pÄgÄr i bÄde Syrien, men Àven resten av arabvÀrlden under denna tidsperiod. Detta visades Àven nÀr vi genomförde vÄra observationer pÄ webbsidorna som mobiliserar dessa möten. Det resultatet vi fick fram var att de nya kommunikationsmetoderna och den nya utvecklade tekniken har bidragit till de kollektiva ÄtgÀrderna mellan individerna, inte minst i Syrien men Àven resten av arablÀnderna, om inte resten av hela vÀrlden. Dessa tekniska metoder har bidragit till informationsspridningen kring de pÄgÄende upploppen i Syrien dÀr de Àven har fÄtt större möjligheter att organisera, dokumentera, mobilisera och Àven rekrytera medlemmar till de sociala ÄtgÀrderna.

Parkinsons sjukdom Àr ett kroniskt sjukdomstillstÄnd och drabbar med Ären allt fler mÀnniskor vÀrlden över. Följderna av detta innebÀr en pÄverkan pÄ livskvaliteten för den drabbade, men tillstÄndet pÄverkar Àven direkt nÀrstÄende som fÄr en försÀmrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till personer med Parkinsons sjukdom. Tio vetenskapliga artiklar blev utvalda vid en litteratursökning och dessa analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). Analysen resulterade i sex slutkategorier: att kÀnna brist pÄ information och stöd frÄn vÄrdpersonal och familj; att kÀnna begrÀnsningar i det sociala livet; att förÀndringar bidrar till omförhandlingar i relationen; att ha kÀnslor av oro, rÀdsla och sorg; att kÀnna fysiska och psykiska pÄfrestningar och vikten av att tillgodose egna behov; att kÀnna gemenskap och jÀmföra sig med andra i samma situation.

AbstractUppsatsen syftar till att belysa korrelationen mellan Ätnjutandet av mÀnskliga rÀttigheter, individens identitetsformande och grundlÀggande mÀnskliga behov utifrÄn ett beteendevetenskapligt perspektiv.Min forskningsstrategi utgörs av en kvalitativ bibliografisk litteraturanalys som vilar pÄ sociologiska och psykologiska teorier. Detta vÀvs sedan samman med mÀnskliga rÀttigheters paradigm och en diskussion kring dess universalism och allmÀngiltighet.Det individuella identitetsskapandet fÄr mindre utrymme i ett samhÀlle vars medborgares rÀttigheter Àr begrÀnsade. Vidare prÀglas de mÀnskliga rÀttigheterna av vÀsterlÀndska och individualistiska ideal som framhÀver individens autonomi. Detta sÀtts i motsats till de kollektivistiska vÀrderingar som ofta prÀglar traditionella samhÀllen vilket i sin tur ofta leder till en identitetskris pÄ bÄde individuell och samhÀllelig nivÄ. Vidare förs en diskussion kring identitet som ett grundlÀggande mÀnskligt behov och dÀrmed mÀnsklig rÀttighet..

Denna uppsats behandlar sociala mediers betydelse för tvÄ webbföretags affÀrsplattformer. Vidare skapas en djupare förstÄelse för sociala medier och hur de kan anvÀndas av företag pÄ webben.Uppsatsen har en hypotetisk-deduktiv ansats dÄ befintliga teorier inom bÄde sociala medier och affÀrsplattform finns men aldrig kopplats samman. Den teoretiska referensramen innefattar följande; Klofstens AffÀrsplattform, segmentering, val av mÄlgrupp och positionering, sociala medier samt informationflödesmodeller.Studiens forskningsfrÄgor besvaras med hjÀlp av en fallstudie med tvÄ empiriska analyser. Dessa analyser grundar sig frÀmst i empiri som fÄtts genom tvÄ kvalitativa intervjuer som gjorts med Ashtray och Zion Clothing vilka Àr tvÄ webbföretag som befinner sig i olika delar av livscykeln. Empirisk information har Àven inhÀmtats frÄn företagens bloggar, facebooksidor samt webbshoppar.Studien har resulterat i kÀnnedom om hur tvÄ företag inom modebranschen anvÀnder sig av sociala medier i sin uppbyggnad och utveckling av affÀrsplattform.

I detta examensarbete behandlas synskadade personers upplevelser kring sociala interaktioner. Synskadade personer kan uppleva olika problematiska situationer i sociala interaktioner pÄ grund av sin funktionsnedsÀttning. Syftet var att, via en kvalitativ metod och intervjuer med tio synskadade personer, ta del av deras tankar, Äsikter och erfarenheter och kunna finna strategier, som dessa personer anvÀnder sig av för att hantera och förebygga de problem som kan uppstÄ. Vidare, hur synskadade personer upplever sitt eget och andras bemötande i sociala interaktioner, vilka problem de eventuellt har upplevt i dessa situationer samt hur de har hanterat dessa problem undersöktes. Resultaten visar pÄ olika problem som synskadade personer nÄgon gÄng har upplevt i sociala interaktioner.

Forskningen kring kvinnors kroppsuppfattning har lÀnge uppmÀrksammats men det finns lite forskning kring mÀns kroppsuppfattning, i och med det ville vi undersöka huruvida unga mÀns kroppsuppfattning Àr annorlunda eller inte. Vi har utgÄtt frÄn sociala medier eftersom det Àr en relativt ny medieform som Àn sÄ lÀnge inte undersökts sÄ mycket. Syftet Àr att belysa huruvida ett antal unga mÀn pÄverkas av trÀningsrelaterade bilder. Undersökningen Àr kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 7 mÀn i Äldern 18-20 Är.

?Vad genererar nÀrvaron i sociala medier för svenska kollektivtrafikbolags vardagsverksamhet och hur kan de anvÀndas vid en kris??Syftet med uppsatsen Àr att belysa problematiken med att kollektivtrafikbolag i Sverige idag inte tar tillvara pÄ möjligheterna med sociala medier. Vi ser ett behov att belysa fördelarna och nackdelarna i samband med anvÀndningen av Facebook och Twitter för kollektivtrafikbolag. Studien syftar till att visa att sociala medier Àr en bra kommunikationskanal som Àven blir anvÀndbar vid en krissituation. Uppsatsen syftar till att förmedla de fördelar som interaktion via sociala medier innebÀr i vardagsverksamheten och vid en kris.Uppsatsprocessen genomfördes kvalitativt och en induktiv ansats tillÀmpades.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hÀlso- och sjukvÄrden med medicinska, praktiska, sociala och emotionella behov dÀr det medicinska behovet Àr första prioritet. Personalen möter dagligen situationer som inte bearbetas dÄ det inte finns tid och resurs för detta.  Anhöriga kommer ofta i klÀm dÄ det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Det kan ge problem och konsekvenser för involverade patienter, anhöriga och vÄrdpersonal. PÄ vissa akutmottagningar anvÀnds en kurator som arbetar med patienter, anhöriga och personal ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka vÄrdpersonalens uppfattning av behovet av en kurator pÄ en akutmottagning.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Sedan tidigt 90-tal har internet utvecklats och fÄtt ett större inflytande pÄ marknaden. Web 2.0 har varit en del i den utvecklingen och definieras som en teknologisk infrastruktur som har aktiverat det sociala fenomenet pÄ webben. Web 2.0 har dÀr igenom gett konsumenter en möjlighet att kommunicera med företag via sociala medier. I och med utvecklingen av Web 2.0 kan företag interagera med sina kunder genom nya kommunikationskanaler sÄsom Facebook, Twitter och Youtube med flera. Sociala medier har en ekonomisk fördel dÄ marknadsföring kan genomföras till en lÀgre kostnad.

Det finns mÄnga faktorer som hindrar Àldre mÀnniskor frÄn att kunna ta sig ut i den tÀtortsnÀra naturen. Den hÀr uppsatsen beskriver hur servicehusets sociala och fysiska faktorer pÄverkar de boendes möjligheter för vistelse i den tÀtortsnÀra naturen. Studien inkluderar Àven en analys av vad de boendes egna möjligheter och begrÀnsningar har för betydelse i frÄgan. Kvalitativa intervjuer med boende, anstÀllda, frivilliga och en anstÀlld pÄ de sociala nÀmndernas stab har gjorts för att undersöka servicehusen som boendeform. Eftersom mÄnga av de boende har svÄrt att gÄ Àr serviceboendets fysiska struktur, som balkonger, uteplatser och nÀrhet till grönomrÄden, av stor betydelse.

I vÄr samtid befinner sig frÄgor om sysselsÀttning i en politisk och samhÀllelig miljö dÀr ord som "arbetslinje" och "sjukförsÀkringsreform" förekommer och dÀr TV sÀnder program med inriktning pÄ att hitta sysselsÀttning Ät olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhÀlleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns ocksÄ förestÀllningar om vilken typ av sysselsÀttning som Àr lÀmplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats Àr det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Syfte: Syftet Àr att kartlÀgga Àldre mÀnniskors beskrivningar av vÀnskap med hjÀlp av frÄgestÀllningarna: ? Hur beskriver Àldre mÀnniskor sina vÀnskapsrelationer? ? Hur tillfreds Àr Àldre mÀnniskor med sitt sociala nÀtverk med avseende pÄ vÀnner?? Arbetar Àldre mÀnniskor med att skapa nya sociala kontakter? I sÄ fall vart knyts dessa kontakter?Metod: ?VÀnskap pÄ Àldre dar? utgÄr frÄn en kvantitativ metod med instrumentet enkÀtundersökning. EnkÀten Àr besvarad av 62 pensionÀrer inskrivna i Karlsborgs kommuns Àldreomsorg varav 65 procent Àr kvinnor och 35 procent Àr mÀn. Resultat/slutsatser: Slutsatser kring hur Àldre mÀnniskor i Karlsborgs kommun beskriver sina vÀnskapsrelationer Àr att de flesta pensionÀrer har vÀnner som de har kontakt med mer eller mindre ofta. Vidare kan slutsatser dras kring att pensionÀrerna Àr vÀldigt nöjda med sitt sociala nÀtverk med avseende pÄ vÀnner.