Ämnet för uppsatsen är aktierelaterade incitamentsprogram.Incitamentsprogram är en omstridd typ av ersättning. Historien bjuder på många exempel på hur dessa program givit ett utfall som varit alltför generöst mot ledande befattningshavare. Det finns även gott om exempel på hur man utnyttjat programmen och även i flera fall brutit mot lagen.De regler som omger incitamentsprogram och dess beslutsgång är inte ett regelverk skapat i ett gemensamt sammanhang utan reglerna står att finna i flera olika källor. Området regleras inte bara i lagstiftning utan även ett antal självregleringsorgan som står marknaden nära ger ut regler. Faktumet att reglerna kring incitamentsprogram inte skapats i ett gemensamt sammanhang gör att det kan vara svårt att fastställa vilka regler som gäller när man skall besluta om olika typer av incitamentsprogram, både vad gäller vilka konstruktioner som är tillåtna och vad som krävs för att kunna fatta ett giltigt beslut om att införa respektive program.

Engagerade, kompetenta medarbetare är en grundförutsättning för att sjukvården ska fungera idag och i framtiden. Framgångsrikt medarbetarengagemang kräver bland annat ett tydligt ledarskap där medarbetarna ges möjlighet till egenmakt. Förutom uppgiften som samordnare av mänskliga och materiella resurser visar och tydliggör ledaren organisationens värderingar, riktlinjer, mål och färdriktning. För att detta ska lyckas krävs färdigheter och kunskaper inom olika områden där folkhälsovetenskap och pedagogik troligen spelar en större roll än vad många ledare själv är medvetna om. Syftet med studien är att belysa hur ledare som utmärker sig positivt i bedömningen av ledaregenskaper resonerar kring sitt ledarskap samt hur de beskriver utövandet av sitt ledarskap.

Säsongsbegreppet används flitigt i dagens kommunikation. Säsong har gått från att vara en självklarhet till att bli en av de starkast växande trenderna i Sverige. I detta arbete undersöks inställningen till säsong hos aktörer (producenter, detaljister, grossister och övriga parter), längs den svenska värdekedjan för frukt och grönsaker. Skillnader i definitioner och användning av begreppet kan leda till missförstånd och misstolkningar mellan de olika leden i värdekedjan. Begreppet säsong används i dagens samhälle i flera olika sammanhang, både med miljö, hälsa och i marknadsföringssyfte. Det är tydligt att säsong har en central plats i kommunikationen men vad som är mindre tydligt är att samma ord används i flera sammanhang men innebörden kan skilja sig markant åt. Undersökningen bygger på Critical Incident Technique som ger respondenten möjlighet att uttrycka sig med sina egna ord vilket ger innehållsrika svar där både svaren och berättelserna ger information. Resultatet bygger på enkäter som skickades ut via e-­?post till representanter för alla led i värdekedjan.

Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin.

Konkurrensutsättning av parkverksamhet blev allt mer aktuell under 1990-talet. Jag tyckte därför att det var intressant att titta på hur konkurrensutsättning av kyrkogårdsskötsel fungerar. Syftet med arbetet är att titta på olika upphandlingsstrategier, se på vilka lagar som gäller och att slutligen se på hur en kyrkogårdsentreprenad kan påverka verksamheten. Jag har även försökt sätta in frågan om konkurrensutsättning i ett större sammanhang, för att se på faktorer som kan ha inverkan på förvaltningarnas inställning till entreprenader..

Hemlöshet är ett område som under det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet i media och utredningar. Det är ett socialt problem som är komplext, svårlöst och återkommande i samhällsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhället där denne är i behov av stöd och hjälp. Frivilligorganisationer har på den senaste tiden fått en större betydelse för hemlösa individer i samhället. De är verksamheter som möter hemlösa individer dagligen.

Att möta en person i svår kris och/eller sorg är bland de känslomässigt tyngsta utmaningar enkurator ställs inför. För vissa i yrkesgruppen är det just kriser och sorg som upptar den störstadelen av arbetstiden. Hur påverkas kuratorn av denna emotionella belastning? Vilka känsloruppstår i behandlingsarbetet och varför? Vilket inflytande har detta på kuratorernas personlighetoch sociala sammanhang? Dessutom; vilka medvetna strategier används för att hanterakänslorna?Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju kuratorer för att ta reda på just deras upplevelseroch erfarenheter. Det huvudsakliga resultatet visar att känslor som ledsenhet, otillräcklighet ochfrustration är vanliga hos respondenterna.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

AbstractSyftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse kuratorn har för den psykosociala hälsan. Vi har för det här ändamålet gjort tio stycken kvalitativa intervjuer med kuratorer inom skola, ungdomsmottagning, samt barn- ungdoms- och vuxenpsykiatrin. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån Aaron Antonovskys, Thomas J. Scheffs, samt Moria von Wrights teorier.

Att drabbas av kritisk sjukdom och vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) medför inte sällan ett behov av uppföljning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av återbesök på IVA av personer som vårdats där. I studien deltog åtta personer som drabbats av kritisk sjukdom eller olycka, vårdats på IVA och efter utskrivning deltagit i ett återbesök på IVA. Deltagarna intervjuades med en semistrukturerad intervjuteknik, och datamaterialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ tematisk innehållsanalys. Utifrån detta genererades ett tema och fem kategorier; temat Behovet av att sätta intensivvårdstiden i ett sammanhang samt kategorierna; Att återvända till IVA när krisen är över, Att komma tillbaka tillsammans, Att få träffa de som deltagit i omvårdnaden, Att skapa en bild av vårdtiden, Att ha patientdagboken som stöd.

Sjukdom i hjärta och kärl har ökat och är i dag orsak till störst antal dödsfall och sjuklighet i Sverige. Hör till de livsstilssjukdomar som ökar. Den här studien belyser personers upplevelse av livsstilsförändring till följd av sjukdom i hjärta och kärl och beskriver ett inifrån perspek-tiv. Den utvecklar förståelse för hur förändringen påverkar personen och livet och för att hitta rätt metoder i att stödja och motivera till att förändra sin livsstil. Studiens syfte var att genom en systematisk litteratursökning beskriva personers upplevelse av att förändra livsstil till följd av hjärt- och kärl sjukdom.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Vi har kommit fram till att chefernas reaktioner inte beror på omorganisationen i sig utan hur förändringsprocessen har gått till. Deras reaktioner speglar ett motstånd mot sättet som förändringsprocessen har genomförts på. Det är personerna i organisationen och inte organisationsformen som är det viktiga för cheferna. Vi tycker att de faktorer som påverkar en lyckad förändringsprocess är medarbetarnas delaktighet, möjlighet till en bra dialog innan beslutet är taget, kommunikation samt känsla av sammanhang..

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lärandet i ämnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssätt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i årskurs ett i två olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag använde mig av för att nå ett resultat var enkätundersökning med blandade frågor och kvalitativa elevintervjuer. De mest centrala begreppen i detta arbete är motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation där eleven arbetar med en uppgift. Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolämnet matematik, hur de är motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de är motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. Därefter blev fokuset på sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlärning och aktivitet.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollärares syn på fostran och lärande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gått från rekommendationer till klart uppsatta mål att följa. Med större fokus på lärande för de små barnen än tidigare i historien började förskollärare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lärande går. En helhetssyn på omsorg, fostran och lärande ska prägla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lärande ska dokumenteras och den nya läroplanens pedagogiska mål ska nås genom gott samspel mellan vuxen och barn men också betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lära av varandra. Hur har förskollärarens arbete påverkats av styrdokumentets utformning från rådgivande till styrande mål? Går det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnå en förändring i verksamheten för att möta de nya kraven på pedagogiskt arbetsätt i förskolan?Intervju användes som datainsamlingsmetod.