Vi har kommit fram till att chefernas reaktioner inte beror på omorganisationen i sig utan hur förändringsprocessen har gått till. Deras reaktioner speglar ett motstånd mot sättet som förändringsprocessen har genomförts på. Det är personerna i organisationen och inte organisationsformen som är det viktiga för cheferna. Vi tycker att de faktorer som påverkar en lyckad förändringsprocess är medarbetarnas delaktighet, möjlighet till en bra dialog innan beslutet är taget, kommunikation samt känsla av sammanhang..

Antalet kvinnor som drabbas av bröstcancer har ökat sedan 60-talet och sjukdomen är i dag den vanligaste cancerformen bland svenska kvinnor. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilket stöd drabbade kvinnor behöver under början av sin sjukdomstid. Studien är baserad på tio kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 1997-2012. Resultatet delades in i fyra kategorier; emotionellt stöd, informativt stöd, praktiskt stöd och stöd från kvinnor med liknande erfarenheter. I resultatet framkom att behovet av stöd hos kvinnorna var omfattande under början av sjukdomstiden och kvinnorna önskade stöd både från anhöriga, vänner och sjukvårdspersonal.

Jag har undersökt en socialtjänst i Västra Götaland. På den socialtjänsten har ledningen implementerat en utbildning i systemisk/narrativ metod. De började med denna utbildningsreform 2003. Utbildningen erbjuds socialsekreterare som är fast anställda, utbildningen är på två år. Syftet med utbildningen är att socialsekreterarna skall gå från ett problemfokuserat synsättet som är att begränsa och få negativa föreställningar om klienten till att utveckla ett systemiskt/narrativa synsättet som understryker öppna frågor, samskapande och sammanhang och därigenom skall klientens vilja och röst förtydligas och en god relation till denne utvecklas.

Den palliativa vården kan beskrivas som ett förhållningssätt vilket syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbättra livskvaliteten för dessa människor innebär bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vården, bejaka livet samt lindra plågsamma smärtor och symtom. Förhållningssättet inom den palliativa vården innebär även att vårdpersonal varken skall skynda på eller skjuta upp döden och att det är viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vårda en patient i livets slutskede innebär att vårda en person vars värderingar, önskningar och behov i livet har förändrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som välbefinnande vid vård i livets slutskede är en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete är således att belysa vad som kan främja välbefinnande hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede.

I denna studie har jag haft som syfte att undersöka hur ungdomar upplever skönhetsideal. Genom att intervjua fem ungdomar har jag försökt att förstå hur de resonerar kring skönhetsidealen. Med hjälp av intervjuer har jag samlat in material som jag sedan har analyserat genom metoden grundad teori. Därefter har jag med hjälp av teorin symbolisk interaktionism analyserat och tolkat mitt material. Jag har även tillämpat tidigare forskningar till materialet.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.

The purpose of this study was to illustrate how adult people think that, experiencing a war during their childhood has affected their lives. Questions at issue: 1. what does it mean to live in a war as a child? 2. How do the respondents think about possible significance of experiencing a war in their childhood and how their lives have turned out today?The study is performed with a qualitative method of research, based on studies of literature, two individual interviews and a group interview.

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan på individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

Samhället har utvecklats från kärnfamiljer till mer heterogent sammansatta familjer som en påverkan av de samhällsförändringar som skett under senare år. Då föräldrar likställs i vårdnadsfrågor har ett växelvis boende blivit allt mer vanligt förekommande. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur barn till separerade föräldrar ser på ett växelvis boende. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer. Centrala aspekter av problemområdet har sedan sammanställts i temaområden.

   SammanfattningSyftet med denna uppsats var att belysa hur fenomenet friskvård på en arbetsplats uppfattas av enskilda individer och vilken betydelse det kan få med avseende på såväl hälsan som välbefinnandet i stort. Utifrån denna fråga ville vi även se om det fanns skillnader i upplevelser av friskvård i de olika yrkeskategorierna från arbetsledning till arbetstagare. Inställningen till friskvård som prevention på en arbetsplats och vardagsmotion för den enskilde individen är individuell. En del människor varken vill eller tror sig kunna utöva friskvård och håller sig friska ändå. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativ metod.

 Tanken med denna uppsats är att försöka få en inblick i vilka funktioner musiken fyller i TV-dramat. Det finns en del studier att tillgå om filmmusik men ytterst lite om just musik inom TV-serier. Mitt syfte är således att undersöka vad för slags musik som används i TV-dramer, i vilka sammanhang den förekommer och dess relation i förhållande till det som utspelar sig i bild. Utöver det tar jag delvis upp diskussioner om huruvida vi ska uppfatta filmmusik medvetet eller inte. I och med det har viss vikt lagts vid att studera eventuella skillnader i upplevelsen och användandet av instrumentalmusik och populärmusik. Till mitt arbete har jag använt mig av tidigare forskning kring filmmusik och gjort en jämförande analys av polisserierna Miami Vice och Life on Mars.

I alla tider har kvinnligheten varit starkt förknippad med graviditet och barnafödande, så även idag. Infertilitet är dock ett ökande problem i samhället och kvinnor kan inte längre ta sin fertilitet förgiven. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet. Studien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att leva med infertilitet väcker många känslor, att hantera kroppsliga förändringar och begränsningar, att påverkas av andra människors åsikter och förväntningar samt att vara osäker på behandling och behandlare.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om några utvald lärare anser att leken kan bidra till ett lärande och om lärarna använder sig av lek för att nå lärandet, samt undersöka hur lärarna ser på leken i allmänhet. Ett aningen dolt syfte var även att genom studien försöka få lärarna att själva börja reflektera över deras egen undervisning, lek och lärandet.Frågeställningar:? Vad anser lärarna att lek och lärande är?? Anser lärarna att lärande skapas via leken?? Används leken i lärarnas undervisning för att nå ett lärande?MetodEn kvalitativ intervjumetod användes för att försöka få en så närliggande bild av lärarnas syn på om de anser att lek bidrar till ett lärande. De intervjuade var två kvinnor och två män, samtliga är utbildade lärare med allt ifrån 7-34 år inom skolväsendet. Lärarna arbetar på 3 närliggande skolor och är i åldrarna 38-68 år.

Denna uppsats är en textanalytisk studie med genusvetenskaplig ansats fokuserad på innehållsanalys utifrån  socialkonstruktivistisk teori. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka vilka grupper av historiska och anonyma gestalter som förekommer i tre gymnasieläroböcker i historia, i vilken utsträckning dessa grupper gestaltas av män respektive kvinnor samt i vilka sociala sammanhang och historiska kontexter kvinnor respektive män ges utrymme..

Syftet med vår uppsats var att genom kvalitativa intervjuer med vuxna som utsatts för mobbning när de gick i grundskolan få ta del av deras upplevelser av hur de hanterat sin situation, vilka faktorer som bidrog till att mobbningen upphörde och hur deras självbild påverkats. Vi utgick från följande frågeställningar: hur beskriver ett urval intervjupersoner att de hanterat sin utsatthet, hur skildrar intervjupersonerna sina upplevelser av mobbningens upphörande samt hur beskriver de sin självbild före, under och efter mobbningen? Sju personer i varierande ålder, sysselsättning, civilstånd och könstillhörighet intervjuades. Resultaten analyserades med hjälp av systemteori, kognitiv teori och KASAM och jämfördes sedan med tidigare forskning på området för att se om resultaten låg i linje med tidigare resultat. Vi kunde se att det förekom få åtgärder från skolans och hemmets sida och att intervjupersonerna själva fått finna sätt att stå ut med mobbningen och att få ett stopp på den.