Baskettränarna i klubben upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang gör skillnad för de basketspelande barnen och ungdomarna, för klubben och för sin egen personliga utveckling. Tränarna erfar att det är lättare att påverka och ha inflytande i den interna tränarrollen än i den externa tränarrollen. Omgivningens individer gör skillnad på tränarna och bemötandet tränarna får upplevs vara beroende av vilket kön, vilken ålder och vilken etnicitet tränarna har. Inom basketklubben upplever tränarna att det finns en lyhördhet och öppenhet för varandras olikheter, dels på grund av att alla känner alla i klubben och för att det finns ett socialt klimat och en tydlighet i organisationens beslutsprocesser som gör att tränarna upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang är viktigt och meningsfullt. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer med unga baskettränare och öppna observationer i en stockholmsbaserad basketklubb problematisera och se närmare på hur de unga idrottsledarna anser sig ha möjlighet att kunna påverka mer än själva idrottsutövandet inom ramen för sitt engagemang.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesområde har förändrats mycket under de senaste decennierna. Detta gäller även arbetsmiljön på sjukhus och andra vårdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter är vanligt förekommande på många arbetsplatser idag. Till följd av detta är sjuksköterskor en riskgrupp när det kommer till att drabbas av så kallad negativ stress. Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.  Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och åtta kvantitativa.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Examensarbetet behandlar sambandet grav språkstörning och ADHD samt hur olika yrkesgrupper bemöter barn med grav språkstörning och tilläggsdiagnosen ADHD. För att samla material till vårt arbete har vi intervjuat specialpedagoger, logopeder och psykologer och vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuguide..

Detta är en empirisk studie som har syftat till att synliggöra vilka strategier elever i årskurs två har använt när de löst öppna utsagor samt vilka missuppfattningar som förekommit i samband med detta. Studien har även syftat till att synliggöra hur eleverna har kunnat relatera öppna utsagor till vardagliga sammanhang. Vid datainsamlingen, som utfördes på två olika skolor, genomfördes 15 kvalitativa intervjuer vilka kombinerades med observationer.Eftersom det i uppsatsens syfte finns en underförstådd relation till fenomenografin och hermeneutiken i form av såväl teorier som metodologier har dessa forskningsansatser varit en stor inspirationskälla i vår undersökning. Vidare har vi genom vår studie visat att de strategier som elever använder när de löser slutna utsagor till stora delar även används när eleverna löser uppgifter i form av öppna utsagor. Resultatet har visat på en bred variation i elevernas lösningsstrategier och det framgår att eleverna, vid deras lösningar av öppna subtraktionsutsagor, knappt använder de tre vanligaste subtraktionsstrategierna.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Andelen avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket 2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar. F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.

Syftet med vårt arbete är att beskriva vilka eventuella skillnader som finns mellan elever som går i hälsonyckelprofilerade klasser och andra vanliga klasser i deras beteende när det gäller hälsa. Genom FMS (Fysisk, mental och Social kompetensutveckling) har vi fått en inblick hur lärarna på gymnasieskolan jobbar med eleverna. Vidare har det gett oss en uppfattning hur vi som blivande idrottslärare kan andvända detta i undervisningen. Vi har använt oss av en enkätundersökning för att ta reda på elevernas inställning till hälsa och medvetande om hälsans betydelse. Dagens samhälle är på många sätt ett stressat samhälle som påverkar oss negativt på ett eller annat sätt.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval.

Den här studien undersöker med hjälp av diskurspsykologiska verktyg hur samspelet mellan klass, respektabilitet och känslor konstrueras i ett diskursivt sammanhang. Det diskursiva sammanhanget behandlar kategorin prekariatet. Mot bakgrund av Guy Standings teori om prekariatet som en klass i vardande tillsammans med ett nyanserat och kulturellt förhållningssätt till klass undersöks hur prekariatets medlemmar konstruerar klass och sina identiteter genom rättfärdigande presentationer av anständighet och känslor. Genom att konceptualisera klass som något som konstrueras i diskursiva sammanhang så argumenterar jag för att det diskurspsykologiska angreppssättet kan bidra till nya insikter för att nå en djupare förståelse av social klass i allmänhet och prekariatet och dess medlemmar i synnerhet. Resultatet av analysen visar att konstruktioner av den prekära identiteten och livsstilen i prekariatet kännetecknas genom uttalanden om otrygga anställningsvillkor och otrygga livsbetingelser..

Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstå parallella processer som pågår samtidigt; att se platsens förutsättningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang där beståndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivåer. Denna tes har jag fått möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET Sveavägen 44. Arbetets syfte är att sammanlänka förståelsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen. Slutsatsen är att man inte behöver se biotoper enbart som passiva byggelement eller komponenter. Det är biotoperna i sig som bär och leder konceptutvecklingen för idé, möjliga program och den potentiella inneboende formen. Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger också svaret i en annan skala: Fråga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang. Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förändringar, utan att idén går förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system både i tid och rum. Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET Sveavägen 44 innehåller dessa kvalitéer och att arbetssättet kan inspirera till liknande angreppssätt i andra projekt. Att se vad man har, för att få det man önskar. I alla skalor... LÄS LANDSKAPET, FÖLJ NATUREN, ÄLSKA LIVET..

Sjukförsäkringen genomgick en förändring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen få fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska på antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och även på de som redan var i en pågående sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebär tidsgränser för bedömning av återgång i arbete för att förhindra fleråriga sjukskrivningar. Ökade resurser lades på Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga. Denna uppsats är utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats är att beskriva hur personer med lång sjukskrivning upplever övergången mellan sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.