Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka funktionshindrades strategier och erfarenheter av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka positiva respektive negativa upplevelser har de funktionshindrade med sig frÄn processen av att komma in pÄ arbetsmarknaden? Hur har processen sett ut gÀllande de funktionshindrades egna handlingar och beslut? Vad har myndigheter och andra aktörer gjort för de funktionshindrade? Syftet med studien Àr att ta del av enskilda funktionshindrades berÀttelse för att fÄ en sÄ mÄngfacetterad, levande och detaljrik beskrivning som möjligt av varje livssituation och erfarenhet. Vi har valt att enbart intervjua funktionshindrade för att fÄ just deras uppfattning av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Vi har i detta arbete valt att inte rikta oss mot Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer utan bara fokusera pÄ de funktionshindrades upplevelser och erfarenheter.

Tidigare studier har visat att faktorerna KASAM, flow samt prestationsbehov har betydelse för hög upplevd arbetstillfredsstĂ€llelse. I denna studie undersöks om dessa faktorer Ă€ven Ă€r aktuella under svenska förhĂ„llanden. En enkĂ€tundersökning genomfördes pĂ„ 137 anstĂ€llda pĂ„ tre olika företag för att mĂ€ta om de tre faktorerna kan predicera arbetstillfredsstĂ€llelse. Resultatet visade att KASAM, och sĂ€rskilt komponenten meningsfullhet, var en stark prediktor av arbets-tillfredsstĂ€llelse. Även flow, och sĂ€rskilt dimensionen inomboende arbetsmotivation, hade ett signifikant prediktionsvĂ€rde medan det visade sig att prestationsbehov inte predicerade arbetstillfredsstĂ€llelse.

Det fenomen som varit föremÄl för den hÀr studien Àr psykosocial arbetsmiljö. Fenomenet har undersökts med inriktning pÄ tillverkningsindustrin och organisationsformen Lean production. Studien syftar till att erhÄlla en djupare förstÄelse av hur medarbetarna i den hÀr specifika kontexten upplever den psykosociala arbetsmiljön. De frÄgestÀllningar som studien Àmnar besvara Àr:-Vad innebÀr en god psykosocial arbetsmiljö för medarbetarna i organisationen? -Hur upplever medarbetarna den psykosociala arbetsmiljön i organisationen? Studien genomfördes med ett induktivt förhÄllningssÀtt.

Enligt Antonovsky kan en person som har ett högt KASAM, hantera sina Àndrade förutsÀttningar bÀttre Àn en person med lÄgt KASAM. Studier har Àven visat att mÀnniskan har olika förutsÀttningar till att finna hÀlsa efter sjukdom. Författarna vill dÀrför undersöka om detta stÀmmer och vad det Àr som gör att personer har olika förmÄgor och förutsÀttningar att hantera sin sjukdom. Syftet med studien Àr att beskriva hur personer hanterar sin Àndrade livssituation, utifrÄn KASAM. Metoden för litteraturstudien baserar sig pÄ en analys av vetenskapliga artiklar och har en kvalitativ ansats.

Äldreomsorgen har varit drabbat av nedskĂ€rningar och omsorgspersonalens arbetssituation har beskrivits som tidspressad. KĂ€nslan av att inte kunna ge rimlig hjĂ€lp till de Ă€ldre och att uppleva det som mycket att göra har kopplats till psykisk och kroppslig trötthet. Psykosociala modeller har visat att resurser i arbetsmiljön kan motverka detta. Syftet med denna studie var att ur ett hĂ€lsofrĂ€mjande perspektiv undersöka positiva arbetsmiljöfaktorer för personal inom hemtjĂ€nsten samt hur Ă€ldreomsorgen som arbetsplats tidigare beskrivits i forskning, och hur arbetsmiljön relaterar till hĂ€lsa. I syfte av en kvalitativ enkĂ€tstudie formulerades frĂ„gor viktiga för hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande ur ett hĂ€lsofrĂ€mjande perspektiv.

Bakgrund: Alkoholberoende Àr ett stort hÀlsoproblem. Det leder till lidande för sÄvÀl individer som familjer. Att studera omvÄrdnadsfaktorer som bidrar till ÄterhÀmtning/nykterhet kan i sin tur bidra till kunskap som leder till bÀttre bemötande och bÀttre omvÄrdnad.Syfte: Studiens syfte Àr att belysa omvÄrdnadsrelaterade faktorer som medverkar till nykterhet hos personer med alkoholberoende.Metod: Studien Àr gjord i kvalitativ forskningstradition dÀr intervjuer med personer frÄn ?Det Fria SÀllskapet LÀnkarna? har varit basen för att undersöka vÄrt syfte. I studien anvÀnds Aaron Antonovsky teori om KÀnsla av Sammanhang och Mening (KASAM) som teoretisk referensram.

SamhÀllet och vÀrlden vi lever i Àr förÀnderlig, kanske mer Àn nÄgonsin. Det finns en strÀvan efter tÄlighet och snabb ÄterhÀmtning för att pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt hantera hÀndelser och förÀndringar som vi inte kunnat förutse. Robusta samhÀllen kan anses framstÄ som önskvÀrda i en förÀnderlig vÀrld. DÄ samhÀllen bestÄr av mÀnniskor kan det antas att robusta mÀnniskor skapar goda förutsÀttningar för robusta samhÀllen.Syftet med denna studie Àr att fÄ mer kÀnnedom om hur en robust mÀnniska upplevs och om det finns likheter i beskrivningarna av ett robust samhÀlle och en robust mÀnniska. Studien genomfördes i form av tre semistrukturerade intervjuer med tolkande fenomenologisk analys.

Syfte: Syftet ?r att utforska vilka utmaningar det finns inom t?vlingsdansen ballroom relaterade till energitillg?ng och magbesv?r samt hur man l?ser dessa problem f?r attprestera optimalt.Metod: Semistrukturerade intervjuer av 6 t?vlingsdansare inom ballroom, f?ljt av kvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: D? problem med k?nsla av energibrist och magont hos t?vlingsdansare inom ballroom framkommit, unders?ks t?vlingsdansares upplevelser av energi, magproblem och nutritionsstrategier inf?r tr?ning samt t?vling. St?rre matintag f?re dans skapade obehagsk?nslor vid rotationer och/eller ett tryck ?ver magen fr?n partnern, men ?ven en allm?nt tung k?nsla i magen. Stora m?ltider kort inp? standarddans upplevdes mer besv?rande ?n vid latindans, fr?mst p.g.a.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara pÄ detta har vi valt att utgÄ frÄn vedertagna teorier om Àmnet. Dessa Àr en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillÀgg av socialt stöd, KASAM (kÀnsla av sammanhang) och anstrÀngnings- och belöningsmodellen. Vi har Àven tagit med teorier om flexibilitet och tillgÀnglighet. För att fÄ fram ett resultat har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur cancerpatienter ser pÄ stöd i samband med sjukdom samt vilka faktorer Àr det som gör att vissa mÀnniskor klarar av att hantera sjukdomar medan vissa har större benÀgenhet att fastna i kriser och hamna i depression. För syftet valdes den kvalitativa forskningsansatsen och vidare valdes Ad-hoc metoden som intervjuanalys dÄ mÄlet och mitt fokus som forskare lÄg i att skapa mening och sammanhang i materialet. TvÄ kvinnor har intervjuats vid ett tillfÀlle och till grund för det transkriberade intervjumaterialet ligger tidigare forskning om stöd vid sjukdom, upplevelser av sjukdom, KASAM, coping, kristeori och depression i samband med cancer. Resultat och analys bestÄr av utdrag frÄn respondenternas beskrivelser och berÀttelser samt citat kopplat och knutet till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. I resultatet framgÄr hur kvinnorna upplevde stödet under sjukdom sÄvÀl som efter, KASAM och coping samt fokus pÄ personliga faktorer för livskvalité. .

Magnusson, C. VÄrdpersonalens upplevelser av att arbeta med en vÄrdhund. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för hÀlsa och samhÀlle, institutionen för socialt arbete, 2015. Denna uppsats syftar till att beskriva hur vÄrdpersonalen upplever arbetet tillsammans med vÄrdhunden samt vilka effekter vÄrdpersonalen upplever att vÄrdhunden kan medföra för vÄrdtagare med en demenssjukdom. VÄrdhunden Àr ett relativ nytt fenomen i Sverige och av 300 kommuner antas 20 av dessa implementerat hunden i vÄrden. Tidigare forskning visar att vÄrdhunden kan lindra depression, öka den fysiska aktiviteten, förstÀrka minnet, öka förmÄgan till socialt samspel samt stÀrka sjÀlvförtroendet för den Àldre med en demenssjukdom.

Begreppet KASAM- KÀnsla av sammanhang, utvecklades av Antonovsky. En hög KASAM ger en bÀttre förutsÀttning att möta livets utmaningar och se dem ur ett meningsfullt, begripligt och hanterbart perspektiv. Empowerment Àr inom omvÄrdnad ett förhÄllningssÀtt som syftar till att stÀrka individens förutsÀttning att pÄverka den egna situationen. För sjuksköterskan sker detta ofta genom information och undervisning. Uppsatsens syfte Àr att klargöra hur patientens situation pÄverkas utifrÄn KASAMŽs tre bestÄndsdelar, samt hur sjuksköterskan genom empowerment kan stÀrka dessa komponenter.Metoden utgörs av en litteraturstudie dÀr 15 artiklar granskats utifrÄn denna studies syfte och frÄgestÀllning, med en deduktiv ansats.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Sammanfattning         I denna studie undersöks vilka faktorer som bidrar till att barn som vÀxer upp med minst en förÀlder som missbrukar alkohol, trots detta har en social fungerande tillvaro idag. FrÄgestÀllningarna behandlar skyddsfaktorer, riskfaktorer och hur barn hanterar sin situation. För att svara pÄ dessa frÄgor har litteratur pÄ omrÄdet och tre kvalitativa intervjuer legat till grund för resultaten. Litteraturen bestÄr av internationella artiklar, svenska artiklar, böcker och rapporter. Materialet har analyserats och problematiserats med begreppen resiliens och KASAM som teoretiska utgÄngspunkter.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka olika uttryck för ett salutogent perspektiv vid behandlingen av missbrukare pÄ behandlingshem i Sydafrika. FrÄgestÀllningarna var: ? Vad Àr personalens uppfattning om huruvida man arbetar utifrÄn ett salutogent perspektiv?? Vilka möjligheter ser personalen att arbeta ur ett salutogent perspektiv?? Vilka resurser ser personalen hos patienterna och i deras omgivning?Det empiriska materialet för att uppfylla syftet och svara pÄ frÄgestÀllningarna sÀkerstÀlldes genom fem kvalitativa intervjuer och observationer vid ett behandlingshem utanför Kapstaden i Sydafrika.Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen kommer frÄn Aaron Antonovsky och hans salutogena KASAM-teori. Den bygger pÄ tanken att man ska fokusera pÄ det ?friska? i individen, pÄ personens resurser.