Sök:

Sökresultat:

725 Uppsatser om Känna sig hemma - Sida 9 av 49

PublicPhoneCharge : För möjlighet till laddning av mobiltelefon och lÀsplatta  i publika sammanhang.

Den hÀr rapporten presenterar processen och resultatet av mitt examesarbete i Industridesign pÄ bachelor-nivÄ vid UmeÄ Institute of Design. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för att ladda mobiltelefoner i offentliga miljöer som flygplatser och tÄgstationer. TÀnk dig in i scenariot att du Àr pÄ flygplatsen, ditt flyg Àr försenat, du har slut pÄ batteri i mobiltelefonen, du har glömt laddaren till telefonen hemma och du Àr dÄlig pÄ att komma ihÄg telefonnummer. Du ska trÀffa den du Àlskar nÀr flyget landar, hur ska du lyckas med detta?Genom att anvÀnda mig av en kreativ designprocess har jag lyckats lösa problemet för framtida anvÀndare samt tillmötesgÄtt önskemÄl frÄn min samarbetspartner. Projektet genomfördes under vÄrterminen 2013 och resulterade i en fullskalemodell, muntlig presentation, diskussion, argumentation och den hÀr rapporten..

Hemma Hos Oss : BostÀder för dagens familjer

Ett projekt om bostÀder som inte enbart utgÄr frÄn den traditionella kÀrnfamiljens utseende.Dagens bostadsbyggande utgÄr frÄn den allt mer sÀllsynta kÀrnfamiljen.Statistik för olika hushÄllstyper visar i dag pÄ tendensersom avviker frÄn heteronormen. Idag slutar 50% av alla Àktenskap i skilsmÀssa, vilket resulterar i en stor andel ombildade familjer samt ensamstÄende förÀldrar med barn. Vi ser Àven att invandringen ökar varje Är och med den kommer en allt större andel storfamiljer som inte Àr lika vanligt bland svenskfödda invÄnare.Min uppgift har varit att rita 9st specifika lÀgenheter, för 9 specifika familjetyper .LÀgenheterna skapar ett nytt bostadsomrÄde i centrala HöganÀs..

Attityder till robotar i ÀldrevÄrden: en komparativ studie

Denna uppsats handlar om medelÄlders personers instÀllningar till robotar i vÄrden. Utmaningen Àr att fylla gapet som skapas mellan ökandet av Àldre och minskandet av vÄrdgivare. Robotar i hemmet ska fungera som ett hjÀlpmedel för Àldre personer dÀr de ska kunna bo sjÀlva lÀngre och Àven kÀnna sjÀlvstÀndighet. Uppsatsen undersöker hur personer mellan 40 och 60 Är ser pÄ robotar i hemmet och om de hade kunnat tÀnka sig ha en sÄdan hemma nÀr de blir Àldre. En jÀmförelse görs mellan 20-40 Äringar frÄn en tidigare studie som genomfördes för ca 15 Är sedan och dagens 40-60 Äringar för att ge svar pÄ frÄgan: Har synen pÄ robotar och instÀllningen till dessa förÀndrats över tid sedan den sista undersökningen Är 1998? Vilka mönster finns det ? likheter och skillnader?.

6-Äringars tankar och förvÀntningar om lek inför starten i förskoleklassen

Studiens syfte Àr att undersöka 6-Äringars tankar och förvÀntningar om lek inför starten i förskoleklassen. I vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har inspirerats av en fenomenologisk livsvÀrldsfilosofi och vi kommer att bearbeta och analysera informanternas uttalanden med hjÀlp av meningskoncentrering. Vi kommer att bearbeta och analysera informanternas intervjusvar under centrala teman. Lek innefattar mÄnga varierande lekomrÄden i 6-Äringens livsvÀrld, miljön i förskolan och hemma.

Ungdomars upplevelse av familjebehandling : - om starka kÀnslor och att kÀnna sig förstÄdd

I den hÀr intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 Är, sina beskrivningar av hur de upplevt att gÄ i familjebehandling inom socialtjÀnsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang dÀr de upplever hur oro i familjen tilltar och övergÄr i grÀl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen kÀnsla av osÀkerhet till inre subjektiva kÀnslomÀssiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna kÀnner sig delaktiga i behandlingen nÀr de fÄr möjlighet att sÀtta ord pÄ sin egen osÀkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i grÀl. Fyra ungdomar framhÄller att familjebehandlarnas reflekterande förhÄllningssÀtt och samtalens upplÀgg, bidrar till en kÀnsla av trygghet.

"I mitt anletes svett" : om 1890 Ärs torpare pÄ skÀlby gÄrd

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur bakgrund, Älder, familjesituation, arbetskraft, förÀndring av social stÀllning och flyttningar sett ut för torparna pÄ SkÀlby gÄrd i Kalmar kring Är 1890. DÀrtill att, om möjligt, peka pÄ faktorer som lett till minskning av antalet torpare pÄ SkÀlby gÄrd.FrÀmst kyrkobokföring har legat till grund för undersökningarna.Resultatet visar att torparna pÄ SkÀlby gÄrd Är 1890 hade hög Älder och var gifta. De hade mÄnga barn, varav flera vuxna, som stannade hemma som arbetskraft. Torparna hade liknande social stÀllning som sina förÀldrar och flyttade inte sÄ lÄngt. FÄ blev arbetare och emigration var relativt vanligt i gruppen.

Hemma bra men borta bÀst? : En studie om svenska och ryska hedgefonder

Purpose: The purpose of this study is to examine the difference in return between Swedish and Russian hedge funds while considering the risk taken.Method: This study is based on quantitative data on funds' historical returns from the electronic database Morningstar.se. Additional data is taken from the funds websites, the Swedish National Bank and Fondbolagens förening.Result and conclusion: All hedge funds, both the Russian and Swedish performed better thanthe index. The Russian hedge funds nevertheless performed better than their Swedishcounterparts in all three evaluation methods..

LÀxmiljöer och lÀrstilar.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur miljön, nÀr eleverna arbetar med sina lÀxor, förÀndras med stigande Älder. Vidare att försöka finna nÀr barnens lÀrstil utvecklas. Slutligen att undersöka om det finns lÀrmiljöer som eleverna vÀljer hemma som inte skolan kan erbjuda. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lÀxor, lÀxmiljöer, lÀrmiljöer och lÀrstilar. Med enkÀter utfrÄgas ett antal elever i grundskolans Är tvÄ och Är Ätta för att ta reda pÄ vilka lÀxmiljöer de trivs i. NÄgra rektorer fÄr uttala sig om de kan erbjuda alla de lÀrmiljöer eleverna trivs i utifrÄn enkÀtsvaren. Resultatet visar att lÀxmiljöerna förÀndras under grundskoletiden.

ModersmÄlsundervisning i praktiken : Teaching native languages - how teachers of native languages and their students feel

Syftet med detta examensarbete var att belysa hur modersmÄlslÀrare och elever upplever modersmÄlsundervisningen i den stad dÀr vi valt att göra vÄr undersökning. Metoden som anvÀndes var intervjuer med tio elever och tvÄ lÀrare inom modersmÄlsundervisningen. Definieringen av modersmÄl var enligt lÀrarna sprÄket man talar hemma. ModersmÄlslÀrarna upplevde sin arbetssituation som positiv. ModersmÄlslÀrarna och deras elever var överens om att det inte fanns nÄgra nackdelar med modersmÄlsundervisningen.

Matematikens historia i gymnasiematematiken : En undersökning om matematikhistorias varande och icke varande i skolmatematiken

De senaste Ären har matematikens historia tagit allt större plats i den svenska gymnasieskolans kursplaner för matematik. Flertalet didaktikforskare och lÀrare menar att matematikundervisningen gynnas av att Àmnets historia vÀvs in och inkluderas. Det heter att bÄde elever som lÀrare fÄr sÄvÀl en djupare förstÄelse som uppskattning av matematik. Samtidigt pekar flertalet undersökningar pÄ att historia spelar en relativt undanskymd roll i matematikÀmnet. LÀrare kÀnner varken att de har den tid eller kunskap som krÀvs för att inkludera matematikhistoria pÄ ett bra sÀtt.

Identitet i vardagsrum : Vardagsrummet som en del i identitetsskapande

Den hÀr studien undersöker vad det finns för samband mellan akademikers identitet i stockholmsomrÄdet och deras vardagsrum. Fyra intervjuer har gjorts hemma hos akademiker för att undersöka hur deras förhÄllande till vardagsrummet speglar synen pÄ den egna identiteten. Fokus i uppsatsen ligger pÄ att analysera hur vardagsrummen hjÀlper informanterna att visa upp sin identitet och hur de sjÀlva pratar om rummet. I uppsatsen tar jag ocksÄ upp informanternas förhÄllande till tv och hur det hÀnger samman med deras identitet. Slutsatsen i min uppsats Àr i korthet att mina informanter verkar ha en uppfattning om vad deras egen identitet innebÀr och att försöker inreda sina vardagsrum sÄ att de ska spegla denna bild bÄde för andra och sig sjÀlva.

Hemma i vÀrlden(globen?) En studie av social förÀndring och identitet

In this thesis my purpose is to study the mechanisms and discourses that are the foundations for identification processes, in a contemporary society characterised by increased mobility. By means of a fictitious life history, I relate to this problem constantly through the work. At the beginning of the essay I discuss the traditional, western, philosophical view of the self and its surroundings, which eventually leads me to focus on the theories of the sociology of knowledge. From this perspective I choose to examine globalisation processes and mobility, to create an understanding of how these two, changes the circumstances for the individual identification. In my concluding argument I stress that all research or all studies concerning identification processes must take into account that these identifications always take place with regard to time/place which also means, that it takes place both in real space and in imaginary space.

StÀmning - Gemenskap - Image : Vad motiverar en fotbollssupporters resande?

Uppsatsen behandlar supportrars motivationsfaktorer nÀr de vÀljer att resa till ett fotbollsmÀsterskap sÄsom fotbolls-VM och fotbolls-EM. Supportrar har i alla tider besökt sportevenemang för att uppleva och ta del av evenemanget pÄ plats. FrÄgan Àr vad som motiverar supportrar att resa mÄnga timmar och spendera pengar för att uppleva mÀsterskapen pÄ en destination istÀllet för att sitta bekvÀmt hemma och följa matcherna pÄ tv. Efter en prövning av fyra möjliga motivationsfaktorer till supportrars resande har ytterligare faktorer identifierats. Med hjÀlp av analyser av svaren har sedan slutsatser dragits att supportrar har olika motivationer vilka lockar dem, det Àr dÀrefter möjligt att sortera in motivationerna i tydliga primÀra och sekundÀra faktorer.

Fysisk aktivitet i skolan : varför och erbjuds elever det?

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

FjÀrrstyrning av vÀrmepump

Att fjÀrrstyra sin vÀrmepump gör det möjligt att styra inomhusklimatet Àven dÄ man inte Àr hemma. Detta passar mycket bra i exempelvis fritidshus dÄ man enkelt kan höja temperaturen innan man skall dit och dÀrmed kan njuta av ett behagligt inomhusklimat direkt.Med dagens fjÀrrstyrning av Daikins vÀrmepumpar finns tvÄ problem. Systemet anvÀnder GSM-nÀtet och anvÀndaren mÄste kunna de olika SMS-koderna utantill. FjÀrrstyrning anvÀnds oftast i fritidshus pÄ landsbygden och 3G-nÀtet har idag bÀttre tÀckning Àn GSM-nÀtet pÄ mÄnga av dessa platser.MÄlet med examensarbetet Àr att ta fram ett system som ÄtgÀrdar dessa problem.Vi börjar med att ta fram en funktionsmodell att utgÄ frÄn. GÄr vidare med val av hÄrdvara för modulen, och dÀrefter vidare till mjukvaruutveckling.Resultatet av detta examensarbete Àr ett system för fjÀrrstyrning av Daikins vÀrmepumpar som anvÀnder 3G-nÀtet och enkelt kan styras via en androidapplikation..

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->