SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva behandlingsmetoder och dess effekter för barn och ungdomar med övervikt och fetma. Data samlades in via databasen Medline/Pubmed och 14 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades sedan in i olika kategorier. Resultatet visar att det finns olika typer av behandlingsmetoder för barn och ungdomar med övervikt och fetma dock, ger de olika resultat. Kirurgiskbehandling har visats sig ha god effekt trots dess biverkningar.

Med tanke på att alla människor helst sysslar med något de tycker är roligt och således blir bra på det, ville vi undersöka om vi kunde påverka eleverna i våra praktikklasser till ökad motivation då det gäller att skriva. Att kunna uttrycka sig skriftligt, underlättar i andra ämnen men är även en stor tillgång i framtida studier och yrkesliv. Vi tror att alla kan skriva, det krävs endast övning samt självförtroende. Genom att ta reda på hur eleverna såg på sitt skrivande i början och slutet av perioden fick vi ett mätbart resultat av vår undersökning. I de skrivövningar vi gjorde var syftet endast att göra det roligt att skriva.

Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på lärares syn på samt arbete med elevinflytande. I vår uppsats har vi velat belysa förutsättningar, fördelar och nackdelar med elevinflytande. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom avsnittet om elevinflytande.Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, har vi fått fram olika resultat om elevinflytande i praktiken. Vi har tolkat vårt resultat, som vi fått från våra intervjuer, utifrån den hermeneutiska traditionen vilket gett oss en bild av hur verkligheten kan se ut.Hur lärare ser på elevinflytande skiljer sig åt. Det formella inflytandet kännetecknas av klassråd och elevråd medan det informella präglar inflytandet i undervisningen.

Det finns olika åsikter om prototyper av låg fidelity kan användas lika effektivt för att identifiera brister och testa ett gränssitt som en prototyp av hög fidelity. De artiklar som har granskats i detta arbete har kommit fram till olika resultat angående denna fråga. Endel forskare påstår att prototyper av låg fidelity är lämpligast att använda under den tidiga delen av designprocessen och att prototyper av hög fidelity bör användas i den senare delen av designprocessen. Detta har på senare år diskuterats krafigt inom "the human factors community" där vissa forskare påstår att prototyper av låg fidelity är minst lika användbara under hela designprocessen. De artiklar som har analyserats i denna studie har kommit fram till olika resultat angående denna fråga.

Redovisningen har många olika nyanser, vilket beror på alla de möjliga val som en redovisareställs inför. Copeland (1968) säger att det finns 30 miljoner olika sätt, på vilket ett företagsresultat kan beräknas, inom ramen för de redovisningsstandarder som finns. Med det sagt, kanmanipulering av resultatet koordineras med en standard eller utan en standard. I bakgrundenav studien presenterar vi begreppet income smoothing och i problemdiskussionen utvecklar vibegreppet ett steg längre genom att utveckla ett koncept av tre relaterande begrepp; motivstruktur-resultat. Därefter såg vi det utifrån en praktisk synvinkel och utvecklade treforskningsfrågor: Hur utbrett är income smoothing bland stora svenska företag? Vilka motivoch vilken struktur har svenska börsnoterade företag för att jämna ut sina resultat? Vilkeneffekt får income smoothing på företagets börsvärde? Vidare har vår metod till största delvarit operationell då vi utvecklat konceptet motiv-struktur-resultat och använt finansiellarapporter som informationskälla.

Sammanfattning. Syftet med den här studien var att ta reda på vad en grupp elever i skolår 6 visste om sina resultat i ämnet svenska i skolår 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var också att försöka ta reda på om de hade någon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjälp av en enkät med både fria och fasta alternativ. Alla elever i två klasser, 31 elever, svarade på enkäten.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra några stycken verksamma lärares tankar kring individualisering i praktiken utifrån frågorna vad? hur? och varför? För att få fram de resultat som ligger till grund för vår studie har vi ur bekvämlighetsurval intervjuat tio lärare på olika skolor för en kvalitativ studie. Flera av lärarna menar att det är deras uppdrag utifrån läroplanen att individanpassa och flera av lärarna menade att de även gör det för elevernas skull. De resultat vi fick fram utifrån de intervjuer vi gjorde var att lärarna anpassar efter de behov och olika kunskapsnivåer som finns. Vi fick även se hur svårt flera lärare tycker det är med att individanpassa, då tiden inte räcker till. I vår studie kunde vi i våra resultat se att lärarnas syn på individualisering och arbetet med individanpassningen stämmer tämligen väl överens med det vi fann i vår forskningsbakgrund.  .

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillåtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefär 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplåtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lämnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt några enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle få möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bättre ekonomi skulle ge bättre sportsliga resultat.

Studien genomfördes som en laboration i biologi i tre åttondeklasser med totalt 42 elever. Elevernas skriftliga svar på frågor i anslutning till laborationen utvärderades med en utvecklad SOLO-taxonomi. Under laborationen observerades sex elever och anteckningar av deras samtal utvärderades också i den utvecklade SOLO-taxonomin. Efter laborationen intervjuades 17 elever. Resultatet av analysen av elevernas skriftliga svar visar att flickorna har tilldelats högre nivåer på sina svar och att de använt fler ord i svaren.

Syftet är att undersöka om regelverket enligt IFRS har påverkat koncernernas resultat. Vidare undersöker vi om dessa regler i samband med nya regler i ABL påverkat moderföretagens utdelningsbara medel, faktiska utdelning eller utdelningspolicy.Arbetet har en positivistisk prägel och utformningen är deskriptiv. Vi har en deduktiv ansats. Vi har genomfört en kvalitativ studie med öppna, semistrukturerade intervjuer med åtta företag och två revisionsbyråer. Samtliga av oss valda företag följer de internationella reglerna.

Urvalsaxiomet (AC) är numera allmänt accepterat som ett naturligt fun-dament i mängdlära. Här presenterar vi hur kardinalitet och kardinaltal kande nieras utan AC och visar ett antal klassiska resultat om vad som kan ske imodeller till ZF där AC är falsk. Det visar sig då att kardinaltalsaritmetiken,som med urvalsaxiomet är trivial, får en potentiellt sett rik struktur.Speciellt presenteras metoden att falsi era AC i så kallade permutations-modeller. Med denna metod visas ett relativt nytt resultat av Shelah ochHalbeisen som visar att det är konsistent med ZF att det nns en mängdsådana att mängden av ordnade par med element urUUhar strängt mindrekardinalitet än mängden av oordnade par med element urU..

Denna uppsats har kommit till under våren 2008 med anledning av vårt intresse om hur Rehabiliteringssamverkan upplevs både av handläggare vid Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt deltagare vid denna samverkansform. Vårt intresse har resulterat i att vi har gjort en djupare litteraturstudie av regelverket gällande Arbetslivsinriktad rehabilitering och därefter gjort kvalitativa intervjuer med några deltagare och handläggare vid denna samverkan med ett sociologiskt perspektiv på samspel. Vårt resultat visar att Rehabiliteringssamverkan handlar till stor del om par- och trepartsrelationer mellan myndigheterna och deltagarna och används för att nå ett lyckat resultat tillbaka till arbete. I dessa relationer ses helhetssynen som en viktig aspekt genom att deltagarna får nå resultat i den takt de förmår. Samverkan mellan myndigheterna är betydelsefullt för att lyckas med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen..

  I föreliggande studie undersöktes ordförrådet (ordförståelse och benämning) hos 21 barn med hörselskada och 21 normalhörande barn i åldrarna 7-9 år, matchade till ålder, kön och bostadsort. Deltagarna delades även in i undergrupper med avseende på hörselskadans typ (ledningshinder, sensorineural skada samt kombinerad skada) och grad (lätt, måttlig, grav och döva/hörselskadade barn med CI) samt typ av skolform. Ordförståelse undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test III och benämning undersöktes med Word Finding Vocabulary Test. Som förväntat hade gruppen med hörselskada lägre resultat på båda testen, men endast benämningstestet visade en statistiskt signifikant gruppskillnad (p = 0,002 jämfört med p = 0,054 för ordförståelse). För benämningstestet hade barn med hörselskada i 7-års ålder ett signifikant lägre resultat jämfört med åldersmatchad kontrollgrupp, medan skillnaden inte var signifikant i de äldre åldersgrupperna (8 och 9 år).

Att kolhydratuppladda är att fylla kroppens muskler med energi, vilken används för att patienten ska klara av kroppens stressrespons i samband med fasta och operation. Kliniskt får patienten dricka näringsdryck innan operation för att kolhydratuppladda. Inför ett kirurgiskt ingrepp genomgår patienten en förändring i vardagen, lämnar hemmet och kommer till en ovan miljö. Att patienten genomgår fasta och upplever en ny situation påverkar patientens välbefinnande negativt, med både hunger, törst och oro och så vidare. I denna litteraturstudie kommer tio artiklar att granskas för att undersöka, effekterna få en preoperativ kolhydratuppladdning fokus i studien ligger på omvårdnad och välbefinnande men den tar även upp effekter som inte är direkt relaterade till omvårdnadsämnet men knyter an till vården.

I denna studie används en multifaktormodell för att utvärdera hur ett urval av yttre ekonomiska faktorer driver oljebolagens markandsvärde. Dessa faktorer utgörs av förändringar i växelkurs mellan USD och lokal valuta, lokal aktiemarknadsavkastning och förändringar i oljepris. Samtliga variablers påverkan granskas på lång och på kort sikt för att utforska eventuella skiljaktigheter av modellens resultat beroende på tidshorisont. Fokus riktas även på huruvida oljepriset är en mer betydelsefull drivkraft under tidsperioder med stigande eller sjunkande prisnivåer. Granskningen av inverkan av oljans pristrend samt fokuseringen på skillnader i resultat under olika tidsperioder gör att studien delvis avviker från tidigare empiri.