Sökresultat:
425 Uppsatser om Juridiska vägledningar - Sida 21 av 29
Avtal om rÄdgivning. En jÀmförande studie av svensk rÀtt och Draft Common Frame of Reference
Uppsatsens undersökningsomrÄde Àr den vÀrldsomspÀnnande idé eller rörelse som gÄr under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhÀlleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen Àr den internationella avtalskonstruktion som benÀmns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprÀttats dÀr frÄgan om företags samhÀlleliga ansvar behandlas med hjÀlp av tio principer. Undersökningen har tvÄ delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhÀlleliga ansvar enligt Global Compact, sÀrskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frÄgan om det ansvaret Àr förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa pÄ grunder, struktur och terminologi.
Beslutsstöd i molnet
Denna studie beskriver de möjligheter och utmaningar som leverantörer av beslutsstödslösningar i molnet ser. De avgrÀnsningar som gjorts avser att enbart anvÀnda sig av de leverantörer som kommer erbjuda beslutsstödslösningar (BI-lösningar) i kombination med sÄ kallad Cloud Computing d.v.s. IT-tjÀnster efter en konsumtionsmodell och med skalbar prestanda. Författaren har genomfört intervjuer med fem personer. TvÄ av dessa personer Àr verksamma som BI-utvecklare och har genom intervjuer hjÀlpt till att utforma relevanta frÄgor till leverantörer.
Uppdrag Framtid : En studie i researrangörers sociala ansvarstagande
Syftet med vÄr studie Àr att skapa en förstÄelse för begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) och hur det kan implementeras, pÄ strategisk och operationell nivÄ, för att genomsyra en hel verksamhet. VÄrt Àmnesval grundar sig pÄ att vi anser att företag inom tjÀnstesektorn saknar kunskap och tillvÀgagÄngssÀtt för hur CSR kan realiseras och gÄ frÄn planering till handling.Vi har anvÀnt en kvalitativ metod i vÄr studie, den Àr djupgÄende och söker det unika hos varje uppgiftslÀmnare. Under studiens gÄng har vi vÀxlat mellan empiri och teori för att kunna argumentera och analysera insamlat material med visionen om att nÄ ett lönande resultat. Den abduktiva ansatsen beskriver dÀrför bÀst vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt. Researrangörer och utvalda intressentrepresentanter Àr vÄrt empiriska undersökningsomrÄde, vi har genomfört Ätta intervjuer för att granska hur de anser att arbetet med CSR kan definieras och praktiseras.VÄr studie har visat att den mest rÀttvisande beskrivningen av CSR handlar om att företag ska bidra till en hÄllbar samhÀllsutveckling genom att pÄ frivillig basis ta hÀnsyn till miljömÀssiga och sociala aspekter i sin affÀrsverksamhet. Det Àr en lÄngsiktig process som mÄste implementeras i företags kÀrnverksamhet och vara en naturlig del av den dagliga driften.
Byggnation pÄgÄr : - Uppbyggnaden av brand equity i en B2B-kontext genom mÀrkeskÀnnedom, mÀrkesassociationer, upplevd kvalitet, mÀrkeslojalitet och exklusiva rÀttigheter
SammanfattningTitel: Byggnation pĂ„gĂ„r ? uppbyggnaden av brand equity i en B2B-kontext genom mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet och exklusiva rĂ€ttigheter.Författare: Jesper MĂ„rtensson och Alexander JĂ€gerfallĂmne: Kandidatuppsats i Marknadsföring, 15 hpNyckelord: B2B, brand equity, mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet, varumĂ€rke, exklusiva rĂ€ttigheterProblemformulering: Hur kan svenska företag verksamt pĂ„ en B2B-marknad arbeta med byggstenarna mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet och exklusiva rĂ€ttigheter som tillsammans utgör brand equity?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur företag verksamma pĂ„ en B2B-marknad kan arbeta med mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet och exklusiva rĂ€ttigheter samt vilka effekter det fĂ„r, för att öka förstĂ„elsen för varumĂ€rkesbyggnad i B2B företag.Teori: Teorin utgörs av en beskrivning av ovanstĂ„ende byggstenar, hur företag kan jobba med dem samt vilka positiva effekter varje byggsten kan innebĂ€ra för företaget.Metod: Med en kvalitativ ansats har personliga intervjuer med fyra respondenter frĂ„n fallföretagen Getinge, AJ-Produkter, Nordifa och Logent genomförts. FrĂ„gorna stĂ€llda till fallföretagen rör deras sĂ€tt att arbeta med ovanstĂ„ende byggstenar samt vilka positiva effekter de upplever byggstenarna bidrar till.Slutsats: Studien visar att företag verksamma pĂ„ en B2B marknad kan arbeta med byggstenarna pĂ„ olika sĂ€tt. Slutsatsen Ă€r att det egentligen inte finns nĂ„got rĂ€tt eller fel sĂ€tt att arbeta eftersom studien visar pĂ„ genomgĂ„ende positiva effekter av fallföretagens arbete. Ur studien framkommer ocksĂ„ att sĂ€ljkĂ„ren i ett B2B-företag fungerar likt ett universalverktyg i arbetet med att skapa mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet samt mĂ€rkeslojalitet.
Pressen och piraterna : En studie i representationen av fildelning och upphovsrÀtt i svenska storstadspress
I denna studie undersöks svensk storstadspress representation av fenomenen fildelning och upphovsrÀtt. Fenomenen Àr en del av en pÄgÄende debatt kring Internets utveckling och reglering, inte sÀllan ingÄr begreppen dÄ man talar om integritet och informationsfrihet. Politiska beslut tas som har juridiska pÄföljder, dessa pÄverkar mÀnniskors vardag.Syftet med denna studie Àr att se hur diskurser, sÀtt att tala om, förstÄ och konstituera fenomen, ser ut och formar representationen av fenomenen i pressen. Press och media har stora maktpositioner i samhÀllet, som granskare av makten och som frambringare av information till allmÀnheten. UtifrÄn objektivitets- och neutralitetsideal arbetar journalister med dagliga arbetsrutiner.
Vikten av entreprenörskap & innovation för den svenska landsbygden : en litteraturstudie om hur entreprenörskap och innovation kan stödja utvecklingen av en ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt hÄllbar landsbygd
Landsbygden stÄr idag inför en rad olika problem. NÄgra av de problem som Àr orovÀckande Àr en dÄlig lönsamhet för företagare pÄ landsbygden, tilltagande urbanisering samt ökande miljöproblem (Internet, Regeringskansliet, 1, 2010). Dessa tillsammans utgör barriÀrer för en hÄllbar utveckling av den svenska landsbygden. I Brundtlandsrapporten, skriven pÄ uppdrag av Förenta Nationerna, Àr hÄllbar utveckling "en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov" (World Commission on Environment and Development, 1987, s.43). MÄnga gÄnger förknippas hÄllbar utveckling med tre specifika perspektiv; ekonomiskt, socialt, och miljömÀssigt perspektiv (Goosen, 2012).
Revision i Europa : En komparativ studie mellan Spanien och Sverige med fokus pÄ förvaltningsrevision
BakgrundUtvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den Àr idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika lÀnders kultur vÀrlden över, Àr tÀnkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsomrÄdet. Internationellt sett sÀger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets rÀkenskaper, men i Sverige omfattar kraven Àven förvaltningen. Detta Àr inte nÄgon ny företeelse utan har förekommit lika lÀnge som rÀkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag Àr Sverige och Finland de enda lÀnderna dÀr det juridiska revisionskravet omfattar bÄde rÀkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utstrÀckning det i Spanien existerar nÄgon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision.
Transrösten : EnkĂ€tundersökning om behov av logopediska insatser för personer i könskorrigeringsprocess i Uppsala-Ărebro sjukvĂ„rdsregion
Transsexualism innebĂ€r en upplevelse av att det juridiska könet inte stĂ€mmer överens med könsidentiteten och följs ofta av en önskan om att korrigera sitt kön sĂ„ att det överensstĂ€mmer med det upplevda. Rösten Ă€r en identitetsmarkör och utgör en betydande aspekt av könskorrigeringen. Denna studie utgjordes av en enkĂ€t riktad till 24 verksamma röstlogopeder samt 49 personer i könskorrigeringsprocess i Uppsala-Ărebro sjukvĂ„rdsregion. EnkĂ€tstudien Ă€mnade undersöka transsexuella personers upplevda behov av logopediska insatser och i vad mĂ„n de tillgodoses, vilka kunskaper logopederna upplever som nödvĂ€ndiga, faktorer som kan försvĂ„ra arbetet samt behandlingsinnehĂ„ll. Ett ytterligare syfte var att jĂ€mföra resultaten frĂ„n föreliggande studie med de resultat som framkom i studien av Andersson och Aronsson (2008) som kartlade logopediskt omhĂ€ndertagande av transsexuella i norra regionen.
Strider skatteflyktslagen mot den skatterÀttsliga legalitetsprincipen?
RÀttslÀget idag Àr att skatteflyktslagen (1995:575) bestÄr av en generalklausul med fyra rekvisit som Àr kumulativa. NÀr de fyra rekvisiten i generalklausulen Àr uppfyll-da Àr det möjligt för domstolarna att döma uttagande av skatt trots att det inte regle-ras i den aktuella lagen. En konflikt uppstÄr med den skatterÀttsliga legalitetsprinci-pen som sÀger att ingen skatt fÄr uttagas utan stöd i lag. Det uppstÄr en paradox dÀr det i teorin föresprÄkas för rÀttsdemokrati och förutsebarhet men i praktiken Àr fullt möjligt att kringgÄ dessa grundlÀggande rÀttsprinciper med en generalklausul. Skatte-flyktslagen Àr omdebatterad och har gett upphov till mÄnga Äsikter i praxis och dokt-rin.
LokalhyresgÀstens konkurs : sÀrskilt angÄende ansvaret för kostnader för ÄterstÀllning av hyreslokal
Problemformulering: Den huvudsakliga frÄga jag stÀllt mig inför detta arbete Àr:"Skall kostnaden för att ÄterstÀlla den av konkursgÀldenÀren förhyrda lokalen betraktas som en fordran för vilken konkursboet Àr betalningsansvarigt, eller skall kostnaden fÄ göras gÀllande i konkursen av hyresvÀrden - och i sÄdant fall som en prioriterad eller oprioriterad fordran ?"Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Àr att klargöra om kostnader för ÄterstÀllning av en lokal skall ses som en massafordran eller en konkursfordran samt om, för det fall den kan göras gÀllande i konkursen, hyresborgenÀren har förmÄnsrÀtt för sin fordran.Metod: Jag har utgÄtt frÄn lagtext, förarbeten, rÀttspraxis och doktrin inom omrÄdena hyresrÀtt och obestÄndsrÀtt, med bÀring pÄ min frÄgestÀllning, för att pÄ sÄ sÀtt skapa en grund för mina slutsatser inom ett delvis oreglerat omrÄde.AvgrÀnsningar: Jag har begrÀnsat mitt arbete till att omfatta endast svenska juridiska personers konkurs intrÀffade i Sverige. Vad gÀller hyreslÀgenheter har jag endast tagit upp frÄgor rörande lokaler förhyrda för bedrivande av hyresgÀstens nÀringsverksamhet.Resultat: Kostnaderna för ÄterstÀllning av lokal Àr en fordran som hyresvÀrden fÄr göra gÀllande i konkursen. I den mÄn fordran ryms inom ett beloppmotsvarande tre mÄnadshyror exklusive mervÀrdesskatt, Àr hyresborgenÀren berÀttigad till förmÄnsrÀtt för sin fordran. TrÀder konkursboet in i hyresavtalet kommer dock samtliga avtalsförpliktelser att omfattas av massaansvar för boet eftersom rÀtt till partiellt intrÀde saknas i svensk rÀtt.
Svenska sprÄket: vÄrdat, enkelt och begripligt - för alla? : En studie i andrasprÄksbrukares ordförstÄelse av myndighetstexter
Min uppsats handlar om ordförstÄelse och Àr en studie i klarsprÄkets tecken: Hur mycket förstÄr en person med svenska som andrasprÄk av myndigheters texter? Den första juli 2009 trÀdde sprÄklagen i kraft, vilket betyder att de sprÄkpolitiska mÄlen frÄn 2005 Àr lagfÀsta. Svenska Àr nu huvudsprÄk och ska kunna anvÀndas inom alla samhÀllsomrÄden. Men hur fungerar den sprÄkliga kommunikationen mellan medborgare och myndigheter? Tidigare studier visar att 51 % av orden förstÄs i myndighetsbeslut. Om nu personer med svenska som modersmÄl endast förstÄr drygt hÀlften av orden i juridiska texter, hur stor Àr dÄ ordförstÄelsen hos personer med svenska som andrasprÄk? Syftet med denna uppsats Àr att studera hur personer med svenska som andrasprÄk uppfattar myndigheters texter.
Bakom prositutionen finns en kvinna i nöd - En kvalitativ studie om organisationers arbete för att stödja och skydda kvinnor i gatuprostitution
Denna studie Äsyftar till att undersöka vilket stöd och skydd som idag erbjuds av organisationer för kvinnor med erfarenhet av gatuprostitution i Göteborgs och Stockholms stad.Under studien kontaktades fyra organisationer som arbetar med inriktning för kvinnor i prostitution, tvÄ i Göteborg och tvÄ i Stockholm. Vi har undersökt tvÄ kommunala och tvÄ frivilliga organisationer för att se huruvida deras arbete kompletterar varandra, till förmÄn för att hjÀlpa och stödja kvinnor i prostitution.För att kunna undersöka vilket stöd och skydd som erbjuds för kvinnor i prostitution, kommer vi i studien undersöka den rÄdande lagstiftningen i Sverige angÄende köp av sexuella tjÀnster. Vi har Àven undersökt USA:s lagstiftning i de stater dÀr bÄde köparen och sÀljaren av sexuella tjÀnster kriminaliseras. Genom att undersöka den juridiska aspekten av tvÄ olika lagstiftningar, ÄskÄdliggör denna studie pÄ hur situationen för kvinnor i prostitution pÄverkas utav ett lands lagstiftning.I studien presenteras Àven en tidigare forskning med de stödinsatser som kvinnor i prostitution sjÀlva anser sig ha, samt vilka stödinsatser som bör utvecklas för att stödja och skydda denna mÄlgrupp. Ytterligare rör en tidigare forskning vikten av samarbeten mellan organisationer.Vi kommer försöka förklara den situation kvinnor i prostitution lever i, utifrÄn teorierna Radikalfeminism och Empowerment.De insatser som idag finns förfogande för kvinnor i prostitution i Göteborg och Stockholm Àr uppsökande arbete, samtalsbehandling, samt viss möjlighet till kontakt med andra myndigheter som exempelvis lÀkare.
Transaktioner i flerbostadshus, Stockholm ? New York : Hur köparens och sÀljarens ekonomiska intressen bevaras i transaktionsprocessen
För de flesta mÀnniskor Àr deras bostadstransaktioner de största transaktioner de Àr delaktiga i. För att genomföra denna process krÀvs förhandlings-, juridiska-, ekonomiska- och tekniska kunskaper inom den specifika fastighetsmarknaden. Köparen och sÀljaren behöver dÀrav ofta anlita externa experter för att stödja dem i deras mellanhavanden. Hur de ekonomiska intressena bevakas i denna process skiljer sig bÄde inom och mellan de internationella fastighetsmarknaderna. Det svenska systemet, dÀr en mÀklare representerar bÄde köpare och sÀljare, Àr internationellt sÀtt mycket ovanligt.
?TRO, HOPP & KĂRLEK? ? En kvalitativ studie om familjehemsförĂ€ldrar
Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur familjehemsförÀldrar ser pÄ barns anknytning och familjehemsförÀldrarnas egen roll gÀllande att frÀmja familjehemsbarnens anknytning. Vidare undersöktes vilka olika faktorer som pÄverkar familjehemsförÀldrarna och vilka erfarenheter dem har av att vara ett familjehem.VÄra frÄgestÀllningar var:? Hur ser familjehemsförÀldrarna pÄ barns anknytning i allmÀnhet och pÄ familjehemsplacerade barns anknytning i synnerhet?? Vad Àr viktigt för familjehemsförÀldrarna för att kunna frÀmja barnets/barnens anknytning?? Vilka olika faktorer pÄverkar och vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrarna gÀllande att ta hand om ett placerat barn?Vi har gjort intervjuer med familjehemsförÀldrar, dessa har arbetat som familjehem under olika lÄng tid och har Àven haft varierande antal barn placerade hos sig.Uppsatsen innehÄller aspekter gÀllande motiv och drivkraft som familjehemsförÀlder, barnens anknytning, familjehemsförÀldrarnas egen roll samt laglig rÀtt/vÄrdnadshavare. Dessa teman Àr centrala genom hela uppsatsen.Resultaten visade att barn Àr en del i mÄnga mÀnniskors livsplan och att motiven till att bli familjehemsförÀlder skiljde sig Ät men har gemensamt att de alla har mycket kÀrlek att ge. En central del Àr att alla familjehemsförÀldrar i studien vill förmedla och erbjuda trygghet till barnen.
Riskkapitalbolag-Carried interest Ăr beskattningen en obstruktion för standarden IAS 18?
Bakgrund: Ăr den att en problemdiskussion har förts om sjĂ€lva beskattningen för vissadelĂ€gare som investerare i riskkapitalfonder det vill sĂ€ga den om en carried interest.Skatteverket har specialgranskat sedan Ă„r 2007 de riskkapitalfonder som har nĂ„gonanknytning till Sverige. Skatteverket har inriktat sig för sin granskning pĂ„ hur den specifikadel av sjĂ€lva vinstdelningen som uppstĂ„r vid avyttring av ett portföljbolag skall beskattas,t.ex. Nordic Capital. Det vill sĂ€ga till vilket inkomstslag skall man klassificera carried interesti. AvvĂ€gningen kommer att ske för carried interest mellan inkomstslagen inkomst av tjĂ€nsteller en inkomst av kapital.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att utvĂ€rdera huruvida redovisningsstandarden IAS 18pĂ„verkas av den gĂ€llande skatterĂ€tten.