Sök:

Sökresultat:

479 Uppsatser om Juridiska rättigheter - Sida 4 av 32

Alla har ett ansvar : Skolpersonalens syn pÄ olika former av ansvar i antimobbningsarbetet

I lÀraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lÀrares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lÀrares syn pÄ ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet Àr att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och vÀrderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete.Studien fokuserar bÄde pÄ det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger pÄ skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material Àr kvalitativa intervjuer genomförda med tvÄ rektorer och Ätta lÀrare i tvÄ olika delstudier.Resultatet i studien visar att respondenterna Àr eniga i de bÄda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger pÄ all personal pÄ skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de tvÄ delstudierna Àr synen pÄ ansvar.

Barnets bÀsta? : En kvalitativ studie med syfte att undersöka familjehemsförÀldrars erfarenheter av biologiska förÀldrars hemtagningsbegÀran av det placerade barnet

Syftet med denna studie Àr att undersöka ett antal familjehemsförÀldrars erfarenheter av att befinna sig i en juridisk process, dÀr det placerade barnets biologiska förÀlder gjort en hemtagningsbegÀran och yrkat pÄ att vÄrden enligt LVU skall upphöra. Mer specifikt avser studien att beskriva hur familjehemsförÀldrarna upplever den juridiska processen avseende de placerade barnens kÀnslomÀssiga, beteendemÀssiga och sociala utveckling, sin egen relation med barnen, kontakten med barnens biologiska förÀldrar samt kontakten med barnets omgivande professionella nÀtverk. Studien bygger pÄ kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med Ätta familjehemsförÀldrar i fyra olika familjehem. Familjehemmen Àr geografiskt Ätskilda och belÀgna pÄ olika platser i Sverige. Som teoretiska ramverk har ett anknytningsteoretiskt perspektiv och teorier om barn och trauma anvÀnts.

Familjen bortom det f?rv?ntade ? Socialt f?r?ldraskap och dess utmaningar

I denna uppsats utforskas det f?r?ldraskapsr?ttsliga regelverket och de r?ttsliga utmaningar som moderna familjekonstellationer st?lls inf?r inom svensk familjer?tt. Genom den ideologikritiska teoribildningen belyser uppsatsen hur lagstiftningen inte s?llan ?r f?rankrad i traditionella ideal och d?rmed inte l?ngre speglar den verklighet som m?nga familjer lever i idag. Uppsatsen syftar till att identifiera de underliggande intressen och ideologier som formar det svenska r?ttssystemet samt utv?rdera relevanta lagf?rslag i SOU 2022:38, Alla tiders f?r?ldraskap ? ett st?rkt skydd f?r barns familjeliv ur ett ideologikritiskt perspektiv.

Interkommunal samverkan kringregional e-utveckling : En fallstudie av utmaningar och möjligheter förledningen

Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling Àr ett Àmne som Àr vÀldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn fÄr ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel sÄ skapas ocksÄ ett behov av att kunna anvÀnda befintliga resurser effektivare. I VÀrmland pÄgÄr nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga vÀrmlÀndska kommuner. Samarbetet har varit vÀldigt framgÄngsrikt dÀremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta.

Straffprocessuella tvÄngsmedel i samband med förenklad förundersökning : Har vi allt vi behöver

Detta arbete behandlar polisens möjlighet att anvÀnda sig av förenklad förundersökning enligt RÀttegÄngsbalken 23:22. Arbetet belyser Àven om ett mer frekvent anvÀndande av förenklade förundersökningar skulle underlÀtta polisens utredande verksamhet nÀr det rör sig om enklare brott. I arbetet stÀlls ocksÄ frÄgan: ?Varför förenklade förundersökningar inte anvÀnds i större utstrÀckning?? Svaret blev inte bristen pÄ straffprocessuella tvÄngsmedel utan som JO pÄpekat: ?svensk polis har bristfÀlliga juridiska kunskaper som skulle kunna medföra att rÀttssÀkerheten drabbas om man inte Àr tillrÀckligt försiktig?. Det Àr dÀrför, enligt min uppfattning viktigt att detta problem belyses och ÄtgÀrdas sÄ fort som möjligt d.v.s.

ÄgarlĂ€genheter, finns det behov av en ny upplĂ„telseform i Sverige?

Den första maj 2009 infördes ÀgarlÀgenheter i Sverige. UpplÄtelseformen innebÀr att innehavaren Àger sitt boende och ÀganderÀtten möjliggör för Àgaren att pantsÀtta, överlÄta, hyra ut samt ansöka om lagfart pÄ fastigheten. Boendeformen krÀver en samfÀllighetsförening, dÀr delÀgarna Àr medlemmar, med uppgift att förvalta de gemensamma utrymmena i fastigheten.Den svenska lagen uppstÀller ett antal krav som skall vara uppfyllda för att ÀgarlÀgenheter skall fÄ bildas. För det första krÀvs att ÀgarlÀgenheter bildas i samband med nyproduktion. För att Àldre byggnader skall kunna göras om till ÀgarlÀgenheter krÀvs att det aktuella utrymmet inte har anvÀnts som bostadslÀgenhet under de senaste Ätta Ären.

"Oavsett vad ska det tas pÄ allvar" : En kvalitativ studie om lÀrares och rektorers syn pÄ ansvar gÀllande krÀnkningar som sker pÄ internet.

Denna studies syfte Àr att belysa lÀrares och rektorers syn pÄ skolans och andra yttre aktörers ansvar gÀllande krÀnkningar som sker pÄ internet. I studien vill vi Àven undersöka lÀrares och rektorers uppfattningar pÄ hur de arbetar förebyggande mot nÀtmobbning, samt hur de ser pÄ grÀnsdragningen mellan skola och hem gÀllande krÀnkningar som sker pÄ internet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och fyra rektorer. En ortografisk transkriberingsmetod har anvÀnts dÄ vi har transkriberat vÄra intervjuer för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Studien fokuserar bÄde pÄ det juridiska och moraliska ansvaret som Äligger pÄ skolans personal i arbetet mot krÀnkande behandling pÄ internet.Resultatet pÄvisar att bÄde lÀrare och rektorer Àr eniga att skolan har ett ansvar att förebygga mobbning.

En kartlÀggning av LINNA mottagningens hedersrelaterade Àrenden

Syftet med studien var dels att undersöka nÀrmare vem det Àr som kommer till LINNA mottagningen och varför, dels att belysa, bl.a. den juridiska situationen för dem som Àr under 15 Är respektive för dem som Àr över 18 Är. För att göra detta anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr Äldrarna pÄ flickorna som LINNA mottagningen hjÀlper samt hur ser flickornas bakgrunder ut (var kommer de ifrÄn) och vilken problematik har de? och PÄ vilket sÀtt uppfattar personalen pÄ LINNA mottagningen att flickor under 15 och över 18 kan bemötas olika av socialtjÀnsten? Studien som kartlagts bestÄr av en kvantitativ del som utgörs av Àrendestatistik frÄn LINNA mottagningen. UtifrÄn den gjordes Àven tre fallstudier utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt.

Sakta men s?kert ? snabbt men (r?tts)os?kert? En r?ttsdogmatisk analys av balansen mellan r?ttss?kerhet och effektivitet i snabbare lagf?ring

Reformen Snabbare lagf?ring inf?rdes f?r att p?skynda r?ttsprocessen och effektivisera hanteringen av mindre allvarliga brott. Syftet var att minska tiden mellan brott och lagf?ring samt att effektivisera resursanv?ndningen i utredningsarbetet. Samtidigt har reformen m?tt kritik f?r att inskr?nka r?ttss?kerheten, s?rskilt n?r det g?ller den misst?nktes r?tt till f?rsvar och m?jligheten att ?verklaga.

BemanningsanstÀllda : - Arbetslivets kameleonter?

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Man, brottsoffer eller bÄde och?

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

En studie av den juridiska konflikten vid privatimporterad alkohol

Jag kommer med denna uppsats behandla den juridiska konflikten vid distansförsÀljning av alkohol i Sverige med koncentration pÄ det rÀttsfall vars utgÄng kan komma att förÀndra Sveriges alkoholpolitik Ànnu en gÄng. Sedan Sverige trÀdde in i EU har de kvoter pÄ den mÀngd alkohol som fÄr föras in vid sÄ kallad resandeinförsel höjts. Idag finns inga egentliga kvoter utan mÀngden bestÀms utifrÄn begreppet ?eget bruk?. PÄ grund av EG-rÀtten har Sveriges monopol pÄ partihandel av alkohol avkaffats men detaljhandeln genom Systembolaget har fÄtt bestÄ.

Upplevelser av gym : -En studie om mÀn och kvinnors vÀlmÄende

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

FrÀmmande i tvÄ lÀnder : -En studie om att vÀxa upp med tvÄ kulturer

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Företagens sociala ansvar : En studie om svenska klÀdföretags arbete med CSR

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur 20 Svenska klÀdföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsÀttningar som krÀvs av företagen för ett framgÄngsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsÀttningar i klÀdföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill sÀga vilken ambition och vilka stÀllningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klÀdföretagens ambitioner och stÀllningstaganden gÀllande deras CSR-arbete innebÀr sett utifrÄn ett intressentperspektiv.Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömÀssiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stÄ till svars för sin samhÀllspÄverkan och deras sociala ansvar ska strÀcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nÄ ett framgÄngsrikt arbete med frÄgor kring CSR krÀvs att de identifierar ansvarsomrÄden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->