Sökresultat:
479 Uppsatser om Juridiska rättigheter - Sida 29 av 32
FrÄn loj till lojal : En fallstudie avseende företag inom telekombranschen & deras förmÄga till vÀrdeskapande processer.
Denna uppsats handlar om att finna de faktorer som Àr viktiga för att företag inom telekommunikationsbranschen skall kunna behÄlla sina kunder dÄ kÀrnprodukten inte lÀngre rÀcker till som konkurrensmedel.Orsaker som ligger till grund för dagens situation Àr juridiska förÀndringar, globala förutsÀttningar samt den tekniska utvecklingen. Mot bakgrund av detta har det blivit nödvÀndigt att skapa vÀrden som strÀcker sig utöver kÀrnprodukten och dÀrigenom tillgodoser befintliga kunders behov. De aktörer som inte klarar av detta menar vi kommer att tappa marknadsandelar och tids nog försvinna frÄn marknaden.De fenomen som vi valt att peka pÄ i uppsatsen Àr konkurrens, globalisering samt vikten av att skapa vÀrden. För att belysa dessa har följande teorier valts; VÀrdekedja/ VÀrdestjÀrna, MÄlstyrning/ Processtyrning, VÀrdeskapande genom induktion, Involvement Theory, AffÀrsidé samt Service Management (TjÀnstevision/ TjÀnstekoncept). Ur dessa teorier har sedan följande syntes mynnat ut;Företaget bör:? genom interaktion med kunden upptÀcka vad denne önskar sig av produkten/tjÀnsten och vad som fÄr honom/henne involverad.? utforma kunderbjudandet efter de kriterier som framkommit genom interaktion, samt i enighet med företagets struktur? implementera den information som skapat företagets struktur, detta för att kundens önskemÄl skall formas till konkreta erbjudanden.Empirin Àr hÀmtad genom bÄde kvalitativ och kvantitativ datainsamling.
Legitima normer fo?r att bryta mot regler och rutiner
Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse frÄn dessa regler och rutiner som ett brott som leder till nÄgon form av sanktion. NÀr det finns en allmÀn uppfattning om att det Àr acceptabelt att avvika frÄn dem Àr det ett legitimt regelbrott.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.AvgrÀnsningar: Vi kommer inte att behandla nÄgra juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror pÄ att uppsatsens genomförande har ett begrÀnsat tidsomfÄng.Metod: Med tanke pÄ att vÄrt valda ÀmnesomrÄde Àr relativt outforskat och att det dÀrför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att anvÀnda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansÄg att intervjuer skulle ge ett bÀttre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott.
Inkomstbeskattning av ideella föreningar - fördjupning angÄende hÀvdvunnen finansieringskÀlla
Inom den ideella sektorn i Sverige Ă€r den ideella föreningen den vanligaste organisationsformen. Genom att anta stadgar och utse en styrelse blir den ideella föreningen en juridisk person. Som huvudregel Ă€r ideella föreningar skattskyldiga för sina inkomster enligt samma regler och i samma omfattning som gĂ€ller för övriga juridiska personer. FrĂ„n denna huvudregel finns det dock undantag. Ăr den ideella föreningen allmĂ€nnyttig intrĂ€der skattelĂ€ttnader, bland annat i inkomstskattehĂ€nseende.
Utökad bokföringsskyldighet för ideella föreningar : Ideella föreningars anpassning till bokföringslagen och Ärsredovisningslagen
Vi Ă€r nu inne pĂ„ det femte verksamhetsĂ„ret sedan ideella föreningar kom att omfattas av BFL samtidigt som de föreningar som klassas som bokslutsföretag och skall avsluta sin löpande bokföring med en Ă„rsredovisning enligt BFL, 6 kap. 1 § Ă€ven blivit tvungna att tillĂ€mpa Ă
RL. LagÀndringen innebÀr att kretsen bokföringsskyldiga har utvidgats. För ideella föreningar utvidgades bokföringsskyldigheten frÄn att gÀlla endast de som bedrev nÀringsverksamhet till att gÀlla i princip alla juridiska personer oavsett om de bedriver nÀringsverksamhet eller ej. Ideella föreningar som tidigare var bokföringsskyldiga var endast det för den del av verksamheten som klassificerades som nÀringsverksamhet, i och med lagÀndringen Àr föreningen bokföringsskyldig för hela verksamheten.
Behandling av företagsandelar vid bodelning i anledning av Àktenskapsskillnad : SÀrskilt om lagvalsfrÄgan
Familjejurister stÀlls idag ofta inför komplicerade fall som leder till Àn mer komplicerade bedömningar nÀr det gÀller ÀktenskapsmÄl av internationell karaktÀr. Globaliseringen tar för var dag mer fart och mÄnga vÀljer att flytta över nationsgrÀnserna dÀr det hÀnder att relationer och Àktenskap ingÄs. Förekomsten av dubbelt medborgarskap blir Àven vanligare. För att kunna behÀrska internationella familjefrÄgor mÄste kunskap om svensk och utlÀndsk internationell privat- och processrÀtt finnas. Det Àr sÀllan sÀkert vilket lands lag som Àr bÀst och som gÄr att Äberopa.
Interaktiva styrsystem : en studie av Vattenfall
Bakgrund: En omvÀrldsförÀndring som under senare tid hamnat i fokus vÀrlden över Àr avregleringar och en av de sista marknaderna i Sverige som har avreglerats Àr elmarknaden. MÄnga problem som ett företag möter vid en avreglering hÀrrör frÄn att företagsledningen har vuxit fram ur ett tÀnkande baserat pÄ en monopolmarknad istÀllet för pÄ en konkurrensutsatt marknad. Ett verktyg som en företagsledning anvÀnder sig av, för att företaget ska kunna vara flexibelt och anpassa sin strategi för framtida förÀndringar, Àr interaktiva styrsystem. DÀremot behöver inte ett interaktivt styrsystem som idag Àr berÀttigade vara det rÀtta imorgon. Detta faktum gör det intressant att undersöka om ett företag klarar av att anpassa sig samt förbli en konkurrenskraftig aktör pÄ den nya marknaden.
?Aja, dom Àr horor, dom förtjÀnar ju det hÀr? : GymnasielÀrares förestÀllningar om krÀnkningar i sociala medier mellan elever
Uppsatsen avhandlar hur gymnasielÀrare sinsemellan konstruerar förestÀllningar om gymnasieelever som utsÀtts och utsÀtter andra elever för krÀnkningar av sexuell karaktÀr i sociala medier. Av detta syfte följer tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka förestÀllningar om gymnasieelever som utsÀtts och utsÀtter andra elever för krÀnkningar i sociala medier ger gymnasielÀrarna uttryck för i relation till genusnormer? Hur förhÄller sig dessa förestÀllningar till skolans ansvar att förhindra elever ifrÄn att utsÀttas för krÀnkande behandling?NÀtkrÀnkningar av sexuell karaktÀr mellan gymnasieelever avspeglar ofta normer kring ?normalt? respektive ?avvikande? beteende för flickor respektive pojkar. DÀrför applicerar uppsatsen ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom förestÀllningar om ?normalitet? och ?avvikelse? (Äter)skapas i interaktion bygger uppsatsen pÄ tre fokusgruppsintervjuer med vardera fyra gymnasielÀrare; en homogen mansgrupp, en homogen kvinnogrupp och en grupp med jÀmn könsfördelning.Empirin bearbetades genom en kvalitativ innehÄllsanalys, vilken ÄskÄdliggjorde att samtliga deltagare Àr vÀl medvetna om sina juridiska möjligheter och förpliktelser att fördela ansvaret mellan lÀrare, rektor, kurator, polis och förÀldrar.
DET OSYNLIGA BARNET -En juridisk studie av barnets bÀsta och barnets vilja i vÄrdnadsmÄl.
Varje Ă„r Ă€r 47 000 barn med om att deras förĂ€ldrar separerar. I de flesta fall kan frĂ„gor om vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge lösas utan en vĂ„rdnadstvist, men i flera fall blir barnen föremĂ„l för utredningar och domslut som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Svensk lagstiftnings utgĂ„ngspunkt Ă€r att barnets bĂ€sta ska vara avgörande i frĂ„gor som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Ăven barnkonventionen Ă€r tydlig med detta och betonar ocksĂ„ vikten av att utreda barnets vilja och lĂ„ta det vĂ€ga tungt.SYFTE: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vad rĂ€ttsreglerna i förĂ€ldrabalkens sjĂ€tte kapitel sĂ€ger om barnets bĂ€sta och barnets vilja vid tvistefrĂ„gor som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge samt att studera hur dessa rĂ€ttsregler anvĂ€nds i praktiken, det vill sĂ€ga hur domstolar förstĂ„r och dömer utefter rĂ€ttsreglerna.METOD: Uppsatsen anvĂ€nder juridisk metod, vilket innebĂ€r att man tittar pĂ„ rĂ€ttsregler och tolkningen av dess innebörd i enskilda fall för att förstĂ„ regeln och konsekvenserna av att anvĂ€nda den regeln i det sĂ€rskilda fallet. Uppsatsen undersöker först gĂ€llande rĂ€ttsregler och studerar sedan 22 domar frĂ„n tingsrĂ€tten för att klargöra hur gĂ€llande rĂ€ttsregler fĂ„r praktisk tillĂ€mpning.TEORI: UtifrĂ„n uppsatsens juridiska metod anvĂ€nds rĂ€ttregler som teoretiskt förhĂ„llningssĂ€tt.
Alkoholmissbruk och anstÀllningsskydd : En studie av rÀttspraxis 1970-2010
SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att utreda om och hur gÀllande rÀtt har förÀndrats senaste 40 Ären angÄende alkoholsjuka arbetstagares anstÀllningsskydd.Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i beteenden och handlingar som tolkas som symtom pÄ alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av sÄvÀl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstÄr nÀr arbetsgivaren vill sÀga upp eller avskeda arbetstagaren pÄ grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver ocksÄ hur praxis de senaste 15 Ären tyder pÄ att arbetsgivare till viss del har lÀttare att fÄ gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gÀller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar pÄ arbetsplatsen jÀmfört med tidigare.Uppsatsens slutsats Àr att den praxis frÄn 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mÄn Àr obsolet.
Rom II:s inverkan pÄ lagvalet vid fartygskollisioner
I januari 2009 trÀdde en gemenskapsrÀttlig förordning i kraft som reglerar tillÀmplig lag vid utomobligatoriskt skadestÄnd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II pÄverkar lagvalet vid sjörÀttliga tvister och sÀrskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat dÀr den direkta skadan uppkommer skall tillÀmpas pÄ tvisten. BestÀmmelsen innehÄller tvÄ undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmÀnt undantag för det fall det finns en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörÀttspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.
Emissionsgaranter - Ăr garanterade nyemissioner garanterat garanterade? En studie om emissionsgaranters nytta och tillförlitlighet
Ett allt mer vanligt förekommande fenomen Àr att företag i samband med nyemissioner anlitar företag eller privatpersoner som garanter. Om inte alla nyemitterade aktier tecknas av nuvarande aktieÀgare eller andra investerare och emissionen följaktligen riskerar att inte bli fulltecknad förpliktigar avtalet med garanten denne att teckna de resterande aktierna. MÄnga garanter krÀver i utbyte höga ersÀttningar, vilket gör att företag kan lÀgga upp till 12 % av emissionsbeloppet pÄ kostnader för garanter. Problem uppstÄr dÄ brister sker i kreditbedömningen av garanterna och dessa inte kan uppfylla sina förpliktelser, vilket ocksÄ varit en orsak till att vissa av de företagen sedan har gÄtt i konkurs. Om dessutom informationen till aktieÀgarna Àr bristfÀllig, kan dessa förledas att tro att en nyemission Àr garanterad, dÄ i sjÀlva verket garanternas kreditvÀrdighet kan ifrÄgasÀttas.VÄrt syfte Àr att beskriva den funktion emissionsgaranter fyller samt bedöma om företagens eller fondkommissionÀrernas prövning av deras tillförlitlighet Àr tillrÀcklig.
Den nya leasingstandardens pÄverkan pÄ redovisning inom rederibranschen
Bakgrund och problem: Det nya förslaget pÄ leasingnormen innebÀr att alla leasingavtal kommer att redovisas som tillgÄngar i leasingtagarens balansrÀkning. GrÀnsdragning mellan operationella och finansiella leasingavtal tas bort. Om leasegivaren överför de betydande riskerna och förmÄnerna hÀnförliga till den underliggande tillgÄngen skall bolaget redovisa en försÀljning istÀllet för leasing. Redovisning av operationella leasingavtal i leasingtagarens balansrÀkning innebÀr att nyckeltalen förÀndras vilket kan ha pÄverkan pÄ lÄnerÀntan. DÀrför Àr det av betydelse att undersöka vilken pÄverkan den nya leasingstandarden har pÄ redovisning inom rederibranschen.Syfte: Att redogöra för de viktigaste förÀndringarna som den nya normen innebÀr för redovisning inom rederibranschen.
Barnets röst i rÀttsprocessen : Vilka krav stÀller rÀttssystemet pÄ det offentliga bitrÀdets kunskap om barn i LVU-mÄl ?
Barnens osynlighet i rÀttsprocessen har diskuterats allt sedan barnavÄrdslagstiftningens förÀndring 1982, dÄ socialtjÀnstlagen (2001:453)(SoL) infördes och lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av barn och unga (LVU), tvÄngslagstiftningen som rör barn och unga. Kritik emot att framför allt barn yngre Àn 15 Är som saknar talerÀtt tenderar ?försvinna? i LVU-processen har i olika sammanhang konstaterats trots barnkommitténs arbete med förstÀrkning av barns perspektiv i svensk lagstiftning. Jag har i min forskning valt att utröna vilken kunskap om barn eller barnkompetens som efterfrÄgas för att företrÀdaren pÄ ett fullgott sÀtt ska kunna företrÀda barn i svÄra situationer. UtgÄngspunkten Àr de kompetenskrav som anges i lagar och förarbeten, vad forskare sett i sammanhanget och mina egna erfarenheter i tidigare forskningsstudier och praktisk verksamhet.
Uppe bland molnen ? Hur affÀrssystemleverantörer hanterar de huvudsakliga riskerna med Cloud Computing.
IT-vÀrlden Àr under stÀndig förÀndring, en lösning som var tÀnkbar för tio Är sedan Àr nukanske förÄldrad. Ett alternativ som de senaste Ären har vÀxt sig större inom IT-vÀrlden ÀrCloud Computing. Att lÀgga ut delar eller hela affÀrssystemet i en molnbaserad tjÀnst viainternet Àr i dagslÀget fullt möjligt. Det kan leda till kostnadsreduceringar gentemot etttraditionellt affÀrssystem dÄ företaget inte behöver spendera pengar pÄ egna servrar förlagring. Det Àr Àven flexibelt i det hÀnseendet att företaget kan bestÀmma sjÀlv hurmycket lagringutrymme de vill ha.
AnvÀndande av vissa tvÄngsmedel : AnhÄllande pÄ recidiv
Polisens arbete mot brottsligheten Ă€r alltid aktuellt. NĂ€stan dagligen kan vi lĂ€sa om hur rĂ€ttsvĂ€sendet lyckas, eller inte lyckas, i sin kamp. TyvĂ€rr Ă€r övervĂ€gande delen av medieutrymmet upptaget av det senare av alternativen. Ăven inom poliskĂ„ren ges ibland uttryck för missnöje och det klagas över skillnader i Ă„klagarnas tvĂ„ngsmedelsanvĂ€ndning som gör det svĂ„rare respektive enklare att nĂ„ resultat i arbetet. SĂ€rskilt irriterande uppfattar man frĂ„n polisens sida att det Ă€r dĂ„ Ă„klagarna inte anhĂ„ller och begĂ€r misstĂ€nkta hĂ€ktade pĂ„ recidivfara i sĂ„ stor utstrĂ€ckning som man inom polisen hade önskat.