AbstractWe live in a world today that is characterized by the Internet. We can get hold of people on the other side of the globe whenever we want and we can purchase what ever we want, from who ever we want, anytime we want. This development has made it important to find systems of dealing with the payment in a safe and secure way, both for a private person as well as for a company, when you do transactions with people far away, and those systems is the core of this essay. As a private person you sometimes need to transfer money to family members who live abroad and you can then use clean payments. This means that banks all over the world has systems which makes it easier when their customs wishes to transfer money abroad.

Inom både skatterätten och redovisningsrätten finns begreppen pågående arbete och forskning och utveckling. Pågående arbete är uppdrag som ett företag utför för en annan persons räkning som är oavslutade vid räkenskapsårets utgång. De båda begreppen regleras olika både i skatterätten och i redovisningsrätten, varför gränsdragningen mellan forskning och utveckling och pågående arbete får betydelse för företag som arbetar på uppdrag av kunder samtidigt som man bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet med den här uppsatsen är främst att analysera gränsdragningen mellan de skatterättsliga reglerna om forskning och utveckling och pågående arbete. Denna analys syftar till att komma fram till om det finns en skatterättslig gråzon inom vilken ett företag har möjlighet att välja om de vill hänföra en utgift till pågående arbete eller till forskning och utveckling.

Efter drygt trettio år av diskussioner och förhandlingar kunde enighet bland EUs medlemsländer uppnås och rättsakterna: förordningen om stadga för europabolag och det kompletterande direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag antas den 8 oktober 2001. Då medlemsländerna ej kunde enas om att europabolagen endast skulle lyda under EUs lagar, överlämnades flertalet frågor att regleras via nationell rätt. Syftet med uppsatsen är att klargöra hur direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag är utformat och hur detta överfördes till svensk rätt. Förutom det faktum att direktivet ej är skrivet på ett tillräckligt klart och tydligt sätt, framkommer även att utredarens betänkande var i behov av flertalet ändringar för att få samma innebörd som direktivet. Dock kvarstår viktiga och därmed oreglerade frågor i avvaktan på direktivets revidering.

Syftet med uppsatsen är att klarlägga om de skydd som finns att tillgå för vittnen är tillräckliga i förhållande till hotbilden för dessa. I Sverige råder allmän vittnesplikt vilket innebär att det åligger envar en absolut skyldighet att vittna inför domstol. Problematiken som finns i vårt samhälle när det gäller att få folk att vittna är inget nytt fenomen men situationen har under de senaste åren förvärrats. En bidragande och stor aktör som skrämmer allmänheten från att vittna är den organiserade brottsligheten och som har huvudfokus på att ägna sig åt kriminella affärsverksamheter men även att skydda dessa genom bland annat hot och våldsbrott. Den organiserade brottsligheten har oftast stor kapacitet att använda sig av otillåten påverkan på vittnen.

Denna uppsats handlar om lojalitetsskapande rabatt- och bonussystem inom ramen för artikel 82 i EG-fördraget. Kommissionen och gemenskapsdomstolarna har i sin rättspraxis ansett att lojalitetsrabatter som används av ett dominerande företag strider mot artikel 82, eftersom sådana rabattsystem knyter kunden närmare till det dominerande företaget. I de flesta fall har lojalitetsskapande rabattsystem även ansetts ge upphov till diskriminerande effekter. Kritiker hävdar att kommissionen och gemenskapsdomstolarna, framför allt i några senare avgöranden, i det närmaste har ansett att lojalitetsskapande rabattsystem är olagliga i sig. Kritikerna hävdar att lojalitetsrabatter kan ha såväl konkurrenshämmande som konkurrensbefrämjande effekter på marknaden ? även om rabatterna erbjuds av ett dominerande företag ? och att konkurrensmyndigheter således måste ta hänsyn till båda dessa effekter vid bedömningen av ett visst rabattsystems inverkan på marknaden.

Jag har valt att utreda förändringen av regleringar för tidsbegränsat anställda. Mot bak-grund av att detta är en grupp arbetstagare som växer och som har ett sämre anställnings-skydd än tillsvidareanställda, anser jag att det är ett intressant område att undersöka. Eftersom Sverige numera följer direktiv från EU är mitt syfte att analysera hur svensk arbetsrätt, med fokus på visstidsanställda, har påverkats av EG-rätten. Frågeställningen blir därmed; på vilket sätt har svenska lagar och regler för tidsbegränsat anställda reformerats under Sveriges medlemskap i EU och varför har det skett en förändring? För att besvara frågan har jag valt att göra en litteratur- och dokumentstudie.

Asylsökande som kommer till Sverige för att söka uppehållstillstånd hamnar oundvikligen i ett beroendeförhållande gentemot ansvariga myndigheter. De är helt utlämnade att förlita sig på att ärendet utreds på ett rättssäkert och effektivt sätt i enlighet med gällande rätt. I sin utsatta position skall den asylsökande psykiskt hantera sin flykt, samtidigt som denne har att bevaka sina rättigheter för att få stanna kvar i landet. Det ställs stora krav på utlänningslagstiftningen och på de myndigheter som har att tillämpa den i sin verksamhet. De höga kraven är viktiga i hanteringen av utlänningsärenden, vilket både handlar om att iaktta grundläggande mänskliga rättigheter och att samtidigt kunna arbeta effektivt.

Arbetsgivarens fria anställningsrätt är en allmän rättsgrundsats som kan härledas till Decemberkompromissen år 1906. Då kom SAF och LO överens om bland annat arbetsgivarens rätt att fritt anställa. Denna rätt har sedan begränsats genom lagstiftning. En arbetsgivare bestämmer huruvida det finns behov av arbetskraft och om anställning är det rätta sättet att tillmötesgå detta behov. Inför ett slutgiltigt bestämmande om anställning måste dock arbetsgivaren beakta ett antal rättsfrågor.

Jag kommer med denna uppsats behandla den juridiska konflikten vid distansförsäljning av alkohol i Sverige med koncentration på det rättsfall vars utgång kan komma att förändra Sveriges alkoholpolitik ännu en gång. Sedan Sverige trädde in i EU har de kvoter på den mängd alkohol som får föras in vid så kallad resandeinförsel höjts. Idag finns inga egentliga kvoter utan mängden bestäms utifrån begreppet ?eget bruk?. På grund av EG-rätten har Sveriges monopol på partihandel av alkohol avkaffats men detaljhandeln genom Systembolaget har fått bestå.

För de originära fången ockupation och specifikation finns det varken några lagregler eller någon utförlig beskrivning i den juridiska litteraturen. Därför har jag i denna uppsats analyserat dels vilka krav som kan antas gälla för äganderättsförvärv genom ockupation respektive specifikation, dels om man genom dessa originära fång kan förvärva äganderätten till en övergiven byggnad som är lös respektive fast egendom. För äganderättsförvärv genom ockupation kan det anses finnas två krav; dels måste egendomen vara herrelös och dels måste egendomen tas i besittning. Byggnad som är lös egendom samt byggnad som är fast egendom kan enligt min mening bli herrelösa och de kan tas i besittning. Trots detta kommer ockupanten inte att kunna bli dess ägare.

General principles of law can be defined as a legal foundation with the function of codifying basic values. They can also be of a character, which makes them useful as supplement and interpretation of law. EU has developed principles of law that can be divided into general and special. Within the Union there are existences of around twenty general ones. A further separation can be made in terms of institutional and individual.

Allt eftersom kommunikations- och informationstekniken utvecklas, blir det vanligare att människor integrera med varandra på elektronisk väg. Information skickas och det har uppstått ett behov av att kunna säkra att den person som integrationen sker med också är den som han eller hon utger sig för att vara och att de uppgifter som skickats inte blivit förändrade på något sätt, samt att inga obehöriga tar del utav den. De traditionella metoderna att säkerställa ett dokuments innehåll och avsändarens identitet, där underskriften haft en central betydelse, har kommit att appliceras på den moderna tekniken. Rättsliga aspekter har diskuterats och för att hålla takt med den snabba tekniska utvecklingen och för att överbrygga landsgränserna inom EU, har det uppstått regleringar på området i syfte att skapa en ökad säkerhet när det gäller elektroniska överförda dokument och de underskrifter som kan finnas på dessa. För att kunna skapa en säkerhet för den överförda informationen och en tillit för den som ska förlita sig på dokumentets innehåll, finns det i lag (2000:832) om kvalificerad elektronisk signatur regleringar som avser åtagandet gällande en tredje man, en s.k.

Avtalsrätten vilar på principen att avtal skall hållas. Den som vägrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestånd genom tvångsåtgärder av myndighet. Men precis som för principer i allmänhet, så har även denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias från en avtalsförpliktelse är den tyska Omöjlighetsläran som växt fram på grundval av den romerska rättsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lära förespråkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs.

This paper treats the differences in terms of insurance between optional and compulsory third party liability insurances. It also treats the purpose of the compulsory third party liability insurances and their accordance with that purpose. The primary purpose of the optional third party liability insurance is to ensure the policyholder financial resources to cover possible claims for damages. The primary purpose of the compulsory third party liability insurance is to render possible the compensation of a third party for damage done. The policyholders financial ability to pay damages is of subordinate interest, and the purpose of compulsory third party liability insurances is thus twofold.

Sweden is a member of the European Union since 1995. The European Union issues directives that cover different areas. Member states must implement these directives into their national legislation. The European council issued in 1993 a directive that took action on the organization of working time, also known as the working time directive. The full name is: Council directive 93/104/EC of 23 November 1993 concerning certain aspects of the organization of working time.