En så kallad Internet-community, är en mötesplats i cyberrymden där människor träffas och håller kontakten. De flesta communities har därför en del funktioner där kunderna bland annat kan lägga upp texter, bilder och videoklipp. Dessa kallas användarens prestationer som ett samlingsnamn i denna uppsats. Det har på senare tid uppmärksammats att företagen bakom dessa communities ofta förbehåller sig rätten till dessa prestationer genom en klausul i användaravtalet som alla medlemmar i communityn måste skriva under. Detta användaravtal ger i sin tur upphov till ett licensavtal, en upplåtelse av upphovsrätten till det material som medlemmen på en community lägger upp på webbsidan.

Under början av 2000-talet framkom uppgifter om att vissa fastighetsmäklare använt sig avfabricerade bud för att trissa upp priserna i en budgivning, något som självklart är mycketallvarligt och direkt olagligt. Branschen har länge fått kämpa med relativt lågt förtroendefrån allmänhetens sida, detta har delvis hängt ihop med att det tidigare inte fanns någotutbildningskrav för yrket. Detta tillsammans med de olägenheter som upptäcktes under2006 bidrog till ett krav både från branschens och allmänhetens sida om att en nyfastighetsmäklarlag skulle arbetas fram, så att de seriösa aktörerna i branschen skulle kunnaverka för kundernas bästa med en yrkesstolthet.Arbetet inriktar sig på de delar i den nya lagen som behandlar budgivningsprocessen,förmedling av sidotjänster samt upprättande av mäklarjournalen.Tillvägagångsättet har varit att intervjua fastighetsmäklare, kunder och enmyndighetsperson inom branschen. Dessa har till viss del haft lika åsikter om att branschenmådde gott av att regleras bättre, och att lagen inneburit ökad transparens. Framgår göräven att en hel del personer har förutfattade meningar om yrket, som ofta bygger påenskilda dåliga erfarenheter av yrket sedan tidigare, som man sedan har svårt att nyansera.Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida den nya lagen har inneburit enförändring i arbetssättet hos fastighetsmäklarna, samt om lagen inneburit ett ökatförtroende för branschen.Arbetet visar att det finns goda förutsättningar för branschen att öka sitt förtroende frånallmänhetens sida i och med den nya fastighetsmäklarlagen.

Syftet med detta arbete är att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar är: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lärare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet består av två delar. Den första delen består av en litteraturgenomgång där lagstiftning och olika förhållanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen är en resultatdel där fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav två med familjehemsmammor, två med lärare och en med socialsekreterare.

Sammanfattning Jämställdhetsplaner ? en källa till förändring eller bara pappersarbete? är en kandidatuppsats i Handelsrätt. Vi har försökt att utreda om arbetsplatserna blir mer jämställda i och med arbetet med jämställdhetsplaner. Detta har vi gjort genom att analysera förarbeten och doktrin för att beskriva den rättsliga utvecklingen av jämställdhetslagen med dess aktiva åtgärder och jämställdhetsplaner som ett rättsligt medel för att öka jämställdheten i arbetslivet. Vidare har vi för att belysa hur jämställdhetsplaner fungerar i en del av verkligheten använt oss av litteratur på området, mailkorrespondens med JämO, utfört en telefonintervju med en fackförening samt varit ute på fem företag och intervjuat.

I uppsatsen redogör vi för tre aktörers uppfattning om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag och vi identifierar också ett antal möjliga konsekvenser av ett avskaffande. Vi tillämpar en abduktiv forskningsansats, en intensiv utformning och en kvalitativ metod med semi-strukturerade individuella intervjuer. Vår referensram består av gällande lagstiftning, normer och pågående debatt i ämnet. Vi har intervjuat 12 respondenter från våra olika aktörsgrupper. Efter genomförandet av vår undersökning har vi bland annat kommit fram till följande: Majoriteten av respondenterna är emot ett avskaffande av revisionsplikten och en övervägande del av dem upplever att revisionen tillför aktiebolagen ett värde.

Problems: How is the purpose of the swedish limited liability company to increase the wealth of its shareholders given in swedish corporate law? Based on which legal and economical grounds has this regulation been made? Which problems may occur when the purpose of the company is to maximize the wealth of its shareholders? Which strategies can be used to prevent the problems that may occur? Should the purpose of the company be to maximize the wealth of its shareholders? Purpose: The purpose of this thesis is to evaluate whether a limited liability company primarily shall aim at maximizing the wealth of its shareholders or not. Delimitations: This thesis only attend swedish limited liability companies. It also only treat swedish corporate law de lege lata. The thesis focus on larger commercial companies which shares are widely spread.

Att upprätthålla en effektiv konkurrens är något som EG-rätten syftar till. Genom artikel 82 i EG-fördraget förhindras dominerande företag att via ensidiga förfaranden utestänga konkurrenter eller begränsa konkurrensen. Det finns flera sätt, för ett dominerande företag, att påverka konkurrensen negativt och därmed göra sig skyldigt till missbruk enligt artikel 82. Ett förfarande som under vissa omständigheter kan anses som missbruk är att leveransvägra för att stoppa eller begränsa parallellimporten. I denna uppsats diskuteras och analyseras det om under vilka förutsättningar en leveransvägran kan anses som ett missbruk av en dominerande ställning.

Det är inte alltid företagen går med vinst utan det händer att ett beskattningsår slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och även internationellt tillåter företagen att spara denna förlust till ett år med vinst vilket resulterar i ett lägre skattemässigt resultat. I det fall flera beskattningsår slutar i förlust får de läggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framåt på obestämt tid. Reglerna avseende förlustutjämning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregående utredningar gäller i mycket fortfarande idag. Idag återfinns reglerna för denna förlustreglering, underskottsavdrag, i  Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgått många förändringar i form av både förenklingar och spärrande lagstiftning.

The term ?good marketing practice? in the 4 § 1 section Swedish marketing law (Marknadsföringslagen 1995:450) has a wide meaning. Besides 5-13 d §§ and 17 §, the term also covers other non legal rules. The essay intends to define the legal meaning of the term as well as examine how it is experienced of laymen in the area. According to 1 § Swedish Marketing law aims to protect business men and consumers from unjustified marketing.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är teoretiskt möjligtatt applicera K2 vid upprättande och offentliggörande avkoncernredovisning och i sådana fall hur det bör göras.Vidare utreds huruvida K3 respektive K2 ger en rättvisande bild avverksamheten genom utformningen av de finansiella rapporterna.Metod: Uppsatsen är uppbyggd på en kvalitativ och explorativ metod förinsamlingen av empiri. Vidare används ett mer induktivtförhållningssätt till teorin.Teori: Studiens teori baseras på lagstiftning och litteratur som berörrättvisande bild samt koncernredovisning i enlighet med K3respektive K2.Empiri: Empirin som presenteras har samlats in via semi-struktureradedjupintervjuer. Antalet personer som intervjuades uppgick till sexpersoner.Slutsatser: Studien visar att det råder osäkerhet i branschen gällandeuppfattningen hur en koncernredovisning i enlighet med K2 börupprättas. Vidare förklaras två tillvägagångssätt för de företag somfrivilligt vill upprätta och offentliga en koncernredovisning. Meddetta uppstår dilemman kopplade till värdering av enskilda poster,i vilket det föreligger en viss konsensus kring hur dessa bör lösas..

AbstractWe live in a world today that is characterized by the Internet. We can get hold of people on the other side of the globe whenever we want and we can purchase what ever we want, from who ever we want, anytime we want. This development has made it important to find systems of dealing with the payment in a safe and secure way, both for a private person as well as for a company, when you do transactions with people far away, and those systems is the core of this essay. As a private person you sometimes need to transfer money to family members who live abroad and you can then use clean payments. This means that banks all over the world has systems which makes it easier when their customs wishes to transfer money abroad.

Inom både skatterätten och redovisningsrätten finns begreppen pågående arbete och forskning och utveckling. Pågående arbete är uppdrag som ett företag utför för en annan persons räkning som är oavslutade vid räkenskapsårets utgång. De båda begreppen regleras olika både i skatterätten och i redovisningsrätten, varför gränsdragningen mellan forskning och utveckling och pågående arbete får betydelse för företag som arbetar på uppdrag av kunder samtidigt som man bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet med den här uppsatsen är främst att analysera gränsdragningen mellan de skatterättsliga reglerna om forskning och utveckling och pågående arbete. Denna analys syftar till att komma fram till om det finns en skatterättslig gråzon inom vilken ett företag har möjlighet att välja om de vill hänföra en utgift till pågående arbete eller till forskning och utveckling.

Begreppet miljöskuld utvecklades i början av 1990-talet av Arne Jernelöv och definieras som återställningskostnaden för miljöskador som är tekniskt-ekonomiskt återställbara. I Sverige sker ett arbete med miljöskulder inom både den offentliga och privat sektorn och påverkas bland annat av miljökvalitetsmålet giftfri miljö och lagstiftningen. Inom ett energibolag fanns ett behov av att finna ett arbetssätt för att göra bedömningar av verksamhetens miljöskulder. Syftet med den här studien är att titta på vad begreppet miljöskuld innebär, hur det förhåller sig till hållbar utveckling och hur det praktiskt tillämpas i energibolaget. Studien bygger främst på aktionsforskning och litteraturstudier som kompletterats med ett par intervjuer.

Efter drygt trettio år av diskussioner och förhandlingar kunde enighet bland EUs medlemsländer uppnås och rättsakterna: förordningen om stadga för europabolag och det kompletterande direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag antas den 8 oktober 2001. Då medlemsländerna ej kunde enas om att europabolagen endast skulle lyda under EUs lagar, överlämnades flertalet frågor att regleras via nationell rätt. Syftet med uppsatsen är att klargöra hur direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag är utformat och hur detta överfördes till svensk rätt. Förutom det faktum att direktivet ej är skrivet på ett tillräckligt klart och tydligt sätt, framkommer även att utredarens betänkande var i behov av flertalet ändringar för att få samma innebörd som direktivet. Dock kvarstår viktiga och därmed oreglerade frågor i avvaktan på direktivets revidering.

Syftet med uppsatsen är att klarlägga om de skydd som finns att tillgå för vittnen är tillräckliga i förhållande till hotbilden för dessa. I Sverige råder allmän vittnesplikt vilket innebär att det åligger envar en absolut skyldighet att vittna inför domstol. Problematiken som finns i vårt samhälle när det gäller att få folk att vittna är inget nytt fenomen men situationen har under de senaste åren förvärrats. En bidragande och stor aktör som skrämmer allmänheten från att vittna är den organiserade brottsligheten och som har huvudfokus på att ägna sig åt kriminella affärsverksamheter men även att skydda dessa genom bland annat hot och våldsbrott. Den organiserade brottsligheten har oftast stor kapacitet att använda sig av otillåten påverkan på vittnen.