Mitt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger på förskolan resonerar kring ordet respekt. Mina frågeställningar har varit: Hur tolkar pedagoger inom förskolan ordet respekt? Hur beskriver pedagogerna handlingar som uttrycker respekt för barn. Vilka metoder menar pedagogerna är lämpliga för att öka respekten mellan barn och vuxna på förskolan? Undersökningen har genomförts som intervjuer av 14 pedagoger. Resultatet av undersökningen visar att flertalet pedagoger resonerar kring ordet respekt som en del av pedagogens omvårdande roll.

Syftet med denna undersökning var att diskutera hur pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick från frågorna: Hur hanterar pedagoger konflikter i grundskolan? Vilka olika konflikthanteringsmetoder använder sig pedagoger av i grundskolan? Vad tycker eleverna om pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar pedagoger i grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier från bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland användes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra pedagoger, icke deltagande observationer och enkätunderökningar med cirka 40 elever från två grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlättar om pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutändan framgår det dock att erfarenhet är ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter på ett givande sätt.

Föreliggande studie bygger på kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus på inlärningsprocessen. Jag undersöker även likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lärstilsmodell..

Det som inspirerat oss till detta examensarbete har sin grund i vårt dagliga arbete i förskolan, där vi kommer i kontakt med föräldrar. Läroplanen är ett styrdokument för förskolan. Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur föräldrar och pedagoger talar om Förskolans läroplan (Lpfö98). Vi har även valt att undersöka vilken funktion Läroplanen har för föräldrar och pedagoger, samt vilka föreställningar pedagoger har om föräldrarnas medvetenhet om den. Frågeställningar vi har utgått ifrån är: Vilken funktion har Läroplanen för förskolan för föräldrar och pedagoger? Vilka föreställningar har pedagoger om föräldrarnas medvetenhet om Läroplanen för förskolan? Vilka föreställningar om Läroplanen för förskolan ger pedagoger uttryck för? Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger i grundskolan arbetar med och tänker kring etikundervisning. Arbetet utgår från läroplanens mål och hur pedagoger i skolan bedriver sin undervisning i etik.I litteraturgenomgången behandlar styrdokument, grundläggande gemensamma värden, teoretiska utgångspunkter för kunskap och lärande, perspektiv på barns etik och etikundervisning i skolan.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med tio pedagoger verksamma i olika skolår.Resultatet av undersökningen visar att etikundervisning är viktigt för pedagoger i skolan. Utifrån intervjuerna har vi sett att en sådan undervisning bedrivs om än i olika former. En del pedagoger säger sig ha etik på schemat, medan andra låter det integreras i alla ämnen. Centralt är att skolan är viktig för barns lärande och etikutveckling och det viktigaste är att diskussioner kring etik och moral får utrymme i skolan.

Syftet med studien är att ge en förståelse för hur pedagoger arbetar, upplever och förhåller sig till dokumentation i förskolans verksamhet. För att få tillgång till pedagogernas upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Sex pedagoger från fem olika förskolor i en kommun i norrbotten medverkade i studien. Resultatet visade att alla pedagoger dokumenterar men på olika sätt. Pedagogerna menar att dokumentationen är till för barnen, föräldrarna och pedagogerna.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur NTA fungerar på förskolenivå. Detta gjordes via intervjuer och en observation. Samtliga pedagoger i undersökningen menar att NTA fungerar bra även på förskolenivå, sålänge man bryter ner det till barnens nivå..

Ingen sammanfattning krävdes i denna uppsats..

Syftet med arbetet är att se om pedagoger i Tingsryds kommun arbetar med vardagsmatematiken och om de synliggör den för barnen. Vi har valt att avgränsa oss till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år. Arbetet är tänkt att inspirera pedagoger till att ta till vara på den vardagsmatematik som finns och även reflektera över hur de kan synliggöra den i olika aktiviteter för barnen. I litteraturgenomgången ges en historisk genomgång av matematik i förskolan. Här presenteras även vardagsmatematiken i förskolan som är den form av matematik som små barn kommer i kontakt med och använder under en dag på förskolan.

The impact of classroom enviroment with respect to learning.

Uppsatsen behandlar överlåtelseförbudet och dess rättsverkningar samt valda delar om förköpsrätten..

Språket är en del av människan och utan ett utvecklat språk kan vi inte kommunicera med omgivningen. Hos barn i förskoleåldern är utvecklingstempot högt och barnets mottaglighet och motivation till att lära lägger grunden för ytterligare lärande (Eriksen Hagtvet, 2004). Syftet med studien är att se hur pedagoger arbetar med barn i ålder 1-3 år för att stimulera deras språkutveckling. Vi utgick ifrån följande frågeställningar:Hur kommunicerar pedagoger med barn för att utveckla deras språkliga medvetenhet?Hur använder sig pedagoger av språket för att stimulera barns språkutveckling?Hur skapar pedagogerna en stimulerande språkmiljö?För att svar på dessa frågeställningar så gjorde vi observationer på pedagoger i förskolan.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger kan använda skönlitteratur i samband med elevers kunskapsutveckling. Vi lyfter fram skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om hur pedagoger kan använda skönlitteratur i sin undervisning. I forskningsbakgrunden tas relevant litteratur upp i förhållande till syftet. Genom kvalitativa intervjuer och egna praktiska undersökningar har vi undersökt hur pedagoger använder skönlitteratur som ett arbetsmaterial och vilket syfte pedagoger har när de använder sig av skönlitterärt arbete.

Syftet med undersökningen är att utreda och jämföra hur barn och pedagoger ser på barns psykiska hälsa. Våra frågeställningar är: Vad innebär psykisk (o)hälsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försämra respektive förbättra den psykiska (o)hälsan? Anser barn och pedagoger att barnen är utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbättra barnens psykiska hälsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

This thesis conserns the new laws about restructuring. The writers major task has been to analyse and to show which circumstanses different situations of restructuring may cause..