AbstractTitle: The Junilistan in the elections of the European Parliament in 2004 A media drama in three actsNumber of pages: 42Author: Kristiina RuutiTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies CUniversity: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityDate of submission: 2007-01-13, autumn term of 2006Purpose/Aim:The purpose of the essay is to examine the media coverage of the Swedish Junilistan in the elections of the European Parliament in Sweden 2004. My hypothesis is that the media coverage of the political party Junilistan was a media drama with elements of classical dramaturge.Material/Method:Qualitative content analyses of four Swedish newspapers from a narratological perspective.Main results:The media coverage of the political party Junilistan was a media drama with elements of classical dramaturge. The coverage became a drama with three acts. Diverse actors with different projects could be identified from the articles.Keywords:Narrative, election journalism, classic drama, mediadrama, actant, European parliament.

Eftersom medier är en viktig källa till information och politiska frågor är det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de två partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, från den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjälp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fått större genomslagskraft i medierna i såväl artiklar som antal bilder. I andelar räknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika många negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar räknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ än om Junilistan.

Den här studien undersöker skillnaderna i de sätt på vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet värde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten på diskursanalys, granskas det sätt på vilket de båda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, använder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partiväsendet representerar de svenska väljarnas åsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus är att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva värdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa på grundläggande demokratisk förankring i sina resonemang och därigenom vinna väljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser är att de båda organisationerna i stor utsträckning talar om varandra. Det vill säga att när Junilistan talar i negativa formuleringar så talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen på allvar möts i detaljfrågor..

AbstractSyftet med vår uppsats var att undersöka mediebilden av de två nystartade partierna Feministiskt initiativ och Junilistan. Vi ville undersöka hur kvällstidningarna vinklar politiska händelser och om någon skillnad kan skönjas i rapporteringen partierna emellan. Materialet till vår undersökning hämtades från Aftonbladet och Expressen under perioden 2004-01-01 till 2005-10-15. Den teoretiska tyngden i uppsatsen utgjordes av teorier om feminism och medielogiken. Vår problemformulering och det vi letade efter i artiklarna var:· Hur vinklas artiklarna utifrån deras manifesta tema, sammanhang och utsago?· Har artiklarna en positiv eller negativ attityd till partierna?· Hur kommer medielogiken till uttryck i artiklarna?· I vilken utsträckning kommer partierna till tals?· Hur kan eventuella skillnader i medierapporteringen förklaras?Utifrån dessa genomförde vi sedan en kvalitativ studie av hur mediebilden av de båda partierna utvecklats.

New political parties are increasing as phenomena in Swedish politics. Some of these parties have gained much attention in the media, and recent examples are Junilistan, Feministiskt initiativ and Sjukvårdspartiet. Media plays an important role for political parties as it is a way for the parties to communicate with the citizens. Therefore this essay examines how these three new parties have been pictured in media lately, and with what arguments they are discussed. This is done by argument analysis of editorials in five Swedish newspapers.

Vindkraftens andel av den svenska elproduktionen har varit begränsad länge, trots politiska initiativ för att främja utvecklingen har investeringstakten varit låg över tid för att under tidigt 2000-tal accelerera betydligt. Över tid har mängder med forskningsartiklar publicerats om vindkraften för att synliggöra flaskhalsar i utvecklingen. Utöver brister i exempelvis svenska vindkraftspolicyn har mer basala faktorer lyfts fram som en avgörande del i vindkraftens framsteg. En av dessa faktorer en investerare möter och som vissa forskare pekat ut som väsentlig uppträder på lokal nivå, den lokala beslutsfattarens vilja att godkänna bygglov i kommunen. I denna ekonometriska studie är syftet att undersöka vilka lokala variabler som påverkar utbudet av vindkraft i Sveriges kommuner.

Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009Seminar date: 2010-01-14Department: Media- and Communication scienceReport category: Degree project undergraduate levelAuthors: Johan Heikensten and Elin LarssonAdvisor: Kristoffer HoltPurpose: When TV4 for the first time offered advertising time to the Swedish political parties for the upcoming election of the European Parliament in 2009, a huge debate broke loose in the media. Regardless of opinions on the matter, we find it safe to say that political television commercials will have a great influence on future election campaigns in Sweden. Hence, we find it of great interest and importance to examine these seven commercials in order to look for tendencies, strategies and trends within the material. Theories: The theory chapter includes Communication, Political communication, Videostyle, Commercial strategies, Rhetoric and Semiotics. Methodology: The survey is based upon two qualitative analyses, a rhetorical analysis and a semiotic analysis.