Uppsatsen bygger på en analys av hemsidan En jämställd förskola och skola ? hur kan vi nå dit?. Hemsidan är ett metodmaterial utgivet av Länsstyrelsen i Västmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen är att analysera hur jämställsdhetsdiskursen framträder och vilka föreställningar om genus som är rådande på hemsidan.  Frågeställningarna som jag utgår ifrån i min analys är: Vilka idéer om genus och jämställdhet förekommer på hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller världssyn på hemsidan som kan påverka arbetet med jämställdhet? Hur framställs genus på hemsidan? Vilka effekter kan den syn på genus och jämställdhet som finns på hemsidan få på det praktiska jämställdhetsarbetet? Den rådande jämställdhetsdiskursen och synen på genus kommer att påverka hur arbetet med dessa frågor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur väljer att arbeta med genus och jämställdhet kommer att ger efterverkningar på ett samhälleligt plan.

Denna uppsats behandlar frågan könsneutrala äktenskap. Närmare bestämt så var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna fråga togs upp i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frågeställningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande värderingar som artiklarna producerade samt byggde på. Dessutom tittade jag på vilka källor samt aktörer som framkom i artiklarna och på vilka villkor de fick framträda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar från varje tidning, vilka hittades via mediearkivet.se.

Our purpose has been to review and analyse the representation of rape, as well as discussions concerning rehabilitation, present in texts targeted at professionals and/or female victims of rape. We wish to investigate whether female victims of rape themselves are given the opportunity of individual positioning with regard to the crimes they have been exposed to. We consider it to be of relevance that female victims of rape themselves are given the opportunity to act, react and feel individually in the context in which they find themselves, without judgement or certain expectations on how to act being dealt to them from their surroundings. Our research questions have been as follows; what views of the phenomenon that is rape are presented in the texts? Do the texts apply any specific theoretical analysis aimed at the possible explanations of the phenomenon that is rape? In what ways do the texts present the significance of rape for the female rape victim? How are the victims feelings of disgrace, guilt and disgust with regard to rape explained, are these reactions linked to the understanding of female sexuality? How are methods of the rehabilitation of female rape victims presented in the texts? Do the texts render possible any other/varying subject positions as a female rape victim? To answer these research questions we have applied a critical discourse analysis on our selection of texts and thereafter made a connection to relevant theory.

Frågorna som jag ställer i min uppsats utgår från om ungdomars tidiga bekantskap med sagor haft betydelse för deras skönlitterära läsning i senare delen av grundskolan och hur man ska stimulera dem från skolans sida att läsa mer. Problemet är det klassiska att det är svårt att få elever i senare delen av grundskolan att läsa skönlitteratur, vilket också många lärare inom skolvärlden uppmärksammat. Syftet med min studie är att undersöka om barndomens läsning varit av någon större vikt för läsningen och hur man i skolan kan gå vidare. Judith A. Langers teori som Wegendal Wallin (1997) använt om olika läsfaser har legat till grund för min ana-lys.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur framställningen av kvinnliga identiteter konstrueras i det första samt det sista avsnittet av TV-serien Sex and the City. Uppsatsen ska undersöka hur identiteten hos de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna i Sex and the City skapas och definieras, hur olika identifikationsgemenskaper konstrueras samt hur framställningen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärernas identiteter förändras mellan det första och det sista avsnittet.Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys av TV-program ur boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med fokus på begreppen narrativ och konstruktion, och med inslag av narratologiska begrepp ur boken Medier och kultur av Kirsten Drotner (m.fl.). Den teoretiska ramen för uppsatsen består av ett antal begrepp och teorier användbara för uppsatsens syfte. Analysen utgår från Johan Fornäs begrepp identitetsordningar och teorier om ?vi? och ?de andra?, Ulrika Olaussons teorier om individuella respektive kollektiva identiteter, identifikation samt det som i uppsatsen benämns andrefiering, Linda Fagerström och Maria Nilsons definition av representation samt Judith Butlers begrepp performativitet.

For centuries, the human body has been used as a mean to project the norms, moral values and aesthetic preferences that exist throughout society. It has been controlled through constrictive fashion, family and social virtues and through how we perceive gender and sexuality. This essay strives to show, not only how the body and the aesthetic values coexist, but also how they work together and influence each other, with the body as the aesthetic medium. To do this, Michel Foucault?s writings of sexuality and his theories on morality and discipline, as well as Judith Butler?s works on normativity and performativity are being used.

Sammanfattning:Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp unga tjejer på gymnasiet beskriver och menar sig använda det sociala nätverket Facebook som ett redskap för identitetsskapande och självpresentation. Frågeställningarna vi utgått från har handlat om hur tjejerna beskriver att deras syn på sig själva och andra påverkas av Facebookanvändningen, hur man kan framställa sig på ett lyckat respektive miss-lyckat sätt samt om människors identitet framställs representativt på sidan. Empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metodverktyg och intervjuer har genomförts med sex stycken tjejer från två olika gymnasieskolor i och i närheten av Göteborg. Vår teoretiska utgångspunkt vid analys av vår empiri har i huvudsak varit Erving Goffmans dramaturgiska sociologi, den symboliska interaktionismen där Anthony Giddens och George Herbert Meads tankar och begrepp lyfts fram samt Judith Butlers genusteori. Resultat som framkommit är att Facebook på flera sätt fyller en funktion för tjejer vid skapandet av identitet.

SammanfattningRödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem är det som blev överfallen i skogen som barn? Vem är det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem är det som mördar män? Är det storasyster Judith som är fotograf och bor i Oslo eller är det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller är det lillasystern Carol som är alkoholist och tablettmissbrukare?Boken inleds med en kort berättelse om flickan i skogen, Rödluvan. Därefter kommer dagboksanteckningar från mörderskan, och läsaren förstår då att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan är samma person.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell använder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregränserna och presenterar olika genrer såsom deckare, dagbok och saga i en och samma bok.

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populärkulturen, närmare bestämt HBOs populära tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser på det föränderliga förflutna och därmed utvecklar vårt historiemedvetande. Uppsatsen står på tre ben och vilar på perspektiv där det första behandlar att man genom att se på reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som är viktigt (meningsbärande), hur populärkulturen imiterar och återanvänder myter och därför kan anses vara en historisk källa värd att fokusera på samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket består av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som någonting historiskt konstruerat. Uppsatsen ämnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populärkultur, närmare bestämt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det föränderliga förflutna. Undersökningen tar fasta på hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som härstammar från deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv.

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populärkulturen, närmare bestämt HBOs populära tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser på det föränderliga förflutna och därmed utvecklar vårt historiemedvetande. Uppsatsen står på tre ben och vilar på perspektiv där det första behandlar att man genom att se på reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som är viktigt (meningsbärande), hur populärkulturen imiterar och återanvänder myter och därför kan anses vara en historisk källa värd att fokusera på samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket består av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som någonting historiskt konstruerat. Uppsatsen ämnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populärkultur, närmare bestämt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det föränderliga förflutna. Undersökningen tar fasta på hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som härstammar från deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.

I denna uppsats gör jag en analys och en jämförelse av hur sex elever i gymnasiets årskurs ett på yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fått delta i samtal om tre dikter och dels fått närläsa texterna, rad för rad, för att fokusera på ordens betydelse och mening, dels har de fått svara på frågor för att se om och hur de relaterar dikternas innehåll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om vad som sker när elever läser och samtalar om poesi.     Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrån Judith A. Langers teori om byggandet av föreställningsvärldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har också kopplats samman med nutida svensk forskning, som på olika sätt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrån vad elever presterat.     Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig åt individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de går.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder.

Innehåll: Frågorna som jag ställer i min uppsats handlar om att få kunskap om vad som kän-netecknar elever med positiv inställning till läsning, men även hur dessa upplever den skönlit-terära läsningen av den utvalda romanen i skolan. Det klassiska problemet i svenskundervis-ningen handlar oftast om att elever inte vill läsa skönlitteratur. I denna uppsats belyser jag den motsatta sidan av detta mynt. De elever som deltagit i studien tillhör de som är positiva till skönlitterär läsning och uppvisar goda resultat i samband med den delen av svenskämnet. Syf-tet med min studie är att undersöka vad som känneteckna elever med positiv inställning till läsning, men även hur dessa upplever den skönlitterära läsningen av de valda romanerna.Claes-Göran Holmberg & Anders Ohlssons (1999) litterära begrepp, Örjan Torells (2002) teori om spänningsfältet mellan konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transferkompetens samt Judith A.

Innehåll: Frågorna som jag ställer i min uppsats handlar om att få kunskap om vad som kän-netecknar elever med positiv inställning till läsning, men även hur dessa upplever den skönlit-terära läsningen av den utvalda romanen i skolan. Det klassiska problemet i svenskundervis-ningen handlar oftast om att elever inte vill läsa skönlitteratur. I denna uppsats belyser jag den motsatta sidan av detta mynt. De elever som deltagit i studien tillhör de som är positiva till skönlitterär läsning och uppvisar goda resultat i samband med den delen av svenskämnet. Syf-tet med min studie är att undersöka vad som känneteckna elever med positiv inställning till läsning, men även hur dessa upplever den skönlitterära läsningen av de valda romanerna.Claes-Göran Holmberg & Anders Ohlssons (1999) litterära begrepp, Örjan Torells (2002) teori om spänningsfältet mellan konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transferkompetens samt Judith A.