Vår studie behandlar fenomenet föräldraråd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat på pedagogers och föräldrars upplevelser av föräldraråd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar också till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt och i sådana fall på vilket sätt. Vi har antagit en fenomenologisk utgångspunkt där man fokuserar andra människors upplevelser av deras omvärld och använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av föräldraråd är. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre föräldrar på en förskola.

Many of us have grown up hearing or using words meant as insults or negative adjectives that were in fact names for social groups. Most of them have gone unquestioned in the mainstream consciousness, but the term Gay in the generally negative meaning has in the past years been given attention as offensive and homophobic, with debates emerging in response over whether or not this is true, particularly on the internet. It is the articles and forum threads from these debates that make out the empirical material for a qualitative study as I ask what these people?s thoughts are about this term and how it is perceived.After a qualitative coding and analysis of these texts, and interpretation of the results based on Erving Goffman?s theory of Phantom acceptance and stigma terms, Judith Butler?s theory of performativity, Ferdinand de Sassure?s theory of signifier and signified and how it connects to the community and Baudrillards theory of simulacra, this is the principal conclusion that I have drawn:For some of the people in this debate, the term Gay and its use is about homophobia and heterosexism, though mostly it?s not overt but a subconscious part of the continued dehumanization and stigmatization of homo- and bisexual people. This is a position I callThe socially focused skepticism.

Varifrån kommer föreställningar om vad som är rätt eller fel, normalt eller onormalt? Hur har de uppstått och hur upprätthålls de? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur sådana föreställningar kan uppstå och upprätthållas och att undersöka vilka sorts aktörer som är med i den processen samt hur de agerar och vad det bär med sig? Varifrån kommer till exempel föreställningarna om hur man ska bete sig för att uppfattas som en "normal" man eller kvinna? Vad händer när någon avviker från dessa normer och föreställningar?Jag har i min litteraturstudie funnit flera olika teoretiska perspektiv som är knutna till det vida begreppet kultur. Jag har närläst undersökningar där man kan studera hur norm, ideal och avvikelse, både i teorin och i praktiken, genererar normativa identiteter.De resultat jag har sett är att det görs skillnad på pojkar och flickor redan när barnen går på dagis. Denna åtskillnad att tjejer bland annat inte får ta för stor plats i det offentliga rummet eller höras för mycket eller att pojkar inte får bli för "lipiga" tar sin början innan barnen har en möjlighet att ta ställning till begreppen man eller kvinna. Både uppsatsen och gestaltningsarbetet fokuserar på strukturer som skapar och upprätthåller normativa eller "normala" identiteter.Mitt gestaltningsarbete består av en animerad film och kan ses som en parafras över bröderna Andy och Larry Wachowskis filmThe Matrix från 1999.

Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie.

The aim of this thesis has been to discuss whether remainders of colonial influences exist within the UN's definition of torture or not. The discussion has been presented from a postcolonial point of view, in dialogue with contemporary power critical theorists. In order to raise awareness of a potential colonial influence, the following questions were intended to be answered:?                                        Are there any reasons, if so ? which ones, to regard the UN's definition of torture as a colonial project? And;?                                        To what extent is the term ?inhumane? limiting for the prohibition against torture from a postcolonial perspective?One of the most central arguments of the chosen theories is that the term ?inhumane? evokes prejudices that a racializing apparatus within the social norms of the UN automatically produces. These prejudices are, according to the theorists, influenced by images of people in non-western and non-secular (especially muslim) societies as more prone to exercise ?violence? and ?cruelty? towards their own citizens as well as towards the population of the world in general.

Uppsatsen bygger på en analys av hemsidan En jämställd förskola och skola ? hur kan vi nå dit?. Hemsidan är ett metodmaterial utgivet av Länsstyrelsen i Västmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen är att analysera hur jämställsdhetsdiskursen framträder och vilka föreställningar om genus som är rådande på hemsidan.  Frågeställningarna som jag utgår ifrån i min analys är: Vilka idéer om genus och jämställdhet förekommer på hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller världssyn på hemsidan som kan påverka arbetet med jämställdhet? Hur framställs genus på hemsidan? Vilka effekter kan den syn på genus och jämställdhet som finns på hemsidan få på det praktiska jämställdhetsarbetet? Den rådande jämställdhetsdiskursen och synen på genus kommer att påverka hur arbetet med dessa frågor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur väljer att arbeta med genus och jämställdhet kommer att ger efterverkningar på ett samhälleligt plan.

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

Bakgrund: I början av århundradet ansågs smärta vara relaterad till kroppsliga orsaker. Smärta utan kroppslig skada betraktades som psykisk sjukdom. Oklar kronisk smärta delades in i två olika grupper utifrån den psykoanalytiska synen och den strikt organiska synen. Fibromyalgisyndrom (FMS) är ett svårdiagnostiserat tillstånd eftersom de flesta symtomen är subjektiva. Prevalensen av FMS är drygt 3 % bland kvinnor och 0,5 % bland män.

Fokus på genus och vilken betydelse det har i olika sammanhang har fått allt störreuppmärksamhet i samhället. Syftet var att beskriva den rådande genusordningen inom hälsoochsjukvård, samt huruvida kommunikation inverkade på skapandet och upprätthållandet avden. Omvårdnadsforskningen har hittills inte undersökt relationen mellan kommunikation ochden rådande genusordningen inom hälso- och sjukvård i någon större utsträckning. Det finnsändock klara indikationer på att denna rådande genusordning är viktig att ha i åtanke. Dågenusordningen är en maktordning som genomsyrar alla andra maktordningar bidrar denmanliga normen inom hälso- och sjukvård till en ojämnställd vård.

For centuries, the human body has been used as a mean to project the norms, moral values and aesthetic preferences that exist throughout society. It has been controlled through constrictive fashion, family and social virtues and through how we perceive gender and sexuality. This essay strives to show, not only how the body and the aesthetic values coexist, but also how they work together and influence each other, with the body as the aesthetic medium. To do this, Michel Foucault?s writings of sexuality and his theories on morality and discipline, as well as Judith Butler?s works on normativity and performativity are being used.

Uppsatsen bygger på en analys av hemsidan En jämställd förskola och skola ? hur kan vi nå dit?. Hemsidan är ett metodmaterial utgivet av Länsstyrelsen i Västmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen är att analysera hur jämställsdhetsdiskursen framträder och vilka föreställningar om genus som är rådande på hemsidan.  Frågeställningarna som jag utgår ifrån i min analys är: Vilka idéer om genus och jämställdhet förekommer på hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller världssyn på hemsidan som kan påverka arbetet med jämställdhet? Hur framställs genus på hemsidan? Vilka effekter kan den syn på genus och jämställdhet som finns på hemsidan få på det praktiska jämställdhetsarbetet? Den rådande jämställdhetsdiskursen och synen på genus kommer att påverka hur arbetet med dessa frågor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur väljer att arbeta med genus och jämställdhet kommer att ger efterverkningar på ett samhälleligt plan.

Denna uppsats syfte har varit att att undersöka maskuliniteten i Karl Ove Knausgårds Min kamp andre bok med utgångspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Här ovan har jag ställt konstnären mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska splittringen av maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptäckt tydliga tendenser till en upplevelse av feminisering och en fruktan för detta. I sällskap med andra män infinner sig även en känsla av underlägsenhet.           Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier påvisat att Karl Oves maskulinitetsideal påminner om  den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framväxt i slutet på 1800-talet, och den frigörelse från hemmen som männen genomgick.

D-uppsatsen "I samhällets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger på en två veckor lång fältstudie genomförd under hösten 2007, på ett daghärbärge för hemlösa och utsatta kvinnor ? någonstans i Sverige. Syftet med studien och således med uppsatsen, är att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhällets periferi. Avsikten är att söka utröna huruvida det finns något samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet när det gäller de hemlösa och på andra sätt ?samhälleligt utstötta? kvinnornas subjektskonstruktion.Genom det etnografiska språket, skildras i uppsatsen några av alla personliga möten, händelser och situationer som erfors under fältstudien, då den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material.

My thesis deals with the novel Ladies, written in 2007 by the Swedish author Mara Lee. When published, it was received as a book belonging to the chick lit genre but still got good reviews. This combination is really unusual and awoke my interest in the novel. My thesis is therefore an analysis whether Ladies can be considered a chick lit novel or not, and in what way it is similar to or differs from the genre. I start my thesis with an overview of former research of chick lit and what earlier was called trivial literature.

For centuries, the human body has been used as a mean to project the norms, moral values and aesthetic preferences that exist throughout society. It has been controlled through constrictive fashion, family and social virtues and through how we perceive gender and sexuality. This essay strives to show, not only how the body and the aesthetic values coexist, but also how they work together and influence each other, with the body as the aesthetic medium. To do this, Michel Foucault?s writings of sexuality and his theories on morality and discipline, as well as Judith Butler?s works on normativity and performativity are being used.