Den här uppsatsen behandlar hur synen på genus och kön inom arkeologisk tolkning kan vidgas med hjälp av Judith Butlers teorier. Uppsatsen är ett försök att finna vägen till tolkningar som går utanför en normativ syn på kön och sexualitet. Med hjälp av Judith Butler har jag utvärderat tidigare gjorda tolkningar av bronsålderns hällristningar och två danska ekkistegravar (Egtvedsgraven och Skrydstrupsgraven), samt själv sökt finna alternativa tolkningar av dessa..

Metod: Vi har gjort en kvalitativ textanalys av sammanlagt 69 artiklar i nio stycken nummer av Vi Föräldrar mellan 1968 och 2008. Vi har också intervjuat två chefredaktörer för tidningen samt tidningens läsare och experter inom medie-, genus- och konsumtionsvetenskap..

AbstractThis composition is an analysis of the British writer Jeanette Winterson's novel Sexing the Cherry. My interpretation originates from the tradition of feminist literary criticism and my purpose is to read the novel against the queer theorist Judith Butler to reach an understanding of the characters queer selves.Judith Butler's theory of performative gender and her notion of sex as something derived from cultural manifestations might help me to understand the characters in the novel. For they are ambiguous in their gender identity, and the novel in it self is set forth to expand all boundaries.Keyword: Sexing the cherry, Jeanette Winterson, queer, queer-theory, queer writing, JudithButler, feminist theory.SammanfattningDen här uppsatsen är en undersökning av Jeanette Wintersons roman Skapelsens kön. Genom att läsa romanen mot queerteoretikern Judith Butler hoppas jag kunna bilda en förståelse för romankaraktärernas queera identiter. Butlers teori om genus som performativt görande och hennes resonemang kring könet som härlett från kulturella manifestationer kan hjälpa mig med detta.

I uppsatsen analyseras de två karaktärerna Harry Haller och Hermine, från Hermann Hesses Der Steppenwolf, med hjälp av Judith Butlers queerteori. Karaktärernas förhållande till varandra, köns- och genusroller samt heteronormativiteten undersöks och sätts i samband med bokens maskerad- och teatermotiv. Förutom att maskerad- och teatermotivet undersöks i relation till karaktärerna, analyseras det också i sig självt med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om det konstruerade könet och dragshowens subversiva funktion..

I uppsatsen analyseras de två karaktärerna Harry Haller och Hermine, från Hermann Hesses Der Steppenwolf, med hjälp av Judith Butlers queerteori. Karaktärernas förhållande till varandra, köns- och genusroller samt heteronormativiteten undersöks och sätts i samband med bokens maskerad- och teatermotiv. Förutom att maskerad- och teatermotivet undersöks i relation till karaktärerna, analyseras det också i sig självt med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om det konstruerade könet och dragshowens subversiva funktion..

In this essay, I employ Judith Butlers theories of gender performativity to examine the construction of the monstrosity in Howard Phillips Lovecraft?s two works The Outsider and The Thing on the Doorstep. Focusing on the character?s monstrous attributes, how they are seen by themselves, by others and not least by the reader, I examine how their monstrosity is created and strengthened by dehumanizing processes. I argue that Lovecraft through his narrative technique complicates the relation between monstrosity and humanity in his characters, the result of which is a reader left to determine how monstrous, or human, the creature really is.

My aim with this study has been to examine how the fashion is a leading component in the novel The Picture of Dorian Gray.I have studied the role fashion plays in the novel and in which way it can be seen as a way of letting the reader know the important role of fashion in 19tcentury England and the morals of Oscar Wilde.To prove my thesis I have used literature that shows how Oscar Wilde uses influences from his own life in his writing of The Picture of Dorian Gray. I have also used Judith Butler's theory of performativity in analyzing the characters in ordet to display their way of staging themselves and their lifestyles and their dependence of that performativity in their interactions. Even though the theory of performativity often is used to hold the importance of the sexes, I have concluded that it has an important role in the novel when Dorian Gray interacts with the character Sibyl Vane who is an actress. My results have shown that fashion in the novel is often a way of letting the reader know important elements of a character in the way that certain fabrics and items are mentioned when Wilde writes about his characters. I have also found that fashion is an important factor when the characters judge each when they speak about the way they dress.

This thesis explores the validity of feminist poststructuralist theory in relation to gender and culture. Within the theoretical frame¬work of Judith Butler, combined with insights from the field of post-colonial theory, different perspectives of the dilemma of universalism are discussed. Primary sources for the study are policy documents from the Swedish government, literary texts and newspaper articles. The results show a number of paradoxes which need to be continually and critically kept unsolved. This does not mean an end to feminist engagement in other contexts than one's own but rather the need for theoretical awareness and self reflection.

This paper aims to examine the heteronormativity that is present in John Galsworthy?s The Forsyte Saga. This is achieved by performing a queer reading of the text with the help of Swedish Queer theorists Fanny Ambjörnsson and Tiina Rosenberg. I study the norm and how it is enforced by law, society and family. To get a complete image of the heteronormativity I also need to analyze the gender presented in the saga.

AbstractThis paper is an analysis of Virginia Woolf's novel Orlando. My rendering of the novel is inspired by queer-theory and in particular the theories of Judith Butler. In my interpretation I have put my focus mainly on androgyny and transvestite disguise. The purpose of my analysis is to create an understanding of the theme of androgyny in Orlando and see how it relates to the writer's feminist approach. I?ve also used concepts like transvestite disguise and cross-dressing to interpret the main character, Orlando's constant changes of clothes, between female and male clothing.

This essay examine the femme fatal and the head character in the play Lulu Eine Monstretra gödie by Frank Wedekind. I have studied Lulu, who would be classified as a femme fatal, in terms to see what kind of woman?s portrait a femme fatal is. I will show with the theories of Judith Butler, Jacques Lacan and Joan Riviere how the femme fatal can be seen as a construc-tion, a role done by men. As well as a strong self owned woman.

SAMMANDRAGI denna teoretiska uppsats jämförs och problematiseras filosofen Hannah Arendts (1906-1975)begrepp handling och filosofen Judith Butlers (1956-) begrepp performativitet. Genom dettaså jämförs även deras respektive användning av begreppet politik. Syftet med uppsatsen är attproblematisera användningen av dessa begrepp samt att jämföra dem med varandra ochargumentera för de likheter som finns. Ytterligare ett syfte är att argumentera för HannahArendts viktiga bidrag till samtida genusvetenskaplig forskning. !Först redogör jag för Hannah Arendts och Judith Butlers användning av begreppen var försig för att sedan göra jag en jämförande begreppsanalys där jag jämför likheterna mellan derasanvändning av begreppen.Mina slutsatser är att det finns ett flertal likheter mellan Arendt och Butlers teorier kringpolitik och villkoren för det mänskliga.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur genus framställs i böckerna om Svarta Hingsten. Detta är baserat på Michael Kimmels teorier om maskulinitet och Judith Butlers teorier kring genus som performativ handling . Genom att använda mig av dessa teorier hoppas jag kunna urskilja hur genus förmedlas utifrån det urval av böckerna jag använder mig av. Fokus ligger främst på hur det maskulina genuset framställs då huvudkaraktärerna är maskulina och femininitet i princip inte är aktuellt annat än som en kontrast mot det maskulina. Genom att lägga fokus på fyra teman som återkommer i alla texterna har jag försökt analysera framställningen av genus..

In this essay, I make a queer feminist analysis of four novels written by the Swedish author Sigge Stark. The novels are: Uggleboet, Manhatareklubben, Cirkus Demonio och Baskerflickan. Using Judith Butler's theories I examine the relations between sex/gender and sexuality in the four books and show how the construction of gender is performed and the heterosexual normativity is jeopardized. I also examine whether, and if so how, Sigge Stark uses the romantic and the gothic genres to include transcending gender identities and sexualities in her work. The essay also includes a contextualisation of her prerequisities as an author and the necessity in performing a critical analysis of mass produced romantic literature..

The purpose of this thesis has been to explore in what ways Franz Kafka?s ?The Metamorphosis? can be read as a story of gender. By bringing together Judith Butler?s theory of materialization and Lennard J. Davis?s crip theory I have spoken of Dismodernity as the domain of abject bodies that have been repudiated by (post)modern societies as untintelligible and dysfunctional.