The purpose of this thesis has been to explore in what ways Franz Kafka?s ?The Metamorphosis? can be read as a story of gender. By bringing together Judith Butler?s theory of materialization and Lennard J. Davis?s crip theory I have spoken of Dismodernity as the domain of abject bodies that have been repudiated by (post)modern societies as untintelligible and dysfunctional.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet.

The aim of this essay is to answer the question of how ? in what ways ? Jeanette Wintersons Written on the Body and Sarah Waters? Tipping the Velvet are queer texts. My method is that of a thematic analysis, focusing on words and phenomenon related to definitions of the multi facetted term ?queer?. The analysis covers themes of lesbian focus, performativity, performance, speech-acts, and heteronormative and queer relationships.

I have examined the conditions for participation in an opera masquerade. Theoretical support has been found in Michail Bachtin, Richard Schechner and Judith Butler. The main study object has been a masquerade organised by the workers of The Royal Opera of Stockholm in 1925. The masquerade is examined as a social practise with distinct aesthetic framing. The analysis shows that the opera masquerade share some characteristics with the medieval carnival culture as described by Bachtin, but differ in many ways as well.

Den allvarsamma leken (1912) by Hjalmar Söderberg has been regarded as one of the greatest love novels of Swedish literature. The story about Arvid Stjärnblom and Lydia Stille and their extramarital love is marked by timeless universality.In this essay, I will examine this notion of love as a prediscursive value, by means pro¬vided by foremost poststructuralist theory. With Derrida?s conception of deconstruction, the analysis will reveal the constructedness of the true love in Söderbergs novel. Examinating typi¬cal logocentric binarisms the essay will show that the notion of true love is constituting a term in an oppositional relation with, in this specific case, the marriage sanctioned by society.

The aim of this essay is to answer the question of how, and in what ways Martina Bigert?s and Maria Thulin?s picture Allt om min buske (literally, All about my bush) is queer. Inspired by Judith Butler?s idea of the heterosexual matrix, and Michel Foucault?s discourse I attempt to investigate how sex and sexuality are described in relation to heteronormativity, and if Allt om min buske is either norm-breaking or norm-creating in a wider perspective. This study concludes that antinormativity and queerness are evident within the framework of the picture.

Ett undersökande av min identitet som grafisk designer, genom det praktiska arbetet med att ta fram en grafisk identitet..

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur genus framställs i böckerna om Svarta Hingsten. Detta är baserat på Michael Kimmels teorier om maskulinitet och Judith Butlers teorier kring genus som performativ handling . Genom att använda mig av dessa teorier hoppas jag kunna urskilja hur genus förmedlas utifrån det urval av böckerna jag använder mig av. Fokus ligger främst på hur det maskulina genuset framställs då huvudkaraktärerna är maskulina och femininitet i princip inte är aktuellt annat än som en kontrast mot det maskulina. Genom att lägga fokus på fyra teman som återkommer i alla texterna har jag försökt analysera framställningen av genus..

This MA thesis analyzes how the protagonists and the narrative structure relates to ?the Child? as a linguistic/cultural construction in Mare Kandre?s early authorship (1984-1991). A thematic of children portraits defines this period of Kandre?s writing, which consits of the following works: In a Different Country (1984), The Annunciation (1986), Bübin?s Kid (1987), The Burning Tree (1988) and Aliide, Aliide (1991).Linguistic components, such as the word ?child?, the name ?Kid? and a reconstruction of the concept of childhood, holds an actuate position in these narratives when they first appear in direct relation to the protagonists. This suggests how generally accepted categories and concepts consciously are at work in Kandre?s writings.

Metod: Vi har gjort en kvalitativ textanalys av sammanlagt 69 artiklar i nio stycken nummer av Vi Föräldrar mellan 1968 och 2008. Vi har också intervjuat två chefredaktörer för tidningen samt tidningens läsare och experter inom medie-, genus- och konsumtionsvetenskap..

Vi vet att barn ser mycket på tv och har därför valt att se på fyra barnfilmer för att se hur genus representeras i dessa filmer. Vi utgår ifrån Judith Butler och att genus är något som hela tiden skapas och vårt syfte är att se hur detta skapas i filmerna. Filmerna följer de normer för maskulinitet och feminitet som finns och underhåller dessa. Även om undantag förekommer så är filmerna i stort stereotypa. Den heterosexuella normativiteten är i centrum och den blir i stort sett inte ifrågasatt.

The aim of this essay is to investigate how the author JT LeRoy (a. i. Laura Albert) questions and broadens the concept of authenticity in literature and authorship. My study is based on LeRoy?s novel Sarah [2000] and the collection of short stories The heart is deceitful above all things [2001], as well as articles written about the construction of Laura Albert?s alter ego JT LeRoy.

Denna uppsats sträcker sig utanför akademin och frågar sig hur en publik kan uppfatta föreställningen La dolce vita. Jag menar att dragshowgruppen After Dark har potential att destabilisera synen på kön, genus och sexualitet som fasta binära kategorier, och undersöker detta i en receptionsstudie. I relation till Judith Butlers performativitetsteori görs med hjälp av deltagande observation och intervjuer med personer som sett showen en jämförelse av hur tolkningarna kan skilja sig åt beroende på tillgång till dessa teoretiska verktyg. Skillnaden visar sig vara stor, informanterna ser främst en problematisering av sexualitet medan det sett utifrån Butler är kön och genus som fokuseras. En annan faktor som är betydande för tolkningen är feministiska utgångspunkter.

This paper aims to investigate the terms and conditions of a lesbian gaze and a lesbian spectatorship from a feminist and queer theoretical point of view. The empirical material consists of three paintings by the American artist Romaine Brooks (1874-1970).  Brooks was based in Paris in the early 20th century where she was surrounded by a group of intellectual and usually cross-dressing lesbians. The women within this context are the ones depicted in Brooks? paintings and this makes her one of the first artists in modernity to openly portray lesbian and cross-dressing women.

The purpose of this thesis is to, based on interviews and document studies, critically discuss how the introduction of kickboxing in Physical Education (PE) could affect gender equality in society. Based on a queer feminist and norm critical perspective on the prevailing teaching of PE, which, despite official efforts to challenge and modernize PE, persists in reproducing gender norms by e.g. spending 75% of class time on ball games. The hypothesis is that girls accessing violence (empowerment) through a bodily awareness in the form of kickboxing, positively would challenge the power imbalance that gender norms create. Girls are brought up, even today, in accordance with gender norms arguing against girls/women wanting to use their bodies as powerful tools to set limits.