Gruvnäringen är en av Sveriges äldsta industrier. Redan på 1100-talet bröts järnmalm på Utö i Stockholms skärgård. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vägar och järnvägar i landet. Den har också haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. Då gruvorna ofta låg avlägset var möjligheten till boende på platsen en förutsättning för att kunna locka arbetskraft.Att värdera en gruva är en lång och besvärlig process där många människor inom skilda kompetensområden måste vara inblandade.

Vi utforskar begreppet upplevelseekonomi och hur vi har hamnat i vad en del forskare anser vara Upplevelsesamhället. Ett samhälle där de basala behoven är uppfyllda och där vi söker minnesvärda och självförverkligande upplevelser.Vi har valt att studera tidigare forskning och presenterar delar av det vi har läst i ett inledande teoriavsnitt. Därefter observerar vi ett par upplevelserelaterade hotell för att se hur teorin kan se ut i verkliga pågående projekt. De hotell vi valt att titta närmare på är Icehotel i Jukkasjärvi samt Såstaholm i Täby. Vårt sätt att arbeta blir deduktivt, där vi utgår från befintliga begrepp och teorier för att kunna dra logiska slutsatser.Befintlig teori i upplevelseekonomi samt iakttagelser av två existerande hotell för upplevelser gav oss grunden till hur vi utformade vårt hotell i Östhammar med upplevelsetema ? Hotell Badjäflar.

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrån deras motion Egenmakt, arbete och jämlikhet ? Liberal integrationspolitik. Fokus ligger på hur de behandlar utanförskapet och de människor som anses leva i utanförskap. En brännpunkt när utanförskap diskuteras är etnicitet varför detta också ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset på hur deras liberala ståndpunkter i motionen kommer till uttryck.I analysen av det empiriska materialet använder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig själv som politiskt neutral och är politiskt engagerad i social förändring, vilket jag finner väsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som säger sig eftersträva lika rättigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla människor som lever i utanförskap.

Introduktion: Förlossningssituationen är ett prioriterat område när det gäller patientsäkerhet, där fel kan få stora konsekvenser. Jönköpings län har svaga resultat när det gäller dödfödda barn och barn med låga APGAR poäng (en bedömning av barnets vitalitet). Vid urakuta kejsarsnitt finns det minst två patienter och oftast en partner. Medarbetare från tre kliniker med olika fokus ska samarbeta i en miljö där flera inte har sin ordinarie arbetsplats. Tvärprofessionell teamträning kan vara en möjlighet för att öka patientsäkerheten. Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra medarbetarnas förmåga att hantera urakut kejsarsnitt, samt att testa användbarheten av simulerad tvärprofessionell teamträning. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens samtal om förbättringar efter tvärprofessionell teamträning.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället.

Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för hur utlandsföddas möjlighet att få ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlättas. För detta ändamål har fyra personer intervjuats. Två högutbildade utlandsfödda personer och två arbetsmarknadskonsulenter anställda på Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berättelser.I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas även upp hur individen kan stärkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering.

Nedskräpningen i parkmiljöer är ett ständigt ökande problem. Regeringen tillsammans med landets kommuner och organisationen Håll Sverige Rent har inte kunnat motverka människors sätt att inte ta ansvar för var de slänger sitt skräp. I detta examensarbete kommer nedskräpningsproblemet att studeras. Studien är en beskrivning av hur rumsliga element kan främja renhållning i parkmiljöer genom en ökad ansvarskänsla för naturen i parkmiljöer.Centrum för studien är Vasaparken i Västerås, som ger att starkt uttryck för problemet med nedskräpning. Som besökare under sommarhalvåret möts man av en tråkig syn där skräp oftast hittas på marken och inte i parkens tillgängliga papperskorgar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se på hur Malmö Stad förhåller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har använts är intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund är ett område som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart området befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar också till att lyfta fram betydelsen av området sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassområde, där konstnärer och kulturellt verksamma bosätter sig bland droger och arbetslösa. Uppsatsen presenterar olika tematiska utgångspunkter för gentrifiering.

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jämställt samhälle och en vidgad syn på maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste åren pekat på det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgång. Studiens utgångspunkt är att genus är något konstruerat. Det är de egenskaper, attribut och förväntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns något logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete är föremål för vår studie.

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgående förändrats bland svenska högskolor på grund av bland annat lagändringar, samhällsförändringar och internationell påverkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften är idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhället. Diskussionen har varit omfattande när det gäller hur samhället och högskolan tjänar på att samverka, på vilket sätt det ska ske och hur man på ett konkret sätt kan påvisa de bästa tillvägagångssätten. Samverkan är ett brett och komplext ämne.

Många konstruktioner, här i Sverige och utomlands, har under en längre tid stått och presterat efter de givna föresättningar som gällde då de uppfördes. Med tiden har konstruktionens kapacitet eventuellt minskat, samtidigt som dimensioneringsvillkor och ökad last har höjt ribban för vad som anses vara säkert och funktionellt. Detta fenomen, med minskad kapacitet och högre krav, har banat väg för ett helt ämnesområde gällande förstärkning av befintliga konstruktioner. Ramen för det här examensarbetet är att bestämma förankringslängd mellan stål och kolfiber. I ett större perspektiv blir resultatet ett bidrag till att kunna förstärka tryckta stag med kolfiberkomposit mot knäckning.

Examensarbetet består av en utvärdering av en del av den satsning på kollektivtrafiken i LLTs regi, nämligen införandet av ett nytt busslinjenät, som gjordes i Luleå tätort hösten 2003. Utvärderingen är gjord utifrån intervjuer med resenärer, en enkätundersökning av lulebornas attityder samt ur ekonomisk synvinkel. Det nya linjenätet som infördes hösten 2003 i Luleå syftade till att öka attraktiviteten hos den kollektiva busstrafiken genom att öka turtätheten, minska restiderna och öka möjligheterna till direktresor. Linjeomläggningen skedde efter att resandet, och därmed även turutbudet, minskat mer eller mindre årligen sedan slutet av 1980-talet. En stor poäng med linjeomläggningen var även att antalet bussar i trafik inte behövde öka.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på en gymnasieskola uppfattar lärandet inom idrott och hälsa A. Vår teoretiska ingång är kroppens fenomenologi vilket kontraheras med dualismens filosofi. Vi analyserar vårt resultat utifrån det fenomenologiskt bundna begreppet kroppslig kompetens kontra fysisk aktivitet som präglas av ett dualistiskt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat 17 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna först och främst inte har fått möjlighet att reflektera, diskutera och formulera sig kring den egna läroprocessen.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället. Alla skulle formas till moderna människor.

Vår uppsats behandlar fenomenet motivation med syftet att undersöka hur individer med självständiga arbetsuppgifter i tekniskt enkla miljöer motiverar sig. Vi fokuserar på städare som ett representativt lågstatusyrke och vår frågeställning är: Hur motiverar sig städare? Studien är kvalitativ och bygger till stor del på egen datagenerering. Vi har intervjuat städare på ett hotell om deras situation och syn på bland annat trivsel och motivation. Vår hermeneutiska utgångspunkt innebär att tolkning och förståelse står i centrum.