SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur några internationellt adopterade förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet är att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet påverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet består av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män. Hälften av intervjupersonerna är medlemmar i en förening för adopterade.

Sverige blir alltmer mångkulturellt. I dagens samhälle finns det många individer och grupper av olika härkomst. Detta har lett till många diskussioner kring integration samt konflikter mellan olika folkgrupper. Vad kan dessa konflikter mellan de olika folkgrupperna innebära för individernas identitetsskapande? Och hur kan vissa av dessa individers identitet och livsvillkor formas under en integrationsprocess?Denna antologi kommer att behandla identitet ur ett etnicitetsperspektiv.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur självskadebeteende konstrueras i dagstidningsartiklar. Studien undersöker huruvida man kan tala om en medial produktion av fenomenet. Frågan vår uppsats svarar till är om det finns en medial diskurs och hur den då ser ut. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen är att den vilar på en socialkonstruktionistisk idé om att konstruktionen i media består av olika delar. För att undersöka sammansättningen har vi valt diskursanalys som teori och diskursteori som specifik metod.

Sammanfattning:We shall bring them to justice ? En diskursanalys av USAs självbild efter terrorattacken den 11 september 2001Syftet med denna uppsats är att undersöka hur USAs självbild ser ut efter terrorattacken den 11 september 2001. Detta intresse har uppkommit eftersom jag anser att man för att förstå hur internationella makter agerar måste förstå hur de minsta beståndsdelarna ? individer ? agerar. Det verkar finnas en kunskapslucka inom detta specifika område vilket har föranlett att den tidigare forskning som presenteras är av samhällsvetenskaplig natur.

A major issue that has been a subject for quite some time is whether there will be a scarcity of metals in the bedrock in the future and whether or not we might end up with a problem similar to that of the big oil crisis in the mid-seventies. Following the oil crisis many oil companies started up with risk management to control future risks. This work presents how Swedish mining companies work with risk management to handle risks that might come up in the future due to metal scarceness. How Swedish mining companies look at the possible metal scarceness and if they use risk management in their decision-making process is studied. By doing interviews with Swedish owned mining companies it was found that the mining companies did not see the future metal scarcity as a risk, even though 2/3 of the companies acknowledged the scarceness to be a reality.

 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fånga individers egen upplevelse av att ha mått psykiskt dåligt i tonåren samt vägen från det dåliga måendet. Detta med fokus på deras upplevelse av att lämna det dåliga måendet och att gå mot ett psykiskt välbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begränsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som det relaterats till i uppsatsen är forskning kring återhämtning, ungdomars perspektiv på psykisk ohälsa och begreppet identitet.

Frågor som rör missbruk och missbrukare är omdebatterade i samhället. Ofta sker debatten i kombination med de ekonomiska aspekterna. Missbrukare som grupp är tärande för samhället och ofta hörs åsikter om hur problemen bäst kan lösas. Vår intention med undersökningen är att belysa problemet med ett inifrånperspektiv för att på det sättet utveckla en annars ganska ensidig debatt.Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med personer som själva varit drogmissbrukare. Vi har valt att undersöka tiden efter brytpunkten och har varken intresserat oss för deras aktiva missbruk eller hur och varför de bröt med drogerna.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken roll bilden spelar i ungdomars identitetsskapande, på vilket sätt den används och i vilket syfte. Frågeställningarna är som följer: Vilka bildmedier används? Finns det en medvetenhet kring användandet av bildmedierna? Varför används dessa bildmedier? Hur används dessa bildmedier? Hur upplever eleverna bildens roll i sina liv? Metoden för uppsatsen är kvalitativ i form av fokusgrupper och deltagande observation. Det studien har kommit fram till är att bilden spelar en mycket komplex och viktig roll när det gäller inte bara ungdomars identitetsskapande utan hela deras kommunikation med varandra, samhället och världen. Hela oskrivna regelverk kring bildanvändandet existerar och de flesta är väl insatta i dem.

Stress och träning är ett omdiskuterat fenomen bland människor, i media och i reklam i dagens samhälle. Allt fler människor studerar också på universitet och högskolenivå för att lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. På högskolenivå krävs det stor ambition av individen för att klara av de krav som finns. Vår studie vill öka förståelsen för hur unga högskolestudenter upplever stress samt hur deras fysiska träning kan vara ett verktyg för stresslindringen och identitetsskapandet. Socialpsykologiska teorier om identitetsskapande i ett senmodernt samhälle var utgångspunkten för att belysa fenomenet.

Förändring är ofta synonymt med livets olika faser; somliga utgör en naturlig del av livet medan andra sker mer eller mindre oväntat. Oavsett hur välkommen en förändring är har vi att förhålla oss till dess konsekvenser och innebörder. Människans förmåga att anpassa sig till nya situationer och utveckla strategier att hantera förändrade livsvillkor är av betydelse för hennes välmående och känsla av sammanhang. Kulturella aspekter och samhälleliga normer inverkar på hur sociala grupper och förhållanden definieras och värderas. Ett par av de människor som kommer till tals i föreliggande antologi upplever ett glapp mellan sin egen vardagsnära upplevelse och samhälleliga föreställningar.

Det västerländska och nordiska samhällets historia och värderingar präglar kursplanen, och därmed undervisningen, för ämnet historia i årskurs 4?6. Med tanke på att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet påverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien är hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, där arton elever deltagit, har det visat sig att historia som är kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

Examensarbetets tre artiklar undersöker användar- och branschperspektiv på musikplattformen Soundcloud, som lanserades sent under 2008.De musikaliska konsumtionsmönstren ? sätten vi lyssnar på, delar, köper, tar till oss ny musik ? dikteras inte längre av en gammalmodig bolagsinriktad bransch och avståndet mellan upphovsmänniskor och konsumenter har krympt avsevärt, med en rad påföljande konsekvenser.Arbetet undersöker i tur och ordning vad som binder samman de användare som uteslutande använder Soundcloud för att hitta ny musik och varför de gör det samt vad de som använder Soundcloud för att dela sin egen musik har gemensamt. I den tredje delen får tre experter inom sina respektive områden ge sina perspektiv på hur Soundcloud har förändrat det musikaliska landskapet samt sia om hur framtiden ser ut för det svenskstartade företaget.Artiklarna visar på hur social interaktion på Soundcloud har påverkat användarnas uppfattning av musiken och på ett fördjupande plan gör artiklarna bland annat anspråk på att likna Soundcloud vid en tolkningsgemenskap ? ett ?community? ? som lämpar sig till studier ur ett etnografiskt perspektiv.I den medföljande reflektionsrapporten presenteras valen av ämne, genre och metod närmare. Dessutom beskrivs de svårigheter som uppstått under arbetets gång, och alternativa tillvägagångssätt diskuteras..

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra och kartlägga vad f.d. hörselelever tycker och tänker om sin kunskapsutveckling, skoltid, strategier, identitet som hörselskadad och tvåspråkighet ? talad svenska och teckenspråk. Min utgångspunkt har varit att se detta arbete i en helhet för att undersöka om det är mer än bara faktakunskap som krävs för en lyckad skolgång för elev med hörselnedsättning. För att få svar på detta frågade jag dem som det berörde och berör där en enkätundersökning och djupintervjuer med f.d.

Vi har i den här studien valt att undersöka problematiken mindre och medelstora företag upplever med en indirekt marknadskontakt. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och en flerfallstudie har vi intervjuat fyra företag och på så sätt granskat hur relationerna mellan företagen ser ut med syfte att undersöka företagens möjlighet att säkerställa sin identitet i en piggybackingprocess. Vidare har vi granskat möjligheten till att uppnå ett balanserat beroendeförhållande, förutsättningarna att skapa egna kundrelationer och stärka företagets varumärke, detta för att vidare kunna ge rekommendationer för framtida samarbetens utformande.I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss på etableringsstrategin indirekt export med inriktning på piggybacking. Vidare belyser vi internationaliseringsteorier, kundrelationer samt varumärken. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys.

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur flickor i 18-årsåldern förhåller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att närmare studera vilka sociala mekanismer som kan tänkas ligga bakom deras upprätthållande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva självidentiteten, och utforskas vidare i förhållande till Goffmans dramaturgiska perspektiv där fokus läggs på förändrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk självpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrån traditionella interaktionistiska perspektiv på reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet består av information insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer från två olika skolor i Stockholms län. Resultatet tyder på att olika sociala medier kan förstärka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier många gånger tycks upprätthålla en fasad, på så sätt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersätts av en ny ?online?-identitet.