Den här rapporten utgör den teoretiska delen av Albin Julin och Petter Östmans examensarbete för kandidatexamen i journalistik på JMK vårterminen 2015. Den praktiska delen består av en radiodokumentär om mordet på Tomas Johansson, Värnamo 1984. I rapporten presenterar vi ett teoretiskt underlag för journalistisk etik, källkritik, intervjuteknik och dramaturgi. Vi gör också en kortare introduktion till ämnet kriminaljournalistik, och presenterar teorier som tar upp relationen mellan underhållning och journalistik. Med utgångspunkt i det teoretiska underlaget diskuterar vi vad vi gjort i arbetet med vår dokumentär.Vi diskuterar också vårt etiska och källkritiska arbete med dokumentären.

Denna kvalitativa studie syftar till att ur specialpedagogers perspektiv undersöka leksvårigheter i förskolan, samt belysa specialpedagogens roll i arbetet med förskolebarns lekutveckling. Undersökningen görs genom semistrukturerade intervjuer, med sju yrkesverksamma specialpedagoger, i en medelstor svensk kommun. Den pedagogiska kompetensen, pedagogernas förhållningssätt och engagemang är de faktorer som framhålls som mest betydande då det gäller att främja en god lekutveckling och undvika leksvårigheter i förskolan. Samtliga specialpedagoger i undersökningen antar ett relationellt perspektiv i arbetet med leksvårigheter och anser därmed att hindren oftast återfinns i barnets omvärld och inte hos den enskilda individen. Handledning gentemot pedagogerna i förskolan är specialpedagogens vanligast förekommande arbetsmetod i arbetet med leksvårigheter..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida dramapedagogik med fokus på forumspel/rollspel kunde ge en ökad förståelse för konflikter hos elever. Vi ville även synliggöra hur konflikter kan hanteras och förebyggas på ett effektivt sätt. Med detta arbete ville vi även sträva efter att öka elevernas självkänsla. Verktyg som använts för dokumentation för vårt utvecklingsarbete var observationer, reflektioner samt instudering av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sex lektionstillfällen i en årskurs trea där behovet av konflikthantering var stort.

Syftet med följande arbete är att belysa hur pedagogiskt drama som arbetsmetod/didaktiskt grepp upplevs av gymnasieelever på Barn- och fritidsprogrammet. Min avsikt är även att försöka undersöka om man med pedagogiskt drama kan skapa engagemang och aktivt deltagande. För att utforska problemet har jag genomfört två lektionspass i karaktärsämneskursen pedagogiskt ledarskap, med drama som didaktiskt grepp. Med hjälp av egna observationer och reflektionsböcker, där eleverna beskrivit sina känslor och upplevelser, har jag sedan utarbetat resultatet. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna i min undersökningsgrupp upplevde drama som ett positivt arbetssätt.

Idag existerar det inga produkter på marknaden för att objektivt kunna mäta radiokarpalledens styrka vid extensionen. Små skador på radiokarpalleden har stor inverkan på den enskilde individen. Syftet med detta projekt är att utveckla en grundläggande lösning för att objektivt mäta kraften i handleden (radiokarpalleden). Arbetsmetoden har följt principkonstruktionsmetoden i produktutveckling (F.Olsson, 1995). Viktningsverktyget har använts för att jämföra och ranka lösningsidéer mot varandra.

Scania CV AB i Södertälje har länge haft ett behov av att kvalitetssäkra de prototypartiklar som köps in till tester. I dagsläget tvingas kvalitetsingenjörerna att fokusera på artiklar som ska gå till serieproduktion vilket medför en osäkerhet i hur väl prototyperna stämmer med de ritningar och specifikationer som tagits fram. Genom en utveckling av tre arbetsdokument och en arbetsmetod för anskaffning av prototypartiklar finns nu en struktur som tillgodoser de behov som finns för kvalitetssäkring av prototypartiklar. Quality Assurance of Prototype Parts (QAPP) utgår ifrån teorier om hur kvalitetssäkringsarbete ska utvecklas samt ur empiriskt material från fallföretaget. QAPP är nu testat i pilotgrupper och kommer att arbetas vidare med av förvaltningsgrupper på fallföretaget..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att ta reda på vilken undervisning och vilka kunskaper läkarstudenter får om FaR på svenska läkarutbildningar samt vilka hälsopedagogiska verktyg studenterna får med sig från utbildningen för att kunna arbeta med metoden i sin framtida yrkesroll. Följande frågeställningar formulerades; Vilken utbildning om FaR ingår i de olika läkarutbildningarna i Sverige samt vilka likheter och skillnader kan utläsas? Vilka åsikter har de programansvariga vid läkarutbildningarna om utbildningen som studenterna får gällande FaR? Hur uppfattar läkarstudenterna FaR som arbetsmetod och vad anser de om den utbildning som ges om metoden? Vilka hälsopedagogiska verktyg får läkarstudenterna med sig från utbildningen för att arbeta med FaR och hur ser de på hälsopedagogik kopplat till läkaryrket?MetodEn kvalitativ ansats användes för att besvara dessa frågor. En kartläggning om vilken utbildning kring FaR som i dagsläget sker, vid sex av sju läkarutbildningar i Sverige, gjordes för att skapa en överblick i ämnet. Dessutom genomfördes telefonintervjuer med fem programansvariga vid dessa lärosäten samt en fokusgrupp med fyra läkarstudenter från Karolinska Institutet.Resultat och slutsatsKartläggningen visade att mängden utbildning som läkarstudenterna får om FaR skiljer sig åt mellan lärosätena och det var därmed svårt att dra slutsatser kring likheter och skillnader då det inte gavs konkreta svar om exakt hur mycket utbildning som ingår.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på pedagogernas syn på laborativ matematik i undervisningen, om de såg en kunskapsutveckling hos eleverna när de arbetade laborativt samt om de såg några fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrån tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna är alla ämneslärare i matematik och undervisar i ämnet i varierande årskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i någon utsträckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svårt att definiera då arbetsmetoden kan innehålla många olika saker.

Syftet med denna studie var att undersöka användandet av skönlitteratur i undervisningen samt att få en inblick i vilken omfattning den användes och även hur den bearbetades. Vi valde att begränsa undersökningen till de yngre åldrarna, det vill säga från förskoleklass upp till år tre. Den utfördes på en grundskola i Luleå kommun och undersökningen genomfördes i huvudsak med hjälp av enkäter och intervjuer för att få en djupare inblick i pedagogernas tankegångar kring ämnet. Vidare har information inhämtats från tidigare forskning, litteratur samt från Internet. Resultatet visar att skönlitteratur används frekvent i undervisningen.

Titel HOT ELLER MÖJLIGHET?En kvantitativ studie av svenska landsortsbaserade dagspressjournalistersinställning till användarskapat innehållFörfattare Johan Cedersjö & Roger GustavssonUppdragsgivare Dagspresskollegiet. Ett forskningsprogram på institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet. Programmet genomför,sedan 1979, forskning om medieanvändning med fokus på dagstidningar och dess publik. Dagspresskollegiet finansieras till två tredjedelar av Tidningsutgivarna och resterande tredjedel genom fristående analysuppdrag.Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2009Handledare Ulrika AnderssonSidantal 51Syfte Att undersöka vilken inställning svenska landsortsbaseradedagspressjournalister har till användarskapat innehållMetod Kvantitativ enkätstudieMaterial Webbenkät med 76 svarande respondenter.Huvudresultat Resultatet visar att de journalister som deltog i undersökningen har enambivalent inställning till det användarskapade innehållet.

Studien undersöker hur helhetsuppfattningen av en text eventuellt varierar beroende på vilken medieringsform som används under arbetet med texten. Talad prosa, rytmisk ramsa och sång är de tre olika medieringsformerna och dessa har agerat arbetsmetod i var sin grupp med förskolebarn. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan medieringsformernas förmåga att få barnen att lära sig texten. Eftersom det är skillnad på att lära sig en text och att förstå en text har studien även undersökt om förmågan att förstå innehållet av texten varierar mellan grupperna. Skillnaden kring textförståelsen visade sig dock vara svårare att definiera..

En av journalistikens viktigaste uppgifter är att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svårförståeliga. Detta gäller även ett av de största globala hoten i vår tid: klimatförändringarna. Klimatförändringarna har många, mer eller mindre abstrakta, konsekvenser. Och vilka av dessa konsekvenser som tas upp i medierna, påverkar hur mediekonsumenterna ser på just klimatförändringarna och hur de drabbar oss och vår omvärld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförändringarnas konsekvenser som svenska journalister väljer att skriva om samt hur man väljer att beskriva dessa konsekvenser och varför. Frågeställningarna är: Vilka av klimatförändringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka konsekvenser kvantifieras, alltså siffersätts? Varför väljer man att beskriva de konsekvenser som man gör, på det sätt som man gör? Frågeställningarna har besvarats genom en kvantitativ innehållsanalys, i vilken redaktionellt material på tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister på tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att konsekvenser som påverkar djur, natur, väder och temperatur är de vanligast förekommande.

Avsikten med det här arbetet är att undersöka vad elever i skolår 4-6 har för attityd till skolämnet geografi och vad de intresserar sig för inom ämnet. Därtill vill jag jämföra detta med lärares innehållsval i ämnesundervisningen av geografi för dessa elever. Med en kvantitativ undersökning genom enkäter kom jag fram till att attityder till geografi formas av många faktorer där lärarens attityd till geografiämnet, inställning till hållbar utveckling, val av arbetsmetod och innehåll kan avgöra hur en hel skolklass förhåller sig till ämnet. När lärare känner att styrdokumenten inte ger tillräckliga direktiv för lektionsplaneringen tycker de att det är behändigt att använda läromedel som en snabböversikt av läroplanens innehåll..

Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna.

The purpose of our study is to examine the case managers reasoning and descriptions of empowerment as a method in their social work from a comprehensively perspective including family members. To manage with this purpose we interviewed two case managers, two clients with mental disabilities and five family members. We have come to the conclusion that the case managers works more consist of advocacy than empowerment. Despite that we have found that the long term goal for the case mangers work is to give the clients tools for empowerment. Our results also show that the clients feel that they have gained and increased their ability to do things by themselves and to be a part of the community.