Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde Journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför Journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av Journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser Journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör Journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan Journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med Journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, Journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde Journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför Journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av Journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser Journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör Journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan Journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med Journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, Journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde Journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför Journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av Journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser Journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör Journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan Journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med Journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, Journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde Journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför Journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av Journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser Journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör Journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan Journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med Journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, Journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Title: And the winner is?Level: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: (34)In this study the winners of Sweden's most prestigious journalism award Stora Journalistpriset are characterized in the search for the dominant award winner.To find the dominant award winner we used a quantitative method, where we gathered information about the previous winners between the years of 1966-2014. Gender, age at the time of the award, whether they won individually or in groups, their employer at the time of the award, subject of the winning material and where it was first published, were the variables. A total of 268 award winners were characterized from these variables and a statistic analysis were made.The statistic analysis showed that there has been a dominant group among the award winners.Between the years of 1966-2014 the typical award winner was a man between 31-40 years old, who worked individually for public service. The winning material was mainly published in the printed press.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde Journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför Journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av Journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser Journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör Journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan Journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med Journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, Journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Det är väl känt att mediebranschen befinner sig i en tid av förändring. Tidningsredaktionernas ekonomiska situation har blivit allt sämre, och såväl frilansarvodena som andelen fasta anställda har minskat. När Journalistiken inte betalar sig, kan frilansJournalister tvingas till alternativa ekonomiska lösningar. Sidouppdrag inom pr är en variant på sådana.  Syftet med vår studie var att ta reda på vilka incitament som fanns för att som frilansJournalist börja ta pr-uppdrag, samt hur de tillfrågade förhöll sig till sina dubbla yrkesroller.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde Journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför Journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av Journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser Journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör Journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan Journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med Journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, Journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Problem area and purposeNowadays, 2006, the downloading of music and movies is an increasingly more burning issue. But while the music industry has made great progress in using the Internet as a distribution channel the film industry has been at a standstill for several years. Recently however there has been progress in the form of a few film companies beginning to offer their customers legal ways to acquire films over the Internet. But with this progress one central question arises, which this report will try to answer; what are the important factors for selling films as the Internet moves from primarily being a information channel to also functioning as a distribution channel? The purpose is to examine what the consumers find important when purchasing film, and to establish to what degree there is a substitution effect between DVDs and downloadable films.MethodThe report is first and foremost based on an Internet survey with a total of 383 participants.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde Journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför Journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av Journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser Journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör Journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan Journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med Journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, Journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde Journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför Journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av Journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser Journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör Journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan Journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med Journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, Journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde Journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför Journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av Journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser Journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör Journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan Journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med Journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, Journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

This essay examines the appearance of Ha?kan Juholt, former party leader of the swedish social democratic party, in the norwegian/swedish talk show Skavlan, during Juholt?s crisis of confidence in the autumn of 2011. In this appearance it is clear that Juholt is badly treated by the host Fredrik Skavlan, and his guest, writer and Journalist Linn Ullmann, while the audience seems to applaud and laugh at Skavlans and Ullmanns criticisms.The purpose of this essay is to investigate how, and why Juholt is treated in this way, and which rhetorical strategies Skavlan and Ullmann employ to create community between them selves and their audience. To understand this occurrence it is important to study Juholt?s rhetorical situation, and which conditions his lack of confidence creates for his appearance in Skavlan.

I denna C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap redovisas resultatet av fem kvalitativa intervjuer. De intervjuade är fem yrkesverksamma granskande Journalister. Syftet är att med utgångspunkt i deras tankevärld nå förståelse om hur det är att som Journalist granska andra Journalisters arbete. Intervjuerna, från planering till utskrift, följer Steinar Kvales rekommendationer såsom de formuleras i Den kvalitativa forskningsintervjun.Urvalet är gjort utifrån C-uppsatsens begränsningar ifråga om textomfång och tidsåtgång. I Sverige finns fem etablerade redaktioner med mediegranskning som sin huvuduppgift.

Uppsatsens syfte är att identifiera kritiska framgångsfaktorer inom Internetpokerbranschen för att öka förmågan att analysera framtidsutsikterna i branschen. För att uppnå syftet utarbetas en branschanalysmodell som tar hänsyn till den dynamik som existerar i pokerbranschen. I uppsatsen används en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Det genomförs intervjuer med två Internetpokerföretag och två Journalister med god insikt i branschen. Vidare görs en genomgång av marknadsläget i Internetpokerbranschen.