Detta a?r en studie som a?r ta?nkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det go?rs genom att betrakta parkba?nken som metonymisk utga?ngspunkt fo?r att i de sma? processerna kunna se de stora. Parkba?nkar a?r fysiska och symboliska marko?rer, ba?de av stadens offentliga miljo?er och vem/vilka som har ra?tten till staden.Studien a?r gjord utifra?n en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Go?teborg utifra?n en kritisk diskursanalys.

This work concerns the book "Litauiska noveller" [Lithuanian Short Stories],  a collection of nine Lithuanian short stories translated into Swedish by noted Finnish diplomat Ragnar Öller (1893-1960) and tutor and  Journalist Nils Bohman (1902-1943).  The authors of the nine short stories are Jonas Bili?nas, Vincas Kr?v?-Mickevi?ius, Antanas ?ukauskas-Vienuolis, Ignas Jurkunas-Scheynius, Jurgis Savickis, Petras Cvirka, and Petron?l? Orintait?.The 242-page book published 1940 in Stockholm, was the first translation of literary texts from the Lithuanian appearing in the Swedish language. In spite of a professionally carried out translation, the book never gained the attention of Swedish literary circles, and has more or less been forgotten throughout the post war period and up to the present.The purpose of this paper is to investigate the history leading up to the publication of the book within the context of Swedish-Lithuanian relations, and analyse the possible reasons of why this work remained unnoticed for so many decades. Why was the book not reviewed in the Swedish daily press? Was the book ignored because of the choice of authors of the novels? Was the disregard due to the political situation?A discussion from a few selected points of view follows on some possible reasons of why the launch of "Litauiska noveller" failed in 1940.An appendix listing published works of Lithuanian authors in the Scandinavian languages (Swedish, Norwegian, Danish, and Icelandic) up to 1996 is attached..

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga Journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många Journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är Journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta Journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta Journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta Journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

AbstractÖrebro UniversityDepartment of HumanitiesMedia and Communication StudiesBachelor Thesis, Spring 2007Title: Bajen is the name ? The study of the information business of a professional soccer clubBy: Erik Johansson and Markus WelinSupervisor: Göran ErikssonPurposeThe purpose of this essay was to examine how a professional and multinational sport organisation works to present a positive image of it. The object of our study was Hammarby, one of the by media most intensive covered Swedish clubs. We have also investigated the relation between the sport communication strategies and the media.TheoriesWe have used prior research in the areas of sport and media, Sport Management, journalism and Public Relations. We have also applied Public Relations and Marketing theories.MethodWe chose to use the methods of qualitative interviews, and participant observations.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga Journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många Journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är Journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta Journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta Journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta Journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

This study examines how a couple of Swedish daily newspapers construct the hacker network Anonymous, with an aim to discuss its possible effects. The question was: In which ways is the network Anonymous constructed in a few Swedish newspapers?                      26 articles from four chosen newspaper were analysed, but because of many similarities in content, only 10 were chosen for deep analysis. With Fairclough's model of critical discourse analysis as chosen method, constructions varying from the images of heroes to villains were found as a result. The most common construction was that of Anonymous as a threat, which was most often exaggerated compared to what actions were actually described in the texts.

Vår undersökning utgick från de vetenskapliga frågeställningarna ? Vad styr utrikeskorrespondenternas utformning av nyhetsnätet?? och ?Vilka konsekvenser har relationen till hemmaredaktionen för arbetsrutinerna och nyhetsnätet??Vi stödjer oss på Gaye Tuchmans teori om news net, nyhetsnätet. Teorin går i korta ordalag ut på att man som Journalist behöver en systematiserad nyhetsinsamling, ett nyhetsnät, för att på bästa sätt bedriva Journalistiskt arbete. Varför är detta intressant? Bakgrunden till vår uppsats är att vi tror att utrikeskorrespondenter har ett för reportrar annorlunda arbetssätt till följd av deras förutsättningar (verksamma i ett annat land, samhälle etc.) Frågeställningen kring relationen till hemmaredaktionen är relevant eftersom utrikeskorrespondenten får antas ha ett kunskapsövertag gentemot hemmaredaktionen vad gäller det geografiska området korrespondenten är satt att bevaka.Vi har utfört kvalitativa forskningsintervjuer med ett urval av utrikeskorrespondenter som alla representerar europeisk tryckt press, och som alla är baserade i Stockholm.

On September 4, 2013, two men were shot in the suburb Biskopsgården in Gothenburg. This was the catalysts to a very problematic autumn in both Biskopsgården as in another suburb, Hisingsbacka. The local media reports of the events were very through, where the newspaper Göteborgs-Posten took a leading role. It?s these reports which form the basis, the so called material of our essay.

Foreign correspondence is essential for our understanding of the world and therefore it is paramount that we be aware of how it is affected by modern technology and altered economic conditions.In this study we set out to investigate the state of foreign correspondence today, in comparison to twenty years ago. More specifically we compared foreign news articles from a week in 1993 and the same week in 2013, in the Swedish newspapers Expressen and Dagens Nyheter. We chose these newspapers as we felt they each represented a different area of Swedish journalism, DN being a regular morning newspaper and Expressen being a tabloid newspaper.We looked mainly at three things in the articles: who was the writer, i.e. was the article by a correspondent, a news agency or someone else, what source was used and what part of the world was it about. We then made comparisons between both the different years and the different newspapers, as well as current and twenty years old lists of correspondents.According to the material we looked at there were some clear differences between foreign correspondence 1993 and 2013.

Att svenska medier hotas blir allt vanligare. Denna undersökning syftar till att diskutera omfattningen av hot mot Journalister och beskriva hotens karaktär genom att lyssna till Journalisternas egna erfarenheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma Journalister, varav tre har redaktionellt ansvar. Vi har besökt ett antal redaktioner som har erfarenhet av hot och vänt oss till vissa nyckelpersoner. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:Vilka uttryck tar sig hoten mot lokaltidningsredaktioner och enskilda medarbetare?Finns det en handlingsplan på redaktionerna när medarbetare hotas? Hur ser den i så fall ut?Vad anser de enskilda Journalisterna att hot får för konsekvenser för det Journalistiska arbetssättet och ? i förlängningen ? även demokratin?Vår forskningsfråga blir således: om, och i så fall varför, Journalister på lokaltidningar uppfattar att olika typ av direkta hot mot dem ökat och vilka konsekvenser Journalisterna anser att detta kan ha för deras yrkesutövning.Resultatet av studien visar att alla respondenter har fått hot och trakasserier riktade mot sig och/eller redaktionen.

Uppsatsen är ett försök till att belysa programledarens roll i två svenska talkshows, Skavlan och Efter tio. Det specifika för en talkshow är att den är ett iscensatt samtal som ska vara informerande men framförallt underhållande. Syftet med uppsatsen är att ur ett retoriskt perspektiv undersöka vad man som programvärd för en talkshow använder sig av för sätt att kommunicera på samt att se hur programledarna ifråga agerar under själva samtalet.   Jag har analyserat dessa två talkshows genom samtalsanalys och gästerna genom att använda mig av teorier kring actio och intervjuteknik för att uppmärksamma de tillvägagångssätt programledarna använder sig av för att kommunicera med publiken. Jag har också undersökt programledarnas roller utifrån Erving Goffmans teori kring roller. Undersökningsmaterialet består av ungefär 30 minuters speltid från vardera talkshow, det vill säga ungefär ett halvt avsnitt av varje program.

Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation for the research question.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde Journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför Journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av Journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser Journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör Journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan Journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med Journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, Journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation for the research question.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde Journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför Journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av Journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser Journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör Journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan Journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med Journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, Journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.