Syftet med den här uppsatsen har varit att visa hur män och kvinnor med invandrarbakgrund framställs i svenska så kallade invandrarfilmer från år 2000. De frågeställningar jag arbetat utifrån är: Hur porträtteras män samt kvinnor med invandrarbakgrund i de svenska ?invandrarfilmerna? från år 2000? Vilka stereotyper kan man tänkas finna? Har det skett någon förändring i hur män och kvinnor med invandrarbakgrund porträtterats i svensk film? För att få svar på frågorna har jag genomfört textanalyser av fem filmer - Jalla! Jalla! av Josef Fares, Före stormen av Reza Parsa, Vingar av glas av Reza Bagher, Det nya landet av Geir Hansteen Jörgensen samt Bastarderna i paradiset av Luis R. Vera - utifrån teorier om genus, ?ras? och etnicitet.

AbstraktTitel: Kommunikationsstrukturens betydelse i planerad organisationsfo?ra?ndringFo?rfattare: Johan PejrydTermin: Va?rterminen 2014Niva?: MasterAvdelning: Informatik och mediaHandledare: Josef PallasSammanfattning: En studie av kommunikationsstrukturens roll vid planerad organisationsfo?ra?ndring utfo?rdes under va?ren 2014 hos en av de svenska storbankerna med avsikt att fa? ytterligare kunskap om fo?ra?ndringskommunikation. Syftet med studien var att underso?ka informationsdistributionens funktion vid implementeringen av ett nytt arbetssa?tt. Det syftades ocksa? till att underso?ka medarbetares informationsbehov och kommunikationspreferenser.Fem hypoteser sta?lldes upp fo?r att fa? kunskap om antalet kommunikationskanaler som anva?ndes, relationen mellan muntliga och skriftliga ka?llor, samt enhetligheten dessa emellan.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.