Vi har intresserat oss för hur väl kursmålen i grundskolans fysik för femte skolåret uppnås. I samband med våra funderingar kring elevers kunskapsnivå inom naturvetenskap så har media presenterat en undersökning av elevers kunskap inom naturvetenskap i år 9. Denna undersökning visade att uppnåendemålen för år 9 inte nåtts. Detta tycker vi är alarmerande och vill därför undersöka om dessa brister förekommer även i de tidigare åren, eftersom det finns uppnåendemål som ska nås i slutet av år 5. Informationsunderlaget är inhämtat från aktuella rapporter, tidskrifter, litteratur, Internet, interjuver, observation och aktuella styrdokument.

Människors transportvanor skapar idag tillsammans med andra faktorer ohållbara transportsystem. Jordens befolkning använder färdmedel som förbrukar icke förnybar energi i allt större utsträckning, vilket skapar transportsystem som inte är hållbara. Dessa faktorer medför en stor miljöpåverkan på vår jord och om vi fortsätter på samma sätt som de senaste 60 åren belastas jordens kretslopp allt mer, för att slutligen upphöra att fungera.Infrastrukturen idag motsvarar de behov och krav människor har på sin transportmiljö och dessa vanor bygger till stor del på vår historiska tradition av transport. Denna historiska tradition motsvarar inte ett långsiktigt tänkande. De beteenden och levnadsvanor vi har idag påverkar kommande generationers livsmiljö, vilken kommer att äventyras om vi fortsätter på samma sätt.

Syftet med studien var att ta reda på de skilda uppfattningar av varför vi har årstider som kan finnas i årskurs sju. Detta gjordes för att få en bild av de olika föreställningar en lärare kan möta i sitt yrke och för att öka förståelsen och kunskapen om hur ett fenomen kan uppfattas på olika sätt av elever i en och samma klass.Eleverna ombads att, enskilt, skriftligt förklara varför vi har årstider. Studien är fenomenografisk och svaren kategoriserades i kvalitativt skilda kategorier genom att jämföra och finna likheter och skillnader mellan de insamlade elevutsagorna. Resultatet visade att eleverna hade olika uppfattning av varför vi har årstider och det är som lärare viktigt att vara medveten om att elever uppfattar samma undervisning på olika sätt. De uppfattningar som framkom var solens instrålning, jordaxelns lutning, jordens lägesförändring och avståndsvariation som skäl till varför vi har årstider.

Turismen som näring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krävs det av såväl aktörer som konsumenter att de gör hållbara val för att minimera påverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på konsumenten och har därför som syfte att kartlägga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende när det handlar om hållbar turism. För att ta reda på det så hade vi frågeställningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kännedom om hållbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att få information om begreppet. Den metod vi använt oss av för att utreda detta är en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjälp av teorier kring hållbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kännedom om hållbar turism men inte så mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt är också att deras attityd till hållbarhet förändras när de går utanför vardagen, framförallt när det gäller hur viktigt de tycker det är i valet av matprodukter.

Turismen som näring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krävs det av såväl aktörer som konsumenter att de gör hållbara val för att minimera påverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på konsumenten och har därför som syfte att kartlägga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende när det handlar om hållbar turism. För att ta reda på det så hade vi frågeställningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kännedom om hållbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att få information om begreppet. Den metod vi använt oss av för att utreda detta är en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjälp av teorier kring hållbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kännedom om hållbar turism men inte så mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt är också att deras attityd till hållbarhet förändras när de går utanför vardagen, framförallt när det gäller hur viktigt de tycker det är i valet av matprodukter.

SammanfattningI ett samhälle där konsumtionen ökar i takt med att befolkningen ökar, ökar även uppkomsten av avfall. Eftersom jordens resurser är ändliga förvandlas avfallet till en viktig resurs, en resurs som måste tillvaratas för att säkra en hållbar framtid. Genom återvinning kan uppkommet avfall omhändertas på ett ansvarsfullt sätt och användas som råmaterial igen eller förbrännas för att utvinna energi. Återvunnet material bidrar inte bara till förbättrad miljö genom att bespara jordens resurser. Eftersom återvunnet material är mindre energikrävande att framställa, jämfört med jungfruligt material, bidrar det till minskad energiförbrukning och mindre utsläpp av växthusgaser.

Beräkningar visar att det med nuvarande befolkning och en västerländsk levnadsstandard behövs upp till sju jordklot för vår försörjning. Tillsammans förbrukar USA och Europa 2/3 av jordens resurser varav flera därtill redan är överutnyttjade. Jordens nuvarande befolkning förbrukar i dagsläget 120 % mer av jordens resurser än vad som är hållbart. Med den västerländska människans nuvarande genomsnittliga livsstil förmår jorden bara försörja en miljard innevånare på ett hållbart sätt.Ofta är energieffektiviseringar och energibesparingar de lösningar som föreslås för att lösa de problem som det medför. Naturligtvis är det viktigt att spara energi men de tekniska lösningar som finns för att energieffektivisera kan inte ensamma utgöra en lösning.

Uppsatsens syfte är att ge läsaren en uppfattning över problematiken som uppstår vid vårt nyttjande av jordens råvaruresurser. Uppsatsen försöker visa ett par alternativa vägar när det gäller vår framtida användning av resurserna och vilka konsekvenserna av respektive vägval kan bli. De vägval som uppsatsen behandlar är vad som händer om vi går in och reglerar användningen av råvaror och naturresurser mycket hårt vilket innebär att stora grupper människor tappar sin försörjning. Det andra vägvalet som tas upp är att vi fortsätter med en hög konsumtion och då blir problemet att resurserna tar slut snabbare med andra problem som följd såsom miljöförstöring och råvarubrist..

Hur vi än lever våra liv så påverkar det alltid naturen runt omkring oss på något sätt. Bland annat bygger vi hus och infrastruktur, odlar, konsumerar och reser, vilket i olika utsträckningar inverkar på naturen. Idag pågår en aktiv global debatt om de negativa konsekvenserna som människors fotavtryck har satt på Jorden i form av miljöförstöring. Miljöförstöringen handlar till stor del om effekterna av Jordens ökande medeltemperatur, vilket i sin tur i stor utsträckning beror på våra levnadsvanor i form av produktions- och konsumtionsmönster. Ett internationellt arbete har påbörjats sedan en tid tillbaka för att skapa hållbara samhällen.I det här arbetet jämförs två aktörers texter angående deras relation till naturen.

Denna rapport behandlar krafterna och påkänningarna från jorden i en grav beroende av tiden för gravsättning. I rapporten behandlas deformationerna och vad som åstadkommer dem samt hur de kan kompenseras. Rapporten börjar med att gå på djupet med jordens beståndsdelar luft, vatten och jordpartiklar. Dessa har en betydande roll i hur jorden beter sig. Om jorden är nästan vattenmättad före packning kan den anta flytande form och bli svårhanterlig.

Jordens klimat är idag tunga frågor, det handlar om allt från polarisen som smälter på grund av den stigande temperaturen till sinande oljeresurser i världen. Arbetets mål är att minska energianvändningen, uppskatta vad ett sådant system skulle kosta och vad blir miljövinsten? Med hjälp av en energikartläggning identifieras energiflödena samt ett koncept tas fram för värmeåtervinning med värmeåtervinningsbatteri och värmepump. En kostnadsbedömning och resultatkalkyl görs med konceptet som grund. Resultatet blir ett system som kostar runt 5,3mnkr med en payoff-tid på ca 4 år.

The Pitted ware dwelling site Ajvide on the west coast of Gotland in the Baltic Sea is, because of its long continuity from the late Mesolithic to the middle of the Scandinavian Bronze Age, an interesting research object concerning Stone Age in the Baltic area. In this essay, a comparison between two activity areas on Ajvide have been carried out in the purpose of finding out what these areas may have been used for during the middle Neolithic.  It has been showed, through zooarchaeological analyses of animal bones, that the areas most likely are depositing sites for slaughters refuse and food debris. If it is a result of everyday or more ceremonial activities is left undetermined..

Jordens resurser är ändliga, om konsumtionsmönstret följer dagens utveckling kommer flera ta slut inom en överskådlig framtid. En åtgärd är att källsortera så att våra naturresurser kommer in i ett kretslopp där de återvinns eller återanvänds. Det här arbetet inriktar sig på hur man med god kommunikation kan åstadkomma en beteendeförändring som leder till ökad källsortering. Arbetet utgörs av en litteraturstudie för att finna goda exempel från EU och en enkätundersökning med frågor relaterade till källsortering/informationskanaler.Förordningen om deponering har bidraget till att en större andel avfall källsorteras men utvecklingen har stagnerat och i dag återvinns bara 2/3 av alla förpackningar från hushåll.Påverkan för en beteendeförändring kan ske genom regelstyrning, målstyrning och visionsstyrning. Enligt enkätundersökningen har visionsstyrningen störst inverkan för en ökad källsortering.För att få människor att ändra sitt beteende måste man veta vad som styr beteendet i dag särskilt om det är ett beteende som inte är gynnsamt för individen såsom rökning eller en hållbar utveckling såsom att vi tär på jordens ändliga resurser.

Äldre med depression är ett växande problem och utgör en utmaning för oss som arbetar med vård och omsorg. Undersökningar visar att ca 15 procent av äldre över 65 har depression och flera av dem är dessutom obehandlade. Åldersgruppen över 65 år ökar totalt. År 2020 har Sverige förmodligen det högsta antal äldre bland jordens länder. Det är otillfredsställande att äldre mår dåligt samt att deras psykiska ohälsa inte alltid uppmärksammas.

Vid schaktningsarbeten och andra typer av avlastningar så påverkas spänningstillståndet i den kvarvarande jorden, vilket ger upphov till deformationer. I en cirkulär schakt/urgrävning kommer exempelvis schaktens sidor att röra sig mot mitten av schakten samtidigt som botten av schakten kommer att häva sig något.När schaktningen sker runt ett grundlagt fundament är det svårare att förutse hur jorden kommer att deformeras och speciellt hur mycket jordens rörelser kommer påverka det grundlagda fundamentet i form av förflyttningar. Idag beräknar geotekniker mer avancerade problemställningar med sättningar och jorddeformationer i kommersiella FE-program med tvådimensionella gränssnitt. FE-modellering i två dimensioner begränsas av att det endast är möjligt att analysera strukturer som har axiell symmetri eller är långsträckta. Under år 2010 så lanserades ett nytt geotekniskt FE-program med stöd för modellering i en ren tredimensionell miljö, PLAXIS 3D.