Majoriteten av världens extremt fattiga bor i rurala områden och 300 miljoner av dem i Indien och Kina. Trots att länderna kommit en bit på vägen i sin strukturella omvandling arbetar fortfarande runt hälften av befolkningen på landsbygden inom Jordbruket. De direkta och indirekta effekterna som den primära sektorn skapar har visat sig viktiga av olika anledningar. Hur detta kommer sig undersöks närmare i denna uppsats som är en litteraturstudie om rural fattigdom och Jordbrukssektorn roll för att minska denna i Indien och Kina. Dessutom kommer även den makroekonomiska politik som förts i länderna samt andra Jordbruksspecifika faktorers inverkan på sektorn att granskas.

Denna studie fokuserar på investeringsbeteendet bland mjölkproducerande Jordbruk. Detta är en kategori av företag som har speciella förutsättningar, med bland annat relativt stora investeringsbelopp, låga rörelsemarginaler, ingen möjlighet att påverka pris på producerade produkten, och där kostnadsmassan styrs av faktorer som till stor del inte kan påverkas av enskilde Jordbrukaren, som vanligtvis bör ha stor inverkan på deras investeringsbeteende. Trots dessa speciella förutsättningar finns mycket liten tidigare forskning inom området och syftet med denna studie har varit att beskriva investeringsbeteendet bland svenska mjölkbönder. Speciellt fokus har lagts på investeringskalkyleringspraxis, finansiering och icke-finansiella faktorer.Med tanke på bristen på studier på Jordbruksföretag, har en viktig utgångspunkt för denna studie varit att använda forskning på investeringsbeteendet bland små- och medelstora företag, en kategori av företag som nästan alla mjölkproducerande Jordbruk definieras som. Teorier som användes handlade om investeringsprocessen för Jordbruksföretag som Öhlmér m fl.

Traditionellt skötta Jordbrukslandskap hyser några av Sveriges mest artrika naturtyper, i huvudsak öppna gräsmarker till vilka en stor del av Sveriges hotade kärlväxter är knutna. Jordbrukets utveckling sedan 1800-talets slut har lett till kraftig minskning av gräsmarker och sämre kvalitet hos de kvarvarande. SkärgårdsJordbruket har små möjligheter till storskalighet och har inte haft samma effektiviseringstryck på sig som Jordbruk på fastlandet. Det kan alltså tänkas ha behållit äldre tiders småskalighet ? i de fall det fortfarande bedrivs ? och därmed stora naturvärden.

I denna fallstudie har Flästa vattentäkt i Bollnäs kommun samt Ljung vattentäkt i Linköpings kommun studerats. Det som studerats är hur myndigheterna i dessa två fall hanterat frågor kring ersättningar till markägare samt arrendatorer och andra nyttjanderättsinnehavare i samband med att vattenskyddsområdet inrättats. Studien är genomförd som en fallstudie där strukturerade analyser gjorts av utvalda dokument. En ansats har också gjort att relatera det studerade problemet till Ulrich Becks teorier om risksamhället. Studien är avgränsad till att enbart studera hur ersättningar till Jordbruket hanterats.

This paper deals with the question of neolithisation of Southern Scandinavia. The main goal is to give an overview of three theories regarding how agriculture and livestock breeding was introduced to the Southern Scandinavia. These are as follows: the immigration theory, the socio-economic theory and the historical explanation theory. Furthermore it is investigated which theory has the most probably support in material culture. There are obvious difficulties in interpreting the archaeological material.

Efter en tid av uteblivit nederbörd kommer såväl underjordiska som ovan jordiska vatten magasin att utgöra begränsningen för växtodlingen på platsen. Mängden vatten av det tillgängligaga vatten som förångas från vattenmagasinen beror främst på atmosfärens krav på vatten s.k. evaporationstryck. När vattnet förångas skapas ett underskott i jorden. När detta underskott närmar sig vissningsgränsen är vattenbristen ett faktum.

Denna studie har genomförts som en del i Mistra Urban Futures projekt Grön Produktion. Projektet vill utveckla stadsodlingsprojekt och affärsidéer och har beslutat att göra detta genom att titta på områdena utbildning och affärsmodeller. Denna studie riktar sig mot området utbildning och har undersökt hur utbildning skulle kunna öka urban matproduktion för att bidra till skapandet av en ny matproduktionsnäring och samtidigt öka städers ekologiska hållbarhet. Frågeställningar som behandlades var hur en utbildning av urbana matproducenter skulle kunna stärka och lyfta befintlig matproduktion i städer till en ny matnäring, vilka kunskaper som urbana Jordbrukare har och önskar samt vilka kunskaper som marknaden önskar. För att besvara detta genomfördes kvalitativa intervjuer av olika aktörer inom den potentiella matproduktionsnäringen; kommunen, odlare, handeln och restaurangbranschen.

Det storskaliga och industrialiserade Jordbruk som utvecklats under den senare hälften av nittonhundratalet har inneburit stora förändringar för odlingslandskapet. Den biologiska mångfalden har minskat kraftigt och kulturbärande landskapselement har hotats. Därför finns det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som främjar växt- och djurliv, men som också är värdefullt för människan utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket värde Jordbrukets kulturmiljö har för människans välbefinnande och hur den kan användas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i Skåne som bedriver rehabilitering i gårdsmiljö har intervjuats för att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för denna typ av verksamhet.

En uppsats gällande Hushållningssällskapets projekt mellan 1870-1910. Kvalitativt om skördeutfall, kreatursutfall, och förändrade metoder inom Jordbruket som förväntades ge högre avkastning i Örebro län. Samt kvantitativt om befolkningsmängd, kreaturshållning, jordägare och Jordbrukare i Askersunds landsförsamling, Viby- och Lerbäck socken..

Samtidens Jordbruk står inför stora utmaningar för att kunna tillgodose världens befolkning med mat. Varje hektar odlingsbar mark kan därför komma att spela en viktig roll i framtiden. Studien visar att dagens relation mellan människa och produktionslandskapet är svag. Detta får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar det produktiva landskapet i dagens planering till konsumtionsmönster på individnivå. I förlängningen innebär detta att vi äventyrar vårt produktionslandskap som en viktig resurs för framtida matförsörjning. Idag försvinner Skånes åkrar med en rasande fart och exploateringstakten på den bördiga myllan har ökat drastiskt under de senaste åren.

High oil prices and bad harvests have led to dramatic increases in food prices and are nowthreatening millions of people in densely populated cities all over the world. To ensure thatthese people will have enough food without compromising the needs of future generationswill be a demanding task for politicians and decision makers. ?is paper has shown thatHavanas urban gardens have increased urban food security since the hunger crisis thatoccurred a?er the fall of the Sovjet Union in 1989, and that they support the thesis of Amartya Sen and the Ryerson University. Urban gardens can be a good example for cities how to avoid hunger and famine if they are properly managed.

In this essay, Neolithic potsherds from Alby, Öland has been examined. The purpose was to investigate the connection between the lipid residues and the vessel shapes and ornament. To solve the attempt lipid and morphological analyses were executed. The lipid analysis revealed traces of different food residues and the morphological method showed various shapes and decors. The result indicates that the Alby ceramics has been used for cooking/storage of different fish and meat dishes, as well as vegetables and that the vegetables doesn?t derive of cereals..

Syftet med denna uppsats är att belysa vikten av mytologi som reflekteras iJordbrukarens liv i antikens Grekland. Festivaler, ritualer och antika författares bruk av myter är bara ett fåtal exempel som pekar på hur viktigt det var för antikens Jordbruksmänniskor att tro på gudarna.Varför var myter och gudar så viktiga för antikens Jordbrukare? Hur framställsdenna ideologi? Vad gjorde dessa människor för att behaga gudarna och vadförväntade sig människorna få i gengäld?För att få svar på dessa frågor kommer jag att framlägga upplysningar från antika författare i kombination med modern litteratur som behandlar både den grekiska Jordbrukskulturen och dem grekiska myterna..

Under de senaste 300 åren har Jordbrukslandskapet i Sverige genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet introducerades konstgödslet och efter andra världskriget ökade gödslingen dramatiskt i syfte att maximera produktionen. Detta har lett till att överskottet av kväve har spolats ut i vattendragen. I detta arbete har stor vikt lagts vid att skapa en egen kvävemodell i syfte att simulera kväveläckaget från Jordbruksmarken i Tolångaåns dräneringsområde..

Om världen till följd av klimatförändringarna blir mycket varmare kommer förutsättningarna för hur vi planerar städer, infrastruktur och Jordbruk helt att vändas upp och ner. De delar av världen som idag står för världens livsmedelsproduktion kommer vid bara några graders förändring bli obrukbara som betes och odlingsmark. Dessa förändringar kan komma att starta konflikter, och stora flyktingströmmar som tillsammans med förändrade klimatzoner helt kommer att rita om världskartan. i Skandinavien är det då troligt att vi behöver bygga samhällen och städer för miljontals nya immigranter, och detta samtidigt som vi befinner oss mitt i den mest fruktbara Jordbruksmarken i världen. Om hundra år måste vi dessutom, oavsett detta, dubbla livsmedelsproduktionen globalt sett.Vårt samhälle blir allt mer rörligt och infrastrukturen utvecklas i allt snabbare takt.