Sök:

Sökresultat:

303 Uppsatser om Jordägande aristokrati - Sida 5 av 21

Sellout.nu

Sellout Àr ett community dÀr medlemmarna har en presentationssida, en gÀstbok, ett bildgalleri och en dagbok. Det finns Àven ett forum, dÀr medlemmarna kan diskutera med varandra om allt mellan himmel och jord. Det som skiljer vÄrt community frÄn andra Àr att medlemmarna Àven kan lÀgga upp bilder och beskrivningar pÄ saker de vill sÀlja, tipsa om och söka efter musikevenemang, och de kan ocksÄ fÄ sina demolÄtar spelade i vÄr webbradio. DesignmÀssigt har vi försökt förmedla en kÀnsla som ska fÄ anvÀndarna att uppleva att sidan Àr levande..

Jord skall du Äter bli : Ett examensarbete om begravningar ur ett framtidsperspektiv

NÄgot av det svÄraste som kan drabba oss Àr nÀr en vÀn, familjemedlem eller slÀkting gÄr bort eller drabbas av en sjukdom. Döden Àr en naturlig del av livet, men kÀnns detta till trots jobbig eller rent av orÀttvis dÄ den slÄr till. I de flesta fall Àr döden Àven resultatet av en sjukdom, en sjukdom som med dagens kunskap kanske hade varit möjlig att undvika. Eftersom döden i mÄnga fall har varit lite av ett mysterium genom mÀnniskans historia har vi ocksÄ lÀrt oss att rÀdas den. Nu, nÀr den tekniska utvecklingen öppnar nya dörrar för att i förvÀg göra riskbedömningar av möjliga sjukdomar som kan drabba individen, sÄ drar sig mÄnga undan.

Birgitta mellan himmel och jord : en studie av Den heliga Birgittas övergÄng frÄn vÀrldslig moder och maka till andlig

Uppsatsen tittar nÀrmare pÄ Den heliga Birgittas olika livsroller och slitningarna dem emellan. Fokus ligger pÄ Bigittas övergÄng frÄn vÀrldslig maka och moder till Kristi Brud..

Grönskande innerstadsgÄrd - stÄndortsanpassat vÀxtval för skugga :

SAMMANFATTNING Jag har velat göra ett förslag pÄ utformning och vÀxtval till en skuggig innergÄrd i Malmös Àldsta stadsdel, Gamla vÀster. DÀr ligger bostadsrÀttsföreningen VÀsterut som tycker att deras gÄrd behöver förnyas och bli mer grönskande. Föreningen har dessutom önskemÄl om att gÄrden ska vara barnvÀnlig och lÀttskött. För att kunna göra ett stÄndortsanpassat vÀxtval till platsen har jag undersökt vilka problem som kan finnas nÀr det gÀller marken, jorden och klimatet i urban miljö och vilka ÄtgÀrder man kan vidta för att avhjÀlpa dessa problem och förbÀttra villkoren för vÀxterna. I ett extremt lÀge, nÀr man vill framhÀva en viss karaktÀr och det ska vara lÀttskött och hÄllbart samtidigt som det Àr frodigt grönskande krÀvs det att man Àr extra noggrann med vÀxtvalet och förberedelserna innan plantering. Genom att utföra en enkÀtundersökning bland de boende i fastigheten fick jag svar pÄ hur de vill att deras gÄrd ska vara och hur de vill anvÀnda den.

Sellout.nu

Sellout Àr ett community dÀr medlemmarna har en presentationssida, en gÀstbok, ett bildgalleri och en dagbok. Det finns Àven ett forum, dÀr medlemmarna kan diskutera med varandra om allt mellan himmel och jord. Det som skiljer vÄrt community frÄn andra Àr att medlemmarna Àven kan lÀgga upp bilder och beskrivningar pÄ saker de vill sÀlja, tipsa om och söka efter musikevenemang, och de kan ocksÄ fÄ sina demolÄtar spelade i vÄr webbradio. DesignmÀssigt har vi försökt förmedla en kÀnsla som ska fÄ anvÀndarna att uppleva att sidan Àr levande..

Allelopatisk effekt av industrihampa som förfrukt till Äkerböna, Àrt och lupin

Under Är 2007 observerades dÄlig etablering och svag tillvÀxt hos blÄlupin i ett odlingssystemsförsök i Bollerup, SkÄne. Förfrukten var hampa. I led med sockerbetor som förfrukt var blÄlupinetableringen god och visade inga tecken pÄ försÀmrad uppkomst eller tillvÀxt. Samma iakttagelse gjordes Är 2008. En misstanke vÀcktes dÄ om att baljvÀxters etablering och tillvÀxt blir tillbakasatt av att odlas I en vÀxtföljd med industrihampa pÄ grund av dess allelopatiska Àmnen.

Jordfelssimulering och modell-validering med PSCAD av ett impedansjordat distributionsnÀt

Detta examensarbete har utförts hos Vattenfall Eldistribution pÄ avdelningen Kontroll och Skydd med mÄlsÀttningen att utforma och utvÀrdera en nÀtmodell avsedd för jordslutningssimuleringar i PSCAD. Ombyggnationen frÄn luftledningar till markkablar har medfört att kapacitansen i distributionsnÀtet ökat, vilket stÀller högre krav pÄ jordfelsutrustning och pÄ nÀtanalyser för att kunna försÀkra att en sÀkerstÀlld frÄnkoppling kan ske enligt de myndighetskrav som föreligger. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en nÀtmodell bör utformas för analys av stationÀra in-svÀngningsförlopp och utvÀrdera hur stor noggrannhet som kan förvÀntas gentemot verkliga jordfelsprov vid felresistanser pÄ frÀmst 3 k? och 5 k?. NÀtmodellen har ut-formats efter ett verkligt impedansjordat mellanspÀnningsnÀt med ?-lÀnkar i PSCAD och utifrÄn de nÀtuppgifter som förekommer i Vattenfalls nÀthanteringsprogram Netbas.

Analys av brytningssekvenser i block 37, Kiirunavaara-gruvan

Vid LKAB:s gruva i Kiruna började gruvbrytningen ovan jord för att senare Ă„r 1960 pĂ„börja gruvbrytningen under jord. Brytningsmetoden som tillĂ€mpas Ă€r storskalig skivrasbrytning, vilket innebĂ€r att nĂ€r malmen bryts ut lĂ€mnas ett utrymme som hela tiden fylls pĂ„ med rasmassor ovanifrĂ„n.Inga större seismiska eller spĂ€nningsinducerade problem skedde i början av gruvbrytningen under jord, förrĂ€n Ă„r 2003 dĂ„ bergutfall av smĂ€llbergskaraktĂ€r uppkom i block 33 och 25. Under Ă„ren som följde intrĂ€ffade bergutfall som var spĂ€nningsinducerade, en del större och andra mindre. År 2008 den 2 februari intrĂ€ffade den tragiska olyckan i block 19 dĂ„ en person omkom under rasmassorna pĂ„ nivĂ„ 907 m avv.Orsak till dessa spĂ€nningsinducerade bergutfall tros vara de förhöjda bergsspĂ€nningarna som uppkommer dĂ„ brytningen gĂ„r djupare i kombination med strukturer i gruvan som aktiveras vid gruvbrytning. För att minska problemen med bergutfall har man provat ett nytt sĂ€tt att bryta ut blocken, genom att börja öppna blocket dĂ€r den mest seismiskt aktiva strukturen Ă€r belĂ€gen, vilket benĂ€mns brytningssekvens ?öppning frĂ„n struktur?.

HÄllbar vattenresursplanering : en guide till watermanagement i ett gÄrds perspektiv

Efter en tid av uteblivit nederbörd kommer sÄvÀl underjordiska som ovan jordiska vatten magasin att utgöra begrÀnsningen för vÀxtodlingen pÄ platsen. MÀngden vatten av det tillgÀngligaga vatten som förÄngas frÄn vattenmagasinen beror frÀmst pÄ atmosfÀrens krav pÄ vatten s.k. evaporationstryck. NÀr vattnet förÄngas skapas ett underskott i jorden. NÀr detta underskott nÀrmar sig vissningsgrÀnsen Àr vattenbristen ett faktum.

Fotröta hos fÄr: Dichelobacter nodosus överlevnad i jord

Fotröta hos fÄr orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av vÀrlden. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en kÀnd sjukdom i hundratals Är men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. NÀr klövspaltens hud blir skadad eller utsÀtts för lÄngvarig fukt kan den invaderas av jord- och trÀck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör Àven för andra bakterier, inklusive D.

Landshypoteks samarbete med Gjensidige : en studie av en varumÀrkesallians

FrÄn att ha varit ett strikt lÄneinstitut kan idag Sveriges största lÄneinstitut för jord- och skogsÀgare, Landshypotek, erbjuda sina medlemmar lösningar inom bÄde bank och försÀkring. Under varumÀrket Landshypotek erbjuds föreningens grundlÀggande tjÀnster, medan övriga tjÀnster tillhandahÄlls av samarbetspartners. Utvecklingen och utökningen av tjÀnster kan göras dels genom varumÀrkesutvidgningar under det egna varumÀrket, eller genom samarbeten med andra företag, sÄ kallade varumÀrkesallianser. Detta arbete fokuserar pÄ ett nystartat samarbete gÀllande försÀkringar mellan Landshypotek och det norska försÀkringsbolaget Gjensidige. Samarbete med andra företag Àr förenat med risker och möjligheter för det egna varumÀrket.

VĂ€rdering av skogsfastigheter enligt IAS 41

IAS 41 Àr en vÀrderingsstandard för Jord- och skogsbrukstillgÄngar. Detta innebÀr att alla jord- och skogsbrukstillgÄngar ska redovisas till verkligt vÀrde vid varje bokslutstillfÀlle. IAS 41 har funnits sedan tidigare men sedan IASC blev IASB sÄ har den reviderats. Den har bÄde fÄtt visst nytt innehÄll samt en del av det gamla har behÄllits. Den största förÀndringen Àr dock att tillgÄngen ska vÀrderas till verkligt vÀrde istÀllet för anskaffningsvÀrde.Vi har i denna uppsats valt att titta pÄ hur aktiva inom branschen har sett pÄ IAS 41 innan, under och efter förÀndringen i standarden.

AI:ns roll i klassrummet. En analys av hur l?rare argumenterar om AI som en del av undervisningen i skolan

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Provtagning av sprutbetong i Malmberget under jord

Jag har utfört mitt examensarbete pĂ„ LKAB i VitĂ„fors, Malmberget. LKAB var delaktig i ett projekt för snabbare och bĂ€ttre tunneldrivning (SBT- projektet) och mitt examensarbete fokuserar pĂ„ kartlĂ€ggningen av ett av delmomenten vid tunneldrivning, nĂ€rmare bestĂ€mt sprutbetongsförstĂ€rkning av bergvĂ€ggar och tak. Rapporten kommer att behandla hur vi fick fram en sĂ€ker och billig, men framförallt tillförlitlig, metod för att mĂ€ta sprutbetongens tjocklek och kvalitĂ©. Rapporten beskriver hur vi kontrollerade den oarmerade och den fiberarmerade sprutbetongens kvalitet och tjocklek, samt vilka verktyg som vi kom fram till var optimala att arbeta med. Arbetet pĂ„ fĂ€ltet gjordes under tre mĂ„nader pĂ„ hösten 2006 i en studie av ortdrivning i full skala vid Östra denevitz.

Barns tankar om vad trÀd behöver för att vÀxa

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ barns tankar om en process i naturen, vÀxternas fotosyntes. Vi intervjuade 37 elever frÄn Ärskurs 2 och 3 och stÀllde frÄgan vad ett trÀd behöver för att vÀxa. Elevernas tankar sammanstÀlldes och kategoriserades efter tillvÀxtfaktorer. Dessa fördelades pÄ 5 grupper frÄn det minsta till det mest avancerade tÀnkandet samt efter tillvÀxtfaktorer. Resultatet visade pÄ en ringa förförstÄelse om trÀdets tillvÀxtfaktorer.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->