Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andraspråksundervisningen. Utgångspunkten har varit att språkinläraren tillika språkanvändaren behöver kunskaper och färdigheter på flera olika nivåer för att kunna använda språket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller språkförmågan måste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid språkanvändning vad som är möjligt formmässigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. Språkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin språkliga kompetens och var man befinner sig i sin språkutveckling.

Det är svårt för kvinnor att nå högre positioner i samhället och det behövs särskilda utbildningar, och särskilda verktyg, för att kvinnor ska få likvärdiga möjligheter som män att bli chefer. Luleå tekniska universitet har genomfört ett projekt, ledarutbildning med mentorskap för kvinnor, som bland annat syftat till att öka det kvinnliga ledarskapet i Norrbotten. Vi vill undersöka att dessa kvinnor upplever att de fått ökade sociala nätverk och/eller karriärmöjligheter? Är mentorskap och nätverksbyggande verktyg som kan förbättra kvinnors karriärmöjligheter? Metoden var kvalitativ eftersom vi var ute efter deltagarnas upplevelser av utbildningen samt nätverksbyggandets och mentorskapets eventuella effekter. De flesta av kvinnorna i ledarutbildningen skapade sig större nätverk i samband med utbildningen.

Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar (18-25-åringar) som är inskrivna på arbetsförmedlingen i en mindre ort upplever sin livssituation som arbetslös, vilka framtidsvisioner de har samt om det föreligger skillnader i dessa avseenden beroende på familjebakgrund. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med ungdomar inskrivna på en arbetsförmedling i en mindre ort i Mellansverige som sedan transkriberats, meningskoncentrerats och slutligen analyserats främst med utgångspunkt i begreppen habitus, livsstil samt transaktionella behov. Resultaten i studien visar att respondenterna antingen vill flytta eller att förutsättningarna i orten gör att de känner sig tvingade till att göra det. Två olika mönster kan urskiljas i resultaten då respondenterna antingen tenderar att se flytten som ett medel för att få jobb eller tillgodogöra sig en utbildning, eller att de ser jobb eller utbildning som ett medel för att kunna flytta från orten. I analysen kopplar jag dessa två kategorier till begreppen habitus respektive livsstil och konstaterar att vissa ungdomar är mer habitusbetingade i sina handlingsmönster medan andra mer livsstilsbetingade.

Bakgrund:I dagens hårdnande globala konkurrens där många arbetstillfällen inom den traditionellaproduktionsindustrin flyttar till låglöneländer, ser många bedömare tjänstesektorn som vårnya stora tillväxtmotor. Turistintensiva branscher som hotell och restaurang, bedöms av SCBatt få en kraftig tillväxt av jobb. Utländska turister som besöker Sverige är betydelsefulla, dåde enligt SCB har en generellt högre konsumtion av varor och tjänster med högtarbetsinnehåll som övernattningar och restaurangbesök. Detta skapar momsintäkter till statenförutom att de genererar jobb inom den mest sysselsättningsintensiva delen av turistindustrin.Syfte:Syftet med studien är att kartlägga hur Göteborg går tillväga och har gått tillväga för att skapaen framgångsrik och attraktiv turiststad.Problem:Hur och varför satsar Göteborg på turistnäringen?Vad lockar turisterna till Göteborg?Har infrastrukturen och stadsplaneringen anpassats till turistnäringen?Vilken betydelse har kommunikationerna till och från Göteborg för utvecklingen avturistnäringen?Vad genererar turismen i intäkter och sysselsättning för Göteborg?Avgränsningar:Då turistnäringen är ett relativt brett begrepp har författarna avgränsat sig till att undersöka demest besökta och attraktiva turistattraktionerna i Göteborg stad och vad dessa genererar ituristekonomiskt inflöde.Metod:Uppsatsen är en beskrivande fallstudie av Göteborg som turiststad, som baseras på bådeprimärdata och sekundärdata.Resultat och slutsatser:Göteborg satsar på turistnäringen genom samarbete mellan näringsliv och kommun.Närhetskonceptet är en betydande konkurrensfaktor.

Examensarbetet har gått ut på att självständigt jobba som 3D-generalist och få kunskap och erfarenheter ute på arbetsmarknaden. Jag har jobbat i samarbete med ett TV-företag på en vinjett som kanske skulle användas. Det har varit ett hårt och stressigt arbete. Det har funnits saker som inte gått att slutföra, en deadline som överskridits. Det har funnits ändringar idémässigt samt osäkerhet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer på den svenska IT-arbetsmarknaden ser på fenomenet högutbildade utlandsföddas svårigheter att få kvalificerade jobb i Sverige. Problematiken som ligger till grund för studiens ämne är att efterfrågan på IT-kompetens är stor men trots det går många högutbildade utlandsfödda utan kvalificerat arbete. Min ambition är att förmedla chefernas syn på varför det är viktigt att ha goda kunskaper i svenska, i en bransch där det kan tyckas att teknisk kompetens bör ha företräde. Studien ämnar även ge en djupare förståelse för vad det innebär att vara socialt kompetent, och huruvida det överensstämmer med tidigare forskning att social kompetens är kopplad till Sverigespecifikt humankapital. Slutligen söker jag få en förståelse för chefernas uppfattningar om huruvida diskriminering kan vara en bakomliggande faktor till utlandsföddas svårigheter att få kvalificerade IT-jobb i Sverige.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

Den 19 maj förra året utbröt kravaller i Stockholmsförorten Husby. Medierna rapporterade om stenkastande killar och statsminister Fredrik Reinfeldt pratade om ?unga, arga män?, och bland alla som gripits, åtalats och dömts i samband med kravallerna finns det inte en enda tjej. Därför uppstod frågan - vad gjorde tjejerna?Vi har träffat tio tjejer som bor i Kista, Husby eller Akalla för att få höra deras berättelser, hur de ser på kravallerna och varför de valde att stanna hemma.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

År 2012 sänktes momsen på restaurang- och cateringverksamhet från 25 % till 12 %.Huvudsyftet med denna sänkning var att öka sysselsättningen i restaurangbranschen.Liknande momssänkningar har tidigare gjort på flera håll i övriga Europa. Denna studies syfteär att utvärdera om denna momssänkning har ökat sysselsättningen och så fall i hur stor grad.För att skatta denna effekt har en difference-in-difference modell använts. Studien kommerfram till att det troligtvis har skett en ökning av sysselsättningen i restaurangbranschen menhar svårt att vissa precis hur stor denna ökning har varit..

AbstraktDenna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning och fokus ligger på åtta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjälp av dessa åtta intervjuer vill vi få fram hur dessa personer upplever sin situation på arbetsmarknaden och vad de själva tror ligger bakom deras svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden utifrån deras respektive utbildningsnivå. För att kunna analysera våra insamlade data har vi valt att använda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. Genom vår uppsats har vi kommit fram till att dessa åtta informanter trots sina ansträngningar har misslyckats med att få ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, våra informanter beskrev att de tror att det existerar en rädsla hos arbetsgivare för att anställa en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering på arbetsmarknaden.

Studien tar sin utgångspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den självklara aktören för arbetssökande i jakt på ett jobb, idag finns möjligheten att få en jobbcoach, Sveriges snabbast växande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser jobbcoacherna på sin yrkesroll? Syftet med studien är att undersöka vad jobbcoach innebär som yrkesroll utifrån jobbcoachernas eget perspektiv, ett område som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur jobbcoacherna ser på sin yrkesroll.

Arbetsmarknaden är en viktig arena för att människor ska känna sig delaktiga i samhället. För dem som länge befunnit sig i ett utanförskap är det svårt att få ett jobb. Sociala arbetskooperativ har som mål att integrera utsatta grupper i arbetslivet och har blivit ett viktigt inslag för en inkluderande arbetsmarknad. Undersökningen omfattar tre sociala arbetskooperativ som ingår i ett konsortium. Arbetssättet som används i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kallas karriärstöd.