Jag har med denna uppsats undersökt hur den franske målaren och skulptören Jean Dubuffet (1901-1985) arbetade med olika material med ett fokus på de materialval han gjorde för sina skulpturer. Jag har valt att se närmare på tre monumentala skulpturer som Dubuffet skapade under 1970-talet och även undersökt vad han genom verkens material kommunicerar. Vidare har jag analyserat och diskuterat verkens motiv och utformning för att understödja min diskussion om materialets egenskaper.Dubuffet intresserade sig som så många andra konstnärer för de avantgardisitska idéer som spred sig i mellankrigstidens Europa. Dubuffet ville föra en konstnärlig revolution mot den etablerade kultureliten och mot den klassiska konsten som han ansåg formats av den västerländska kulturen. Vidare var han mycket intresserad av material och hur material i sig kunde påverka konstens utformning och mening och han ägnade en stor del av sin karriär till att experimentera med olika naturliga material.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

I vårt samhälle är schizofrena individer hårt drabbade och möts med misstänksamhet från olika håll som till exempel arbetsgivare. De känner sig helt enkelt mindre värda och stigmatiserade. Många av dessa skulle kunna fungera i arbetslivet om de hade blivit accepterade. Människor som lider av psykotiska störningar agerar mindre tillitsfull, mer defensivt, mer passivt eller helt undviker sociala kontakter då de är rädda för att bli avvisande. Jean Watson beskriver i sin omvårdnadsteori som begrepp att hjälpa en person att uppnå större självkännedom, självbehärskning och själv ? helande, oberoende av det aktuella tillståndet av hälsa ? ohälsa.

Inbjuden av Gustaf III, den franska teaterdekoratören, konstnären och arkitekten Louis Jean Desprez, i Sverige 1784-1804, förnyade teaterdekorationen på Operan. Genom att analysera Desprez? teaterdekorationer med inspiration från de abstrakta konstnärerna Mondrian, Malevich och Rothko, utvecklar uppsatsen ett nytt tolkningssystem som tillsammans med traditionell tolkning innebär en djupare tolkningsmetod. Detta visar att Desprez? teaterdekorationer var viktiga för Gustaf III:s kulturpolitik.

Min strävan med detta arbete har varit att sätta mig in i hur barns tänkande i moralfrågor utvecklas och hur denna kunskap kan ha betydelse för den påverkan vi utsätter barnen för i skolan.För att ge mitt arbete en mer konkret karaktär, har jag valt inriktningen normer och normöverföring och arbetar efter följande huvudfråga:Hur kan barn i olika åldrar uppfatta och hantera regler och normer och vilka erfarenheter måste barn göra för att de av inre övertygelse skall hålla sig till reglerna?.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns språkutveckling och hur pedagoger använder sig av leken för att stimulera barns språkutveckling. Studien utgår ifrån teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lärande. I undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda på pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens språkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns språkutveckling. De använder en mängd olika metoder för att stimulera språket genom lek..

Inbjuden av Gustaf III, den franska teaterdekoratören, konstnären och arkitekten Louis Jean Desprez, i Sverige 1784-1804, förnyade teaterdekorationen på Operan. Genom att analysera Desprez? teaterdekorationer med inspiration från de abstrakta konstnärerna Mondrian, Malevich och Rothko, utvecklar uppsatsen ett nytt tolkningssystem som tillsammans med traditionell tolkning innebär en djupare tolkningsmetod. Detta visar att Desprez? teaterdekorationer var viktiga för Gustaf III:s kulturpolitik.

Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna förhåller sig till lek och hur de agerar i den. Studien tar upp olika lekteorier där bland annat Piaget, Erikson, Vygotskij och Bateson nämns. Den tar även upp pedagogens roll i leken där den vuxne är barnets första lekkamrat, pedagogen som bekräftar och skyddar leken, som tar en roll och som avbryter leken. Metoden för datainsamlingen var observationer och ostrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex pedagoger på en förskola i södra Sverige.

The aim of this study was to describe the attitudes against abused women. A literature review was used in this study. Information was collected from the literature and articles written about the subject and brought together and then critical analysed. To help with the organisation structure we used Ida Jean Orlando's theory as a theoretical framework. Our findings indicate that the nurses had a lack of acknowledgment about the women's situations and needed education about their situations.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Fem myror är fler än fyra elefanter inkräktade på den syn man hade på barn och barnprogram under 1970-talet. För att få en förståelse för debatten och kritiken som Fem myror är fler än fyra elefanter fick, undersökte vi även vilka värderingar och normer som var viktiga under denna period. Vi har även genomfört intervjuer med Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Bengt Linné och analyserat fyra sketcher från programserien..

In this essay I have read the novels Wide Sargasso Sea (Jean Rhys 1966), Desirada (Maryse Condé 1997) and Invisible Cities (Italo Calvino 1972) through Édouard Glissant?s notion of the primary scene in Philosophie de la relation. Poésie en étendue. I have examined how the primary scene can be seen as a political/an aesthetical strategy in the three novels. This was done in order to question the blunted tool of the notion of the identity, which is often considered in studies regarding ?postcolonial novels?.

Studien undersöker det sublima i Stanley Kubricks rymdepos från 1968. Främst behandlas den estetiska dimensionen av begreppet men av stort intresse är också huruvida filmmediet rymmer en mediespecifik sublimitet. Fyra tänkare ligger till grund för förståelsen av begreppet så som det formuleras i den teoretiska inledningen av uppsatsen ? Longinos, Edmund Burke, Immanuel Kant samt Jean-François Lyotard och varje tänkare erbjuder en unik förståelse av begreppet. Detta ger ett mångfacetterat begrepp som kommer att prägla det metodologiska förfarandet.

?If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising? ? Jean BaudrillardSyftet med denna studie är att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger på semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berättarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berättarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som är starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser därmed att blottlägga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv..

?If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising? ? Jean BaudrillardSyftet med denna studie är att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger på semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berättarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berättarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som är starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser därmed att blottlägga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv..

Uppsatsen behandlar betydelsen som film har för vår förståelse av olika fenomen och historiska händelser, för förmedling av ideologi samt hur filmskapare arbetar för att övertyga sin publik..