Detta är en uppsats med syftet att se på hur kvinnor porträtteras i manga, både på originalspråket japanska och i en västerländsk (svenska och engelska) översättning. Uppsatsens utgångspunkt är att se på dessa porträtteringar ur en feministisk synvinkel. Två mangor har valts, en för pojkar (shounen) och en för flickor (shoujo). De valda mangorna är "One Piece" och "Kimi ni Todoke". Resultaten av de två mangorna jämförs med varandra för att se om kvinnors porträttering skiljer sig beroende på vilket kön mangan riktar sig till..

Denna undersökning tar itu med unga japaners språk wakamono kotoba. Wakamono kotoba består av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts många undersökningar om denna språkmångfald. Ett resultat av forskningen är boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). Där kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.

Denna undersökning tar itu med unga japaners språk wakamono kotoba. Wakamono kotoba består av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts många undersökningar om denna språkmångfald. Ett resultat av forskningen är boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). Där kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.

Denna undersökning tar itu med unga japaners språk wakamono kotoba. Wakamono kotoba består av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts många undersökningar om denna språkmångfald. Ett resultat av forskningen är boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). Där kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.

Denna undersökning tar itu med unga japaners språk wakamono kotoba. Wakamono kotoba består av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts många undersökningar om denna språkmångfald. Ett resultat av forskningen är boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). Där kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.

Denna undersökning tar itu med unga japaners språk wakamono kotoba. Wakamono kotoba består av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts många undersökningar om denna språkmångfald. Ett resultat av forskningen är boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). Där kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.

Frågeställning: Hur kan en tillämpning av de fem sinnena skapa en djupare emotionell känsla för varumärket Yasuragi?Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sinnesmarknadsföring genom att? Tolka sinnessenationers betydelse i tjänstelandskapet? Analysera hur sensoriella strategier kan stärka varumärkesidentiteten? Diskutera sinnenas inverkan för upplevelsen av ett varumärkeMetod: I denna uppsats har vi gjort en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring som tillämpats på spaverksamheten Yasuragi Hasseludden. Studien bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det sedan skett en alternering mellan teori och empiri. Studien är baserad på deltagande observationer i Yasuragis tjänstelandskap samt åtta intervjuer med perspektiv från både kunden och företagets sida.Slutsats: Vår studie visar hur ett företag kan arbeta utefter sinnesstrategier, i syfte till att skapa en starkare emotionell känsla för varumärket. Studien har visat att spaverksamheten Yasuragi tar förutom de rationella också fasta på de emotionella aspekterna.

Japan är en av Sveriges viktigaste exportmarknader och en av de största ekonomierna i världen. Det finns en lång historia av handel mellan länderna och de flesta stora svenska företag finns representerade i Japan. När svenska företag som tidigare inte varit inblandade på den japanska marknaden ska etablera sig i Japan möts de av kulturella skillnader som kan komma att påverka de beslut som fattas, på grund av bristande kommunikation och förståelse. Kultur är ett samlingsnamn för de mönster av tankar, känslor och sätt att agera som människan lever efter, och även om företag skulle välja att etablera sig i ett grannland, så skulle det ändå mötas av kulturella skillnader. I dessa sammanhang talar vi om den så kallade psykiska distansen, som kom att uppstå ur Uppsala-modellen, som Johanson & Vahlne (1977) presenterade. Den psykiska distansen förklarar att det är inte bara den fysiska distansen som påverkar utlandsetableringar, utan även den upplevda, i form av kulturella skillnader, språk och liknande. Ur ett internationaliseringsperspektiv och med hjälp av Geert Hofstedes (2011) kulturdimensionsteori fastställer denna uppsats de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Japan, med fokus på de skillnaderna i affärskultur. Utifrån de kulturella skillnaderna presenteras och diskuteras hur svenska företag ska etablera sig i Japan genom ett antal olika etableringsstrategier, som Kogut & Singh (1988) och andra forskare visat påverkas av kulturella skillnader. De slutsatser som detta arbete kunnat fastställa är att det finns stora kulturella skillnader mellan Sverige och Japan i alla de fyra dimensioner av kultur som Geert Hofstede (2011) utvecklade.

Denna undersökning tar itu med unga japaners språk wakamono kotoba. Wakamono kotoba består av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts många undersökningar om denna språkmångfald. Ett resultat av forskningen är boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). Där kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.

IKEA är ett svenskt heminredningsföretag som verkat i ca 50 år och dess varuhus återfinns i många länder runt om i världen. IKEAs koncept och marknadsföring har översatts till många olika språk och de fortsätter sin expansion in i fler länder. IKEA är känt för sin definierade företagskultur och sitt starka företagskoncept. Dess framgång står bland annat att finna i dessa. IKEA anses vara byggt på svenska och i synnerhet småländska kulturella grunder och värderingar som kanske inte alltid kan tas för givet i andra kulturer.

I en allt mer globaliserad värld ökar konkurrensen då fler företag ska tävla om de kunder som efterfrågar de produkter som erbjuds. Den ökande globaliseringen medför dock inte enbart negativa effekter för företag. En ny möjlighet ges till att lära sig av andra mer framgångsrika företag och ta del av vad som utmärker dem. Det japanska begreppet kaizen anses vara en del av vad som ligger bakom de japanska företagens framgångar och deras starka position på den internationella marknaden. Men vad är då kaizen? Detta är en av de frågor som vi försöker besvara i denna uppsats där begreppets ursprung, användningsområde samt vilka effekter som kan uppnås genom kaizen undersöks.

Eftersom frågan om trygghet är en mycket viktig fråga som kopplas till demokrati och jämställdhet ? om allas rätt att få använda staden så som de önskar, utan att stanna inomhus på grund av rädsla ? så har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie består av ett stråk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats på fallstudie-stråket för att visa hur känslan av trygghet skulle kunna höjas där. Efter detta arbetes genomförande har det kunnat konstateras att den fysiska miljön har ett påverkan på den upplevda tryggheten, samt att fysisk planering erbjuder ett antal verktyg för att öka trygghetsupplevelsen. Dock ligger en stor del av den upplevda tryggheten hos den enskilda individen och dess personliga bakgrund och erfarenheter..

Denna rapport behandlar ett produktutvecklingsprojekt av ett kompakt japanskt kök. Arbetet är utfört i Tokyo, Japan, och är baserad på metoden systematisk problembehandling. Arbetets slutprodukt är ett koncept för ett kompakt kök anpassat för det japanska hemmet och kulturen. Läsaren kan i form av texter, bilder och skisser på ett enkelt sätt följa arbetsgången från projektets uppstartsfas fram till det slutgiltiga konceptet. Japans huvudstad Tokyo är med sina 12,4 miljoner invånare ofta ansedd som världens största stad.

Produktionsstyrningen på företagen runt om i världen är i ständig förändring. Ett begrepp som ofta används för japanska logistiska idéer är Just-In-Time (JIT). Vad som egentligen innefattas i JIT beror på vilken författare man läser. För det mesta belyses de produktionstekniska delarna av JIT.En del av Just-In-Time som mer sällan tas upp i litteraturen är faktorer som ibland anses som grundläggande för att JIT ska fungera framgångsrikt på företagen. Många av dessa faktorer är något mjukare aspekter av Just-In-Time.

Många företag upplever en stor ambivalens mellan att se snabba ekonomiska resultat och att bygga upp ett hållbart kvalitetsarbete. Samhället kräver de senaste högteknologiska lösningarna och företag som inte följer med i utvecklingen riskerar att förlora sin ställning på marknaden. För att säkerställa högsta kvalitet på produkter och tjänster har man utifrån den japanska företagskulturen utvecklat diverse förbättringskoncept exempelvis Kaizen, TQM och Lean Production. Den avgörande faktorn för hur framgångsrikt dessa koncept implementeras i västvärlden har visat sig bero på en engagerad ledning vad gäller kvalitetsarbete. De japanska ledningsfilosofierna bygger på en långsam uppbyggnad av ledarskapet, något som den västerländska omgivningens krav ofta inte ger utrymme för. En annan bidragande faktor till att japanska företag lyckats med förbättringsarbete är att de ständigt frågar efter och lyssnar till medarbetares idéer.