Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes på Bergagymnasiet i Eslöv våren 2000. Genom att med enkäter ta reda på elevernas synpunkter och genom intervjuer inhämta lärarnas åsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvägagångssätt. I vår diskussion har vi också kommit in på hur framtida gemensamma prov kan bli på Bergagymnasiet. Vi har också vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov där flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tänkbara följder detta kan få för historieundervisning, läromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi också berört möjligheterna för nationella prov i historia..

Syftet med detta arbete är att undersöka till vilken grad läroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer läroplanerna, från 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna världsbilder och den historieskrivartradition som finns påverkar böckernas innehåll. Vi blir alla påverkade av den tid vi lever i eller växte upp under och hur detta påverkar författarnas sätt att skriva är av intresse, då det i sin tur kommer att påverka generationer av lärare och elever. Vi har även nyligen fått en kursplan med nya idéer om vad som ska läras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgående teman, vad gäller hur historiska händelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det är den europeiska synvinkeln som dominerar i berättandet.

Denna studie är en brukstextanalys av tre samtida historieläroböcker för gymnasieelever. Studien ämnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i läroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt ämne på gymnasiet. Studien utgår från ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika läroböckerna och hur genusperspektivet används för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör särskiljandet på mannens och kvinnans historieskrivning i läroböckerna och visar på vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förståelse av historieskrivningen..

En diskursanalys på två av de mest frekvent använda historieböckerna på den svenska gymnasieskolan "Epos" och "Alla tiders historia A". Dessa läses med hjälp av en diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong "Metoder för brukstextanalys". För att se om där finns spår av eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s kursplan för ämnet historia. Resultatet visar på att de båda böckerna är allt för vinklade till Europas fördel och att de på egenhand inte motsvarar kursplanen..

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda på hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhåller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt några utvalda läromedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig på olika typer av historiebruk och har applicerats på den empiriska delen där materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det också tillför en annan dimension av de behandlade områdena..

Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2.

The study is based on three Swedish novels published in 1945,1956 and 1964, and three Swedish novels published in 1998, 2008and 2009. The aim has been to investigate how librarians are portrayed in Swedish literature, as well as a comparison between the older and the newer literature. What librarian images are portrayed in the analyzed literature? Is the portrayal mostly positive, negative or neutral? Are there any clear differences in how librarians portrayed in newer and older Swedish fiction? If so, what are they? The method used has been qualitative content analysis where relevant paragraphs have been coded and divided them into categories of appearance, personality, and professional identity. The conclusion is that the librarian is often portrayed as an intellectual and somewhat high-strung bibliophile.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt.Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.

Det västerländska och nordiska samhällets historia och värderingar präglar kursplanen, och därmed undervisningen, för ämnet historia i årskurs 4?6. Med tanke på att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet påverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien är hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, där arton elever deltagit, har det visat sig att historia som är kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

The purpose of this Master?s thesis is to describe the library development in Sandviken, during a period from 1865 to 1945. I will mainly focus this examination on the two most significant libraries of the period; on one hand the library facilitated by the ironworks company, and on the other hand the library of the Workers? Educational Association (ABF). This study is carried out within a theoretical framework consisting of the two concepts paternalism and the formative moment, as formulated by Lars Magnusson and Bo Rothstein, respectively.

Jag undersöker hur ett bra läromedel i historia 4-6 för andraspråkselever skulle kunna se ut. Jag studerar forskningen på området och gör intervjuer med lärare och förlag. Idag finns det inget andraspråksläromedel i historia 4-6. Lärarna som svarat på min enkät anser inte att de historieböcker som de använder fungerar särskilt bra för andraspråkselever. Lärarna är i hög utsträckning intresserade av att prova ett specialkonstuerat läromedel för andraspråkselever.

Detta examensarbete handlar om hur man utformar installationer som återger platsens historia i en besöksträdgård. Dåtid möter nutid genom gestaltning av historien i tillfälliga trädgårdsinstallationer.Arbetet beskriver en gestaltningsprocess som börjar med studier av platsen. Fakta och inspirationsmaterial har samlats in, bearbetats och resulterat i tolv olika installationsförslag. Stor hänsyn är tagen till beställarens tankar och önskemål. Platsen som jag utgått från under arbetet är en Hälsingegård med anor från 1700-talet.Avgörande i arbetsprocessen har varit att det funnits mycket historia och fakta att tillgå.

Uppsatsen är en diakron undersökning av kvällstidningsingresser. In-gressen är den inledande, ofta fetstilta, delen av en tidningsartikel. Mitt syfte har varit att ta reda på om och i så fall hur denna del har förändrats över tiden.Som material har jag använt 80 ingresser från kvällstidningen Expres-sen. 20 ingresser vardera är hämtade från åren 1945, 1965, 1985 och 2005. För att få en spridning har jag tagit hälften av texterna från nöjes-artiklar och hälften från utrikesartiklar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter på ?nya lärarutbildningen? med inriktning på historia upplever sin ämnesutbildning i allmänhet och sin ämnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhåller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera ämnesdidaktiska frågor. För att svara på detta genomfördes två gruppintervjuer med tio lärarstudenter som har läst minst 40 poäng av kursen Historia för lärare, på högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjälp av den hermeneutiska metoden. Som teori används Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt Schüllerqvists teori om ämnesdidaktik i den ?nya lärarutbildningen?.

Denna uppsats undersöker olika perspektiv av den föreställningsvärld och de myttraditioner som förknippas med Japans kakure kirishitan och kristendomens tidiga historia i Japan. Av speciell vikt är den värld som ligger bortom denna. Detta är inte heller främmande inom inhemsk japansk religiös tradition. Utifrån denna kontext kan vi bättre förstå varför man också i Japan har funnit undervisningen om frälsningen i livet efter detta lätt att ta till sig som målet för tron. Den japanska Mariagestaltens status har stärkts betydligt på bekostnad av Sonen, då hon på många vis har övertagit rollen, fått en gudomlig status och blivit en himmelsk härskarinna.