A new curriculum, entailing news for teachers as well as students, was implemented in 2011. Among other things History has been given a more prominent position in that every student will now study the subject. Can this decision lead to history being used more in the future?The aim of this thesis is to study the new curriculum, Gy11, as well the Lpf94 and Lgy70, based on Klas-Göran Karlsson´s typology where the use of history is divided into seven different categories. I will analyze the curricula, looking at what different uses of history that can be discerned as well as what changes have been made over time.

Arbetet är en studie om hur sju högstadielärare i Skåne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning på historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det är intressant att studera lärares tillvägagångssätt då de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. Lärare, kursplan och läroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frågan kring hur lärare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mångkulturella klassrummet. När elever med en icke europeisk historiekultur inte får sin historia åskådliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen också ställa frågan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever.

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s ?Historieätarna?. Syftet har varit att undervisa utifrån ?den lilla historien? för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige.

I dagens samhälle, med ett ständigt överflöd på intryck, upplevelser och materiella värden,växer behovet av rum för stillhet, kontemplation och andlighet: rum oberoende av religiösoch kulturell bakgrund, där man fri från yttre krav kan återfå kontakten med sig själv.Frågeställningarna har varit: Vad kännetecknar ett rum för själen? och Vad gör ett rumandligt? Inspirerad av sakrala rumsligheter och japansk rumsuppfattning har jag skapatimaginära vilorum för själen i min hemtrakt i Österbotten, Finland. Ett glaskapell för själsligodling och ett anspråkslöst härbärge där vilan, badet och måltiden gestaltats som själsligaritualer. I en enkel tillvaro utan överflödiga intryck, blir tanken klarare och det väsentligaframträder. Med naturen som enda sällskap får livet nya proportioner.

Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag på hur man kan använda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgångspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag använt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt föreläsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia på Malmö Högskola samt studiebesök på Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrån parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan använda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehållande olika övningar och uppgifter att använda i samband med parkbesöken..

Syftet med den här uppsatsen var att utforma ett kursupplägg till A-kursen i historia på gymnasiet som utgår från perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sådant upplägg kunde uppnå kursmålen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupa historiemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var två centrala teoretiska begrepp i utformandet och utvärderingen av upplägget. I kursupplägget arbetar vi oss framåt genetiskt från år 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden 1900-2009 delades in i 10 arbetsområden, där viktiga händelser och skeenden behandlades, och utifrån vilka genealogiska kopplingar gjordes.

Arbetet handlar om hur bilden av Gustav Vasa förändrats i läroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola. Fokus ligger på hur och varför bilden av honom har förändrats. För att få en förståelse för detta har vi även studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom. Vi har gjort en textanalys, utifrån Stefan Selanders analysmodell, av sju läroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrån Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att bilden av Gustav Vasa har förändrats och att den har gjort så i takt med den politiska debatten. Vi kan även se att man valt att ta upp samma händelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrån olika motiv..

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill ta reda på hur verksamma lärare undervisar i historia i årskurs 4-6 och vilka metoder som används. I arbetet har vi två frågeställningar, vår huvudfråga är Vilken metodik och didaktik använder lärarna i sin historieundervisning för att elever i årskurs 4-6 ska få ett historiemedvetande? och delfrågan är Vilken betydelse får den nya reformen (behörighet, legitimation och ny läroplan) för historieundervisningen? Mycket av den forskning vi använder oss av är tyvärr inte riktat mot årskurs 4-6. Detta har gjort att vi har fått anpassa oss till och dra paralleller till den forskning som finns när vi skulle framställa vårt resultat och analys. De teorier vi har använt oss av utgår från John Deweys teori om läromiljö och läroprocesser och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa är en läromedelsanalys av läroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte på att granska om de utvalda läroböckerna genom aktörperspektiv förklarar människans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning kring läromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att läroböckerna tenderar att skrivas som stängda berättelser där aktörerna framställs som enskild isolerad fakta, vilket gör det svårt för läsaren att utvinna kvalificerade kunskaper från den fakta som läroböckerna erbjuder..

Mellan 1957-61 utredde Nordiska Vattenkraftskommitén möjligheterna att vända på Kalix- och Torne älvsystem så att dessa älvar skulle få sin mynning i Atlanten istället för i Bottenviken. Detta gigantiska vattenkraftprojekt utreddes i en tid då det svenska samhället präglades av hög tillväxt, framtidstro och stora strukturomvandlingar vilket även karaktäriserade det statliga vattenkraftsföretaget Vattenfall. Planerna väckte dock stort motstånd bland kommunerna i älvdalen och från internationellt naturskyddshåll. Syftet med denna uppsats är att beskriva planerna för det största vattenkraftsprojektet i Sveriges historia och resonera kring vilka miljöetiska värderingar som kan ha styrt utredningsarbetet och hur projektet kan förstås i ljuset av dåtidens samhällsmönster..

The aim of this study has been to, through a couple of chosen theories, examine in what way and for what purposes Japan has used its international aid system, How can the nation have been said to have implemented and acted in lines with the philosophies and principles set forth in the ODA declaration. What approaches, concerning positive and negative aid sanctions in the matters of aid to Cambodia and Burma, have been chosen and what have the motives for these choices been. What have been the determining factors of the outcome related to these sanctions - economic, political and/or matters of identity? I have found that a concern for possible decrease in economic profit and investment related areas, combined with a feared loss of political prestige and worsened diplomatic relations to the neighbouring countries in the Asian society, have come to overtrump the notion of advocating democracy, human rights, environmental and anti-militaristic issues..

Uppsatsen syfte är att studera vilka ord elever med svenska som andraspråk finner svåra i gymnasieskolans lärobokstexter i historia och vad de gör när de inte förstår ett ord. Detta resultat har sedan jämförts med vad lärarna anser om lärobokstexterna och vilka ord de tror är svåra och slutligen har jag studerat vad som står i skolans styrdokument. Uppsatsen består i huvudsak av en kvantitativ undersökning, men har mindre kvalitativa inslag.Som underlag för min undersökning har 32 elever på två gymnasieskolor i Västsverige få genomföra en allmän enkätdel och en ordförståelsedel, även de lärare som intervjuats har fått genomföra ordförståelsedelen med uppmaning att stryka under de ord som de tror att eleverna finner svåra. Ordförståelsedelen består av fem texter, alla hämtade ur läroböcker som används i gymnasieskolans undervisning i historia. Resultatet av undersökningen har sedan jämförts med tidigare forskning i ämnet.För att finna en struktur för vilka ord eleverna har svårt med har jag använt mig av en klassificeringsmodell framtagen i OrdiL-projektet vid Göteborgs universitet.

Huvudsyftet med vår uppsats var att i första hand undersöka vilka intentioner som låg bakom idén att införa en obligatorisk historiekanon i den danska grundskolan, men även se hur Svend Sødring Jensens tre historieundervisningsteorier kan tillämpas i den danska kanonrapporten. Resultatet visade att kanonrapporten först och främst kritiserade de danska elevernas kunskaper i historia och kronologi samt lärarnas bristfälliga kunskaper i ämnet. Detta var också de huvudargument som försvare och förespråkare för en obligatorisk historiekanon manade fram i den aktuella debatten kring ämnet. Resultatet av vår studie kring kanon-rapporten kunde vi även härleda till två av Sødring Jensens tre undervisningsteorier, det vill säga den objektivistiska och klassiska teorin. Vi hade även som syfte att undersöka hur de danska lärarna såg på förslaget med en obligatorisk kanon. Det vi kom fram till var att lärarna var tillfredsställda med de mål som läroplanen för historia från år 2004 behandlar, och att en obligatorisk kanon inte skulle förändra elevernas syn eller kunskap när det gäller historieämnet.

Denna uppsats fokuserar på människans subjektiva verklighetsuppfattning kring skogsmiljöer, utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Från olika aktörers livsvärldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövård studerats, liksom hur aktörernas förhållande till detta i sin tur påverkar vad som anses vara bevarandevärt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller skogsbruk på såväl central, regional som lokal nivå. Utifrån detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen är den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet påverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att påverka livsvärlden..

Examensarbetet utgör en läromedelsstudie som granskar området imperialismen i fem läroböcker i historia för gymnasiet kurs A. Metoden arbetet använder sig av en innehållsanalys och en syftesrelaterad analys med en exponerande kritik. Arbetet utgår ifrån orientalisten Edward Saids postkoloniala teori och övertar även Luis Ajagán-Lester och Masoud Kamalis begreppsapparater vid analysen av de granskade läroböckerna. Syftet med examensarbetet är att undersöka om läroböcker i historia för gymnasieskolan innehåller ett företrädelsevis västerländskt perspektiv, det vill säga om lärobokstexterna utgår från aktörer i Västeuropa och USA. Om så är fallet, vad ett sådant västerländskt perspektiv kan medföra.