Burman Anders. Sanningen utgår från Europa? ? En analys av två läroböcker i historia med utgångspunkt i eurocentrismen (Engelsk titel) Individ och Samhälle, Historievetenskap och lärande, Lärarexamen 270 hp, Malmö Lärarutbildning, Malmö Högskola 2008 Syftet med denna undersökning är att undersöka eventuell eurocentrism i det språk som används i gymnasieläroböcker i historia samt att koppla detta till relevanta styrdokument för historieundervisning i gymnasieskolan. Rent konkret syftar studien till att synliggöra mönster i lärobokstextens ordval och skrivning som kan kopplas till eurocentrismen. Denna undersökning utgår från kritisk lingvistisk textanalys av två olika läroböcker i historia A för gymnasiet. Resultatet för varje bok redovisas separat.

I det multietniska samhället som Sverige är idag, figurerar det många olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats är att genom undervisning och undersökning granska hur lärare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia på en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig själva utifrån sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkäter som elever och lärare har fått besvara, dels genom intervjuer med fyra elever på skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande är en förutsättning för att utveckla en identitet som eleverna är medvetna om och själva får möjligheten att välja.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter.

The purpose of this master's thesis is to examine how a Swedish public library's collection of books on African history looks like, who the writers are and how Africa and its history areportrayed. The focus of the analysis is on the front and back covers and in some cases on theinformation texts inside the books. The chosen library is the city library of Umeå. The 15books examined were found on the shelf classified as Kp ? the classification for African history according to the Swedish SAB-classification system.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om läroböckernas berättelser levde upp till den normativa demokratisyn som formuleras i LPO 94 och om berättelsen om det moderna Sveriges framväxt kan tillskrivas ett värde för alla elever. Undersökningen bygger på en kvalitativ läromedelsanalys av tre vanligt förekommande läroböcker i historia för grundskolans senare del. Vi har i läroböckerna fokuserat på berättelser om det moderna Sveriges framväxt som kan kopplas till begrepp som demokrati, rättigheter, solidaritet och jämställdhet. Utifrån läroböckerna, LPO 94 och aktuell forskning har vi diskuterat huruvida den historiska framställningen av det moderna Sveriges framväxt kan tillskrivas ett allmängiltigt värde. Undersökningens resultat visade att läroböckerna förmedlade en historia som tydligt gick att härleda till läroplanen.

Jag, liksom så många andra älskar berättelser och sagor. Det bästa jag visste när jag gick i skolan var när läraren med inlevelse berättade fängslande berättelser eller högläste ur en bok. Det är min förhoppning att jag själv ska bli en inspirerande berättare/bokläsare för mina blivande elever. Genom mitt examensarbete fick jag en möjlighet att utveckla mitt berättar- och bokintresse med mitt allt mer spirande intresse för historia. Detta arbete får närmast beskrivas som ett utvecklingsarbete i och med att jag har valt att skriva en barnbok om min hemstad Ystads historia.

Syfte: Syftet är att i en sekvens historielektioner fokusera spänningsfältet mellan de fyra enskilda SO-ämnena: historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap och ett gemensamt samlat SO-ämne.Syftet utreds genom klassrumsstudier, inom ramen för ämnesmomentet ?Första världskriget? tillhörande skolämnet historia, för att undersöka vilka kunskaper som elever uttrycker, som kan härröras till något annat skolämne, då främst de tre andra SO-ämnena, som geografi, religionskunskap eller samhällskunskap och om så är fallet fundera på betydelsen av detta.Teori: Ur ett hermeneutiskt perspektiv analyseras klassrumsobservationer och spänningsfält identifieras. För att kunna identifiera spänningsfält används Ricoeurs beskrivning av pendelrörelsen mellan två poler, där Ricoeur söker medla mellan olikheter.Metod: Klassrumsobservationer av en klass 9 i en svensk kommunal grundskola läsåret 2011/2012, där en klass har observerats under nio tillfällen under ämnesmomentet Första Världskriget inom skolämnet historia. Dessa observationer tolkas huvudsakligen med hjälp av Ricoeurs hermeneutiska kritiska hermeneutik. Resultat: De observerade eleverna använder kunskaper från andra skolämnen, främst de tre övriga SO-ämnena, geografi, religionskunskap och samhällskunskap för att skapa förståelse för Första Världskriget, ett moment inom historieämnet.

SAMMANFATTNINGUnder kursen Estetiskt lärande har en ständig frågeställning varit: Hur kan man arbeta med estetiska ämnen och samtidigt kombinera dem med ett annat?Jag har gjort ett examensarbete i två delar, den första är en litteraturstudie där olika författares teorier om drama och amatörteater tas upp. Den andra är en undersökning av amatörteatrars bevarade material från Folkrörelsernas arkiv.Mina frågor i arbetet är:1. Till vilken nytta har elever och lärare i drama om kunskap i amatörteaterhistoria?2.

Abstract:Examensarbete inom LärarprogrammetTitel: De komplexa talens historia vaden gymnasielärare behöver vetaFörfattare: Jonas SalonenTermin: VT 2014Kursansvarig institution: Matematiska vetenskapet GöteborgsUniversitetHandledare: Ulf PerssonExaminator: Laura FainsilberNyckelord: Komplexa tal, kubiska ekvationer, kvadratiska ekvationer,tredjegradsekvationer, imaginära tal, matematikhistoriaI denna uppsats förklaras de komplexa talens historia genom att först presenteraförhistorien med början kring år 50 och sedan kronologiskt gå vidare till mitten av1800taletdär begreppet komplexa tal får anses vara fött. Syftet med denna uppsats är attkoppla denna historia till gymnasieskolans läroplan, LGY11 och de kursmål och centralainnehåll som berör begreppet komplext tal. Som gymnasielärare i matematik på etthögskoleförberedande program är det nödvändigt med kunskaper om komplexa tal dådetta behandlas redan i kursen Matematik 2. Detta examensarbete beskriver hurutvecklingen av komplexa tal har gått till, från att ha varit en förkastad tanke då exempelvisroten ur ett negativt tal är omöjligt, till att bli en del utav matematiken och inte baranågonting som kallades för ett imaginärt tal.Detta arbete är en litteraturstudie där jag med hjälp av litteratur kring matematikens historiahar gjort nedslag i de delar av historien som handlar om komplexa tal. Då historien kringde komplexa talen är väldigt stor och spretig och utvecklas på flera håll i världen har jag idenna uppsats valt att enbart fokusera på de upptäckter och de matematiker som ärrelevanta för det som ska läras ut i den svenska gymnasieskolan..

Jag hade inte kommit i kontakt med någon undersökning som fokuserat på läroböckers behandling av miljön, vilket lämnade en lucka i forskningen. Syftet med undersökningen blev därmed att försöka fylla denna lucka, vilket skulle uppnås genom att studera två gymnasieläroböcker i historia och deras uttryck för miljöperspektiv. Undersökningens resultat visar att författarna till båda böckerna ger uttryck för miljöperspektiv, men att det är Epos författare som gör detta mest konsekvent. I båda böckerna behandlas människans samspel med naturen främst i äldre kulturer, men även i stor utsträckning i samband med industrialiseringen samt under miljödebatten som växte fram på 1960-talet. Vad det gäller karaktären på de miljöperspektiv som uttrycks så utgår majoriteten av dessa från hur naturen och de omgivande förutsättningarna påverkat människan och dess samhällen.

Elevers empatiska förståelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism är intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. Lärdomar vi kan dra av Förintelsen är därför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar på samhällets värdegrund: demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och tålamod samt opposition mot rasism och totalitära ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sätt att hantera historia och ger förslag på hur Förintelseöverlevandes berättelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen är ett hermeneutiskt perspektiv på den muntliga historiens användningsområden, dess pålitlighet och betydelse som källa samt vittnesmålens möjlighet att utveckla empatisk förståelse. Uppsatsen tar upp svårigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsändare och mottagare, med hänsyn till möjligheten att förmedla vittnesmål med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förståelse..

Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda historieundervisningen till att innefatta såväl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-åringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbärande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. Själva studien som helhet präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt och mätinstrumenten har bestått av enkäter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fått utökat intresse, de måttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov på eget kunskapshämtande.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur lärare, utifrån ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass där det finns elever med annan etnisk bakgrund än svensk. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer på fem lärare, samtliga verksamma historielärare i årskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lärare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra då lärarna prioriterar och lägger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska läroböcker..

Syftet med detta arbete är att diskutera förhållandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag. Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia används i spelfilmer och hur detta påverkar vårt historiemedvetande. Möjligtvis är det så att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande. Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strävar mot är att undersöka om man kan lära sig något om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet tar sin utgångspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever på två skånska skolor. Med avstamp i visandet av två filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förståelse och historiemedvetande..

Elever i den svenska grundskolan ska enligt 1994 års läroplan inhämta ?kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia?. För att skolorna ska kunna fullfölja detta uppdrag krävs det att läroböckerna tar upp frågor om den samiska kulturen och samernas levnadsförhållanden på ett korrekt och mångsidigt sätt. En granskning gjord av Statens Institut för Läromedel (SIL) 1990 beträffande hur de samiska förhållandena behandlas i läromedel i de samhällsorienterande ämnena visade på stora brister ? samerna var i stort sätt osynliga i dessa läroböcker.