Studiens mål är att undersöka hur elever tänker kring historieämnet och dess syfte. Vidare syfte med uppsatsenär att undersöka elevernas historiemedvetande utifrån beskrivningar i styrdokumenten. I studien intervjuas fyrafokusgrupper med elever från årskurs sex. Materialet analyseras genom diskursanalys och fördjupas senare i etthistoriemedvetandeperspektiv och ett identitetsperspektiv. I resultatet syns det att eleverna känner att de inte fårvara med att bestämma om undervisningens innehåll och upplägg.

Denna uppsats avser att jämföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar även till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bägge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bägge kursplanerna har kategoriserats utifrån Sven Sødring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har två frågeställningar hämtats från Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats på de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bägge kursplanerna.

During the 1930´s the hot potato for the Swedish lighting associations were how to create the most suitable light for every situation, either for industries, offices or homes. The light bulb were the most frequently used source of light but due to limitied luminous intensity, big halls sometimes required up to hundreds of light bulbs to produce the right amount of light. Two kinds of different lights, by different reasons, can be titled the predecessors of the fluorescent lighting during the 1930´s: The volfram-filament tube light due to its estetic similarities and the electric discharge (mercury- and sodium-) lamps due to its technical resemblance. Even though they came in quite wide use (the volfram tube in public halls (e. g.

Denna uppsats undersöker bilden av Tyskland under det första världskriget utifrån tre aspekter: objektivitetskravet, läroböckernas forskningsanknytning och problematisering och hur läromedelsgranskning och styrdokument har påverkat den bild som förmedlas.           Den undersökta litteraturen är huvudsakligen ämnad för gymnasiet och studien sträcker sig mellan åren 1920 och 2009.           Huvudsyftet är att undersöka hur och om bilden, i läroböcker, av Tyskland förändras under de år som studien fokuserar på och vad som har varit de bidragande orsakerna till denna förändring..

Jag har valt att studera uppkomsten av The African Charter On Human and Peoples Rights. Mitt huvudsyfte är att se vilken roll Afrikas historia har spelat för utformandet av den afrikanska stadgan för mänskliga rättigheter och vid sidan av detta även ta reda på om stadgan är effektiv. Jag har också valt att göra en jämförelse med Europakonventionen för att se vad som skiljer de två regionala systemen för mänskliga rättigheter åt. Jag har sökt information, granskat och tolkat det jag läst med hjälp av rättsvetenskaplig metod och en kvalitativ textanalys utefter en teori om universalism och en världssystemanalys. Något som krävt mycket och noggrann läsning. Mitt resultat pekar på en relativt ineffektiv stadga med starka regionala värderingar och stort fokus på kontinentens historia av kolonialism och de koloniala arven detta gett.

I det här arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av två läromedel i ämnet historia förårskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari år 2015 och antingen bekräfta eller motbevisa den skevajämställdhetsbild som enligt denna finns i de läromedel som har undersökts. Tillvägagångssättethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men också att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa läromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgångspunkterna för dethär arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De två läroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med två andra böcker i DN:s granskning.

Denna undersökning handlade om lärares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lärare att en eurocentrisk undervisning kan påverka elever med annan kulturell bakgrund än svensk? Vilka faktorer styr lärares innehåll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lärare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa är några frågor som diskuterades i denna undersökning. Metodmässigt utgick undersökningen från intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Dessa lärare intervjuades med hjälp av några intervjufrågor och intervjuerna ämnade att se till deras tankar och attityder om ämnet i fråga. Det framgår av undersökningen att de intervjuade lärarna till stor del såg sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lärare menade att undervisningen till övervägande del var eurocentrisk medan några menade att det rådde en ganska jämn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.

Vår undersökning syftar till att undersöka hur man kan se uttryck av värdegrunden i den svenska kursplanen i Historia i Lgr11 (Läroplanen för grundskolan 2011) och hur man kan tyda den israeliska kursplanen i Historia angående värdegrunden. Detta för att visa på att elever kan komma från olika kulturer och ha olika erfarenheter av en värdegrund. Genom att en lärare kan identifiera likheter och olikheter i erfarenheterna kan denne närma sig ett samtal angående värdegrunden i ett mångkulturellt klassrum på rätt nivå och med rätt fokus..

SAMMANDRAGHistorien kan definieras som vår förflutna verklighet. Där finns ledtrådar till varför vår kultur och vårt samhälle ser ut som det gör. Ledtrådar till varför revolutioner uppstår eller varför dramaserien Rederiet slutade sändas. Alla historiska utvecklingslinjer har lett fram till den verklighet vi lever i idag och detta projekt belyser några ögonblick på vägen. Jag upplever att svensk kultur- och samhällshistoria ofta presenteras på ett onyanserat och likriktat sätt.

This study revolves around calculating the extent of appearance of both anonymously and named men and women as well as determining whether or not Yvonne Hirdman?s gender theory is applicable on two versions of a Swedish educational history textbook called Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A (2008) and Epos [historia] 1b (2012), published for two different curriculum. Our qualitative investigation of two parts of the book?s content proves that the two principles of gender system are present in both books, although to a lesser extent in the latter version. Calculating the material, results have shown that anonymous men and women are almost equally presented in Epos 2012, which is not the case in the 2008 version.

Syftet med denna rapport är tvådelat. För det första görs ett försök att på ett djupare plan studera stödet för användandet av problembaserat lärande som metod inom den gymnasiala historieundervisningen. Det föreligger en stor likhet mellan den problembaserade arbetsmodellen och den metod som historiker i allmänhet använder sig av. Det går också att finna stöd för metoden ur ett samhällsperspektiv. Den snabbt växande, och skiftande kunskapsmassan kräver ett problematiserande, och kritiskt förhållningssätt.

Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner.

Syftet med denna studie är att reducera kapitalbindning och effektivisera flödet från prognos till leverans på Liko AB med avseende på mobila lyftar. Kapitalbindning görs i tre områden: komponentlagret, produkter i arbete och färdigvarulagret. Den sammanlagda genomsnittliga kapitalbindningen uppgår till 11,5 miljoner, detta utgör omkring 10% av omsättningen för mobila lyftar. För att reducera kapitalbindningen föreslås en stävan efter ett tankesätt enligt den japanska produktionsfilosofin, där enkelhet och ständiga förbättringar är avgörande. Exempel på åtgärder är kanbanstyrning, mer frekventa inköpsorder samt decentraliserat hantering av köpartiklar.

The thesis treats how the German public libraries originated and how they were affected by the Nazi era. It deals with how the library system began to cover the whole nation, and describes the struggle between public libraries and commercial and religious ditto. It also treats the weedings out and what happened to the staff and the stocks between 1933 and 1945.Furthermore it gives a picture of what books one could find in a German public library,and how these volumes were catalogued and classified. Moreover it describes how thelibraries managed during the Second World War, and ends by giving some topics fordiscussion and asks questions that additional research might be able to answer..