Sökresultat:
155 Uppsatser om Jaktödem - Sida 9 av 11
Den smÀltande polarisens effekt pÄ de endemiska valarna i Arktis
KlimatförÀndringarna har en stor pÄverkan pÄ de arktiska valarna grönlandsval (Balaena mysticetus), vitval (Delphinapterus leucas) och narval (Monodon monoceros), mer Àn vad som tros vid en första tanke. I dagslÀget fÄr dessa valar utstÄ stora utmaningar som troligenkan komma att förvÀrras i framtiden om inte isens smÀltande kan bromsas. En del av utmaningarna innebÀr att valarna mÄste genomgÄ stora förÀndringar för att överleva, vilket innebÀr att deras förmÄga att anpassa sig spelar en stor roll. MÀnniskans jakt pÄ valen har alltid varit ett stort problem för de arktiska valarna, tack vare restriktioner om fÄngstkvoter och vem som fÄr jaga val ser framtiden ljusare ut i alla fall för grönlandsvalen och vitvalen. För narvalen ser det dock inte lika ljust ut eftersom det Àr en art som Àr kÀnsligare Àn mÄnga andra arktiska arter för effekterna som den globala uppvÀrmningen har pÄ den arktiska miljön.I dagslÀget har en del effekter pÄ valarna blivit synliga sÄsom Àndrade migrationsvanor och ökad predation.
Jaktens betydelse för Södermanlands landskap : Hur viltvÄrd kan pÄverka variationen av lövtrÀd och buskar
The fragmentation and reduction of deciduous forests in Sweden is threatening many species. Particularity worrying is the loss of broad-leaf trees, since a diversity of species is often associated to them. Today many deciduous trees are situated along the border between forested and open areas, and these small fragments can be important for biodiversity.The aim of this study is to analyze if wildlife management can affect the variation of deciduous trees and bushes in the landscape. In brochures and literature Svenska JÀgareförbundet (the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management) recommend hunters and landowners to promote deciduous trees ? often broad-leaf trees ? as wildlife management measures, while the Swedish forestry laws can be sensed as unclear regarding the treatment of these trees.Five properties in Södermanland, Sweden, were chosen as study areas and inventoried in respect of trees and bushes in September 2013.
AnvÀndande av avskjutningsstatistik i förvaltning : pÄverkar tidigare jakt CPUE?
In fisheries, there is a long tradition to use catch data when evaluating changes in the stock and effects from harvesting. It is a common practice to use Catch Per Unit Effort (CPUE) as an index of population size, and several studies have investigated the properties of CPUE in relation to population abundance, spatial distribution and efficiency of gear. In research, catch rate on trap-transects is used as an index of abundance for wildlife species but CPUE is rarely applied as a tool in harvest management.In 1993, more than 60 000 km2 of the state managed mountain range in Sweden was opened to the public for small game hunting, under the responsibility of the county administrative boards in JĂ€mtland, VĂ€sterbotten and Norrbotten. The total area is now divided into 332 hunting units (median=73 km2) and an internet based system is used to administer licences and reporting bag statistic. Each hunter has to register the results within two weeks after the hunt.
VÀlfÀrdsaspekter hos inne- och utekatter
Katter hÄlls som husdjur i mÄnga lÀnder i vÀrlden och har mycket olika levnadsvillkor. Denna rapports syfte Àr att undersöka vilka för- och nackdelar olika hÄllningssÀtt har. De vanligaste sÀtten att ha sin katt i Sverige Àr som innekatt utan tillgÄng till utevistelse eller som utekatt vilket oftast innebÀr att katten Àr delvis inne och delvis ute. FrÄgestÀllningarna Àr: vilken boendesituation Àr att föredra ur kattens synvinkel? Vilka vÀlfÀrdsproblem kan uppstÄ om katten bara Àr inne? Vilka vÀlfÀrdsproblem kan uppstÄ om katten fÄr gÄ ut? De specifika aspekterna som undersöktes var naturligt beteende (jakt), hÀlsa, utrymme, flerkatts-hushÄll, miljöberikning och problembeteenden.
Jaktbeteende Àr ett av kattens grundlÀggande beteenden och utförs Àven om katten fÄr mat pÄ annat sÀtt.
Statuskriget och det estetiskt kulturella rummet: En analys av svenska mediers musikkritikers makt över den goda smaken
Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och anvĂ€nds.Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för sjĂ€lva verket, för dem sjĂ€lva och för samhĂ€llets kultur?Ă
tta musikkritiker som figurerar i svensk media pÄ olika sÀtt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier Àr frÀmst hÀmtade frÄn estetiken och kultursociologin. VÀgen fram till slutsatsen pÄbörjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förstÄelse för populÀrkulturen i det sociala dÀr det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan pÄvisas.Att vara kritiker inom svensk media idag Àr att vara pÄ jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt Àven blir en makt över det estetiska vÀrdet.
VÀrdering av icke-monetÀra nyttor pÄ skogsfastigheter
Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad sÄ att priserna pÄ fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvÀrden. NÀr marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant dÄ den faktor som tidigare varit den starkast prispÄverkande faktorn, virket och vÀrdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetÀra nyttan, en del som inte genererade nÄgra pengar likt skogen. Tidigare forskning har faststÀllt att denna nytta kan bestÄ av ÀganderÀtt-, affektions-, natur- och rekreationsvÀrden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de vÀrderar dem. Hur en vÀrderare dÄ ska faststÀlla ett marknadsvÀrde nÀr en sÄdan stor del av vÀrdet utgörs av en kraftigt varierande faktor Àr vÀldigt intressant.Denna studie har dÀrför utrett hur vÀrderare tar hÀnsyn till dessa icke-monetÀra nyttor i sin bedömning av marknadsvÀrde pÄ skogsfastigheter.
Illegal rovdjursjakt : en rÀttsekonomisk analys av rovdjursproblematiken i Sverige
In this essay a model of a potential illegal hunter?s decision-making is created and presented in order to provide an overview of important parts of the complexities associated with the current Swedish predator policy. A comparison is made between a livestock owner?s economic incentives, and the expected costs faced by the potentially caught lawbreaker. In accordance with economic theory the benefits and costs of illegal hunting are compared and thus the optimal choice is determined where marginal costs and benefits are equal.
Dödlighet hos gepardungar
Geparder minskar i antal och dödligheten hos ungarna Àr vÀldigt hög. Syftet med denna litteratursstudie Àr att ta reda pÄ varför gepardungar dör och vad som Àr de största orsakerna. Geparder Àr utsatta för predatorer pÄ tvÄ sÀtt; rovdjur kan stjÀla deras byten eller döda geparder. DÀrför Àr studien frÀmst inriktad pÄ vilda geparder.
Anatomin skiljer sig mellan geparder och andra kattdjur eftersom de Àr vÀrldens snabbaste landlevande dÀggdjur. De föder mÄnga ungar och har en hög reproduktionsförmÄga.
Struktur och strategi - i vÀxande advokatbyrÄer
Bakgrund: UtgÄngspunkten för denna uppsats var en observation av ett fenomen, vilket var en konsolidering i advokatbranschen. Syfte: Vad som skall utredas i den hÀr uppsatsen Àr förhÄllandet mellan struktur och strategi i advokatbyrÄer, hur storleken pÄverkar strukturen och vad detta fÄr för effekter pÄ vÀxande advokatbyrÄers strategier. Teori: De teorier som vi valde för strukturperspektivet var frÀmst Mintzbergs strukturformer och Williamsons transaktionskostnadsteori. Strategiperspektivet grundades sedan pÄ Porters generiska strategier, vilket kompletterades med Grönroos service management-perspektiv. Metod: Vi tar vÄr utgÄngspunkt i en observation av ett fenomen, vilket Àr en metod som kÀnnetecknar den induktiva ansatsen det vill sÀga att man gÄr frÄn det specifika till det generella.
Varför Àr Grevyzebran men inte Grantzebran utrotningshotad?
Det finns tre arter zebror i vÀrlden ? stÀppzebra, bergszebra och Grevyzebra. Bergszebran och stÀppzebran har dessutom en del underarter. Grantzebran Àr en underart av stÀppzebra som lever i östra Afrika, bl.a. i Kenya.
Könsmaktordning i barnlitteraturen - PÄ jakt efter skumma stereotyper bland monsteragenter, hÀsttjuvar och ondsinta trollkarlar : Hur iscensÀtts vÀrdegrundsuppdraget i skolans strÀvan att motverka traditionella könsmönster sett utifrÄn analyser av Ätta ba
Syfte: Arbetet syftar till att undersöka FörsÀkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rÀttvist avspeglar den nya identiteten ?Den Nya FörsÀkringskassan?.Metod: Vi utgÄr ifrÄn ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förstÄelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap dÀr vi vÀger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hÀnsyn till varandra. Datainsamlingen bestÄr av bÄde kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder sÄ som primÀrdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkÀtundersökning. SekundÀrdata genom Ärsredovisning och budgetunderlag.
Elefanter och mÀnniskor pÄ Afrikas kontinent : en studie om konflikten mellan arterna
Uppsatsen handlar om konflikten mellan mÀnniskor och elefanter vilket Àr ett problem pÄ alla de stÀllen i vÀrlden dÀr mÀnniskor och elefanter lever sida vid sida. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt frÄn skogsreservatet Thuma Forest Reserv i Malawi dÀr konflikten Àr ett faktum. Ett fÀltarbete utfördes under en tre veckors period i reservatet och dess nÀromrÄde i syfte att studera förvaltarna av reservatet det vill sÀga Wildlife Action Group (WAG) och deras arbete med konflikthanteringen. Metoderna som anvÀndes i fÀltarbetet var deltagande observation och intervjuer. Uppsatsen Àr Àven baserad pÄ litteratur studier vilket innebÀr att Àmnet Àr beskrivet pÄ en mer generell nivÄ.
Investeringsprocessen pÄ SCA - En fallstudie
Bakgrund & Problem: Dagens tuffa affÀrsklimat, med en allt större andel professionella investerare, har tvingat företagen att stÀndigt leta efter förbÀttringar inom alla omrÄden. En likformighet kan skönjas i företagens jakt pÄ konkurrensfördelar gentemot varandra, vilket gör att det blir allt svÄrare att skilja företagens strategier Ät. NÀringslivets syn pÄ investeringar har samtidigt blivit mer riskavert och kortsiktigt, dÀr vinsterna snabbt ska rÀknas hem. Men ofta sker detta pÄ bekostnad av en lÄngsiktigt hÄllbar strategisk position.I uppsatsen har vi uppmÀrksammat; vikten av strategiska investeringar, företagskulturens roll i investeringsprocessen, vikten av att delaktighet och ansvarskÀnsla förmedlas till individuella aktörer i investeringsprocessen, faran med en övertro pÄ finansiella mÄtt, risken att investeringsprocessen tappar verklighetsanknytning, samt vikten av att beslutsunderlaget balanseras upp av icke-finansiella mÄtt.SCA som gammalt traditionellt industriföretag Àr intressant att undersöka eftersom de har en vÀl utarbetad och gedigen investeringsprocess. Det Àr verksamt över hela vÀrlden, vilket gör att motiven bakom investeringsförslagen skiljer sig Ät mellan olika Business Groups och regioner.
I jakt pÄ public service-tjuvar
Ănda sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.
Kort utvÀrdering av ny jaktberikning för amurleopard (Panthera pardus orientalis) pÄ Parken Zoo
Amurleoparden (Panthera pardus orientalis) klassas som "Critically Endangered" eftersom det endast finns 14 till 20 vuxna individer kvar i det vilda. Kattdjurs inneboende behov av att jaga och leoparders behov av stora hemomrÄden gör att det finns vissa problem relaterade med att hÄlla dessa i fÄngenskap. FörhÄllandena i fÄngenskap bör modifieras sÄ att den liknar den miljö dÀr djur eventuellt ska planteras ut i framtiden. Matrelaterad berikning ger djuren möjlighet att anvÀnda naturliga födosöksstrategier Àven i fÄngenskap. Detta kan ske bland annat med jaktberikning.