Sökresultat:
3087 Uppsatser om Jag tycker jag är - Sida 48 av 206
Ur tjockan
Anteckningar från Sundre, Gotland sydligaste socken.Onsdag 11 april 2012Rivet, en smal udde av grus. Stark vind, öppen horisont. Vatten på nära nog alla håll. Här, längst ut, drabbades jag av fasa när havet ville döda mig, sluka min kropp.Letade efter gravarna men fann inget. Gick upp till Arendt i fyren.---Mitt examensprojekt är min promenad tillsammans med historia, tempo, minne, tröghet, förflyttningar och förändringar, ruiner, myter samt högst personliga reflektioner.Det finns platser man verkligen tycker om, som man älskar.
Den levande historieundervisningen - att fördjupa elevernas historiemedvetande genom att använda skönlitteratur i historieundervisningen i år 4-6
Detta är en undersökande studie om historisk skönlitteratur i undervisningen i skolår 4-6. Huvudarbetet består av sexton kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Det övergripande syftet har varit att undersöka vad skönlitteratur kan tillföra historieundervisningen i grundskolans årskurser 4-6. Detta har vi gjort genom att besvara våra frågeställningar: Hur används skönlitteratur i historieundervisningen i skolåren 4-6? På vilket sätt berikas historieundervisningen genom användning av skönlitteratur? På vilket sätt tycker lärarna att användandet av skönlitteratur i historieundervisningen bidrar till att ge eleverna ett större historiemedvetande? Våra resultat visar att historisk skönlitteratur används både som komplement och i fördjupningssyfte.
Klassrumsdialog som kunskapsförhandling
Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall.
Metoder och hjälpmedel i Sfi-utbildningen : - intervjuver med lärare och elever på två sfi-skolor
Mitt arbete har som syfte att undersöka vilka metoder och hjälpmedel, som nybörjarelever på Sfi använder sig av. Jag har också undersökt vilka faktorer som försvårar elevernas språkinlärning. I detta examensarbete har jag intervjuat tretton elever och sex lärare på två olika Sfi-skolor.Resultatet av denna undersökning visar att majoriteten av eleverna anser att en tillgång till modersmålslärare skulle kunna främja deras språkutveckling. Samtliga lärare tycker att läs-och skrivinlärningen skulle bli mer effektiv om den skedde på modersmålet, i synnerhet på de lägre nivåerna. Synen på Sfi-bonusen är mest negativ hos lärarna, ungefär hälften av eleverna anser inte att det är pengar som styr deras motivation till snabb inlärning.
Den sjungande låtskrivaren : Att komponera melodier ämnade för min egen röst
Det här arbetet har handlat om att komponera sångmelodier bestående av vers, refräng och eventuellt en brygga med hjälp av sex olika metoder. Jag ville ta reda på vilken metod jag ska använda för att min arbetsprocess ska flyta på så bra som möjligt och samtidigt få resultat som jag är nöjd med. Melodierna var menade att passa inom genren pop och tanken var att de skulle passa min röst, eftersom jag planerar att sjunga dem själv. Jag kom fram till att den metod som fick arbetsprocessen att flyta på bäst för mig var att improvisera fram melodier med rösten till en färdig text, men den metod som jag tycker gav de bästa melodierna var att improvisera fram melodier med rösten utan några andra hjälpmedel. Arbetet har resulterat i 24 stycken inspelade sångmelodier med tillhörande ackord samt två stycken färdiga låtar med text och ett enklare arrangemang..
Vad tycker elever på barn-och fritidsprogrammet om naturvetenskap?
Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka drivkrafter det finns för att jobba aktivt med miljöarbete, syftet är också att ta fram viktiga strategier som är viktiga för smarta återvinningssystem. I den här undersökningen är det återvinningsarbetet det framförallt handlar om som miljöarbete. Undersökningen har genomförts i samarbete med företaget Ad Infinitum i Borås (Sverige) som är ett avfallsföretag. Där har jag genomfört intervjuer genom en fallstudie på tre av Ad Infinitums kunder. I rapporten presenteras forskningsfrågorna som använts vid intervjuerna och vilka underfrågor som också ställts.
Elevers upplevelser vid arbete med praktisk matematik
Jag vill med denna undersökning ta reda på vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom området visar att omkring 50% av eleverna i skolår 7-9 tycker att matematik är roligt, och att praktisk matematik kan förändra dessa attityder positivt. I min undersökning väljer jag att observera en klass med elever i skolår 6 när de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation från att räkna i boken samt att det är roligt att klippa, klistra och måla.
Studie kring Pippi Långstrum som förebild för barn i pedagogiskt arbete
Denna uppsats behandlar hur vida Pippi Långstrump är en förebild eller ej och hur synen på Pippi har förändrats. Arbetet består av en litteraturgenomgång där det tas upp hur man såg på barnuppfostran under 1940-talet, hur Pippi skapades, de reaktioner Pippiböckerna väckte och Astrid Lindgrens bakgrund. Vidare redovisas en empiridel där resultaten av intervjuer med elever och pedagoger presenteras, följt av diskussioner. Vi har undersökt om Astrid Lindgrens litterära figur, Pippi Långstrumps karaktär och attityd kan användas till något användbart och positivt i pedagogisk verksamhet. Därmed besvaras frågeställningen om Pippi är en förebild för barn och på vilket/vilka sätt.
Trygghet i skolan : en kvantitativ studie om den upplevda tryggheten bland elever i årskurs 9
Syftet med vår undersökning är att se om det går att förbättra tryggheten i skolmiljön samt utanförskolan, och att få en bättre överblick på vad ungdomar själva tycker om trygghet och hur mycketden spelar in på deras tillvaro. För att kunna redogöra för hur eleverna ställer sig till begreppettrygghet och vad det innebär, har vi använt oss utav en kvantitativ undersökningsmetod därenkätundersökning med sammanlagt 2 högstadieskolor i årskurs 9 i norra och södra Sverige liggersom grund för vårt forskningsresultat. Vi sammanställde och analyserade vårt material med SPSS. Iresultatet så visade sig att majoriteten av eleverna kände sig trygga i och omkring skolan. Vi fannäven att det fanns samband mellan några utav variablerna, bl.a.
Matematikundervisning i grundskolans årskurs 7-9 ? uppfattningar och attityder på en högstadieskola
I media debatteras ofta att elevers kunskaper i ämnet matematik har försämrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkätundersökning med påståenden tillhörande ämnet matematik i årskurs 7-9 på en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta ställning till varje påstående genom att, svara med instämmer helt, instämmer delvis, tveksamt, tar delvis avstånd eller tar helt avstånd. Vår undersökning visar på att eleverna överlag tycker att matematik är intressant och viktigt.
Trygghet i samband med vård vid hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest. Patienten hamnar i en situation de ej kan kontrollera. Det blir en förlust av trygghet där de måste förlita sig på sjukvården. Trygghet är en känsla som bygger på en inre och en yttre trygghet. Syftet med studien var att undersöka vad patienterna tycker är viktigt för att känna trygghet vid hjärtinfarkt.
Portfoliometodik: är det en metod som möjliggör för elever
att bl. a. ta ansvar, vara delaktiga och ha inflytande över
sin lärprocess?
Denna studie är en undersökning som visar på elevers syn på att arbeta med portfolio samt lärares syn på portfoliometodik i skolan. Studien bygger på elevenkäter och lärarintervjuer med halv strukturerade frågor. Informanterna i undersökningen bestod av elever som arbetar med portfolio och lärare som arbetar med portfoliometodik. Resultaten av undersökningen visade att eleverna och lärarna är nöjda med arbetet med portfolio och med arbetssättet med portfoliometodik. Genom att arbeta med portfolio anser eleverna att de är aktiva och delaktiga i sin lärprocess och de tycker även att portfolion är till stor hjälp när de ska ta ansvar för sina arbeten.
Varför tycker du inte som mig!? : Livsåskådningars struktur, funktion och immanenta konflikt
This report is an attempt to clarify how religious and non-religious views-of-life [livsåskådningar] are created through the collaboration and opposition of religious and scientific elements/ideas. This with the hope of reaching a fruitful result related to the solution of world-view related conflicts, such as the ones existing between science and religion, on an individual and societal level.This is accomplished with the help of two assertions: (1) Mankind has a need to explain its existence and surroundings. (2) Religion and science has their origins in the same seed and aim to serve the same purpose, or function. Together these two assertions lay the theoretical foundations of this report which implies that all humans have an innate need of sustaining a stable world-view.The result of this report is that a final solution to world-view related conflicts are beyond reach as our mental and physical nature limits us. However there are strategies for minimizing world-view related conflicts effect on society..
Lek och lärande
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats har varit att se hur leken kan användas som redskap för lärande. Målet har varit att undersöka hur leken kan användas i skolan. Arbetet har genomförts genom kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. En av de tyngsta teoretikerna har varit Winnicott och Knutsdotter Olofsson. Intervjuerna har varit sex stycken jämnt fördelade på två skolor, en stor och en liten.
Musik med yngre barn : en intervjustudie om åtta pedagogers förhållningssätt till musik med barn i åldern ett till åtta år.
Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i åldern ett till åtta år. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det är viktigt att använda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik används i verksamheten varierade. Av resultatet framgick också att pedagogerna anser att musik är en artefakt i barns språkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stärker pedagogernas svar.