Sökresultat:
3087 Uppsatser om Jag tycker jag är - Sida 45 av 206
Elevers uppfattning om sitt inflytande i matrÄd
Syftet med studien Àr att undersöka elever som sitter i matrÄdets uppfattning om sitt inflytande i matrÄdet. Elever och personal som arbetar med att förbÀttra mat och mÄltidsmiljön pÄ en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingÄr 18 elever som sitter i matrÄdet, personal som var högst ansvarig för mÄltiderna pÄ skolan samt en grupp vid namn Mat och mÄltidsmiljö, dÀr lÀrare, mÄltidspersonal och rektor ingÄr. Studien Àr kvalitativ och intervjun med matrÄdet har genomförts i tvÄ fokusgrupper, Ärskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrÄdet kan pÄverka skolmÄltiden till viss del.
Ăr det för starkt : Vad anser PA-tekniker och konsertbesökare om höga ljudnivĂ„er
Detta arbete syftar till att skapa en bÀttre förstÄelse till orsakerna bakom PA-teknikers val av ljudnivÄ pÄ en konsert, och varför dessa ljudnivÄer Àr sÄ pass höga som de Àr idag. Ett antal ljudtekniker har i rollen som PA-tekniker fÄtt besvara nÄgra frÄgor om ljudnivÄn pÄ konserter. Dessutom har ett flertal konsertbesökare fÄtt svara pÄ bl.a. om de tycker att ljudnivÄn pÄ konserter brukar vara lagom eller för hög. De flesta ljudteknikerna och nÀstan tvÄ tredjedelar av konsertbesökarna tyckte att ljudnivÄn brukar vara för hög.
Köpenhamnskonferensen : En teoretisk fallstudie
Följande studie undersöker i vilken utstrÀckning parterna i trepartsförhÄllandet Upsala Nya Tidning, annonsör och lÀsare har överensstÀmmande Äsikter om vad som Àr viktigt i relationen, samt hur vÀl de kÀnner till varandras uppfattningar. Vi vÀljer att studera förhÄllandet ur ett trepartsperspektiv dÄ de mer traditionella tvÄpartsförhÄllandena inte Àr tillrÀckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgÄr frÄn UNT:s printupplaga, men skildrar Àven skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrÄgades via en enkÀtundersökning vad de sjÀlva tycker Àr viktigt och vad de uppfattar Àr viktigt för övriga parter. Resultatet visar pÄ att parterna inte har överensstÀmmande Äsikter om vad som Àr betydelsefullt i relationen.
Kroppen i psykoterapi : hur verbala och kroppsliga interventioner kan förenas
Uppsatsen behandlar hur man som psykoterapeut praktiskt kan anvÀnda sig av kroppen i terapirummet, som ett komplement till det sprÄkliga i det terapeutiska arbetet. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur psykodynamiska psykoterapeuter som ocksÄ Àr sjukgymnaster anvÀnder sig av sin yrkesbakgrund i terapisituationen. Den anvÀnda metoden Àr kvalitativ. Fyra legitimerade psykoterapeuter med bakgrund som sjukgymnaster intervjuades och resultatet visar: De upplever kroppen som en tillgÄng. Den skapar möjligheter till kontakt med kÀnslor som tidigare har varit svÄra att bÄde kÀnna och verbalisera. Genom att jobba med kroppen skapas en hÀr- och nu-upplevelse som man kan utforska och reflektera över.
LÀsning i sÀrskolan - ur ett elevperspektiv
Nina Andersson (2014) LÀsning i sÀrskolan ? ur ett elevperspektiv.SpeciallÀrarprogrammet 90hp, Skolutveckling och ledarskap,
LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola
ProblemomrÄde: Undervisningen i sÀrskolan har fÄtt kritik för att det Àr för mycket fokus pÄ omsorg istÀllet för kunskap. DÀrför Àr det av stor vikt att belysa undervisningen i sÀrskolan och se i fall den bilden stÀmmer. Att fÄnga elevers syn pÄ nÄgot och i synnerhet elever med utvecklingsstörning Àr inte sÀrskilt vanligt dÀrför Àr min bestÀmda uppfattning att det Àr viktigt att den hÀr gruppens röster blir hörda. För att fÄ en bakgrund och förstÄelse av elevernas kontext Àr min avsikt att beskriva deras svenskundervisning under ett antal lektioner.
Syfte: Syftet Àr att undersöka grundsÀrskoleelevers upplevelser och erfarenheter av lÀsning och svenskundervisning.
Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter : pedagogers syn pÄ identifiering, kunskap, stöd och arbetssÀtt i Är 1-3
Bakgrund: Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett debatterat omrÄde bÄde inom forskning och inom media. SvÄrigheter med lÀsning och skrivning skapar i förlÀngningen snÀvare grÀnser för bÄde utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartlÀggning och test för att inte missa nÄgra elever, samt för att ringa in de specifika svÄrigheterna. Det Àr ocksÄ av stor vikt att insatser sÀtts in sÄ tidigt som möjligt.
Ledarundersökning
Denna uppsats handlar om vÀstra Sverigesgymnastikföreningar och dess ledare. Författarna harundersökt hur vissa aspekter i kommunikationen ser utmellan ledarna och Svenska gymnastikförbundet(SvGF).Syftet i denna studie var att undersöka hur SvGF kanutveckla sina ledarutbildningar i föreningarna för attanpassas till ledarnas behov och önskemÄl. Författarnahar valt att göra en enkÀtstudie för att fÄ en statistiskdata.Resultatet visade att SvGF har en fungerande utbildningmed ledarna, men att de fortfarande inte har kommit ikontakt med alla ledare. Utvecklingen blandledarutbildningarna verkar gÄ lÄngsamt framÄt dÄfortfarande mÄnga ledare tycker att utbildningarna kanbli bÀttre. MÄnga ledare kÀnner inte till ELD-projektetÀnnu.
PÄ vilket sÀtt kan idrott och hÀlsa, kost och motorisk trÀning pÄverka elevers lÀrande?
Antalet timmar inom Àmnet idrott och hÀlsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan pÄverka de elever som Àr fysiskt inaktiva pÄ fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör pÄ sig mer och de har dÀrför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet pÄ grundskolorna. Kommunerna vÀljer idag ocksÄ att stÀnga allt fler lekparker vilket i lÀngden kan leda till att den spontana leken hos elever pÄ fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna fÄr dÄ inte utlopp för att röra sig tillrÀckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hÀmmas, vilket i sin tur kan leda till att deras lÀs- och skrivsvÄrigheter ocksÄ pÄverkas negativt.
Matematiklaboration Aktivitets- och FörstÄelseskapande
Matematik Àr ett Àmne som mÄnga elever tycker Àr trÄkigt och somliga Àr mindre aktiva pÄ lektionerna. Eleverna Àr dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda lÀromedlet och det Àr ovanligt att annan typ av undervisning förekommer.
Detta examensarbetes syfte Àr att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning pÄverkar deras aktivitet och matematiska förstÄelse. I arbetet finns en sammanstÀllning av forskning inom omrÄdet samt en analys av ett arbete dÀr elever i Är 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat pÄ en enkÀt i samband med laborationen.
Arbetet har visat att vid en laboration dÀr de flesta elever finner en utmaning upplever mÄnga elever att de arbetat mer aktivt Àn under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra.
En förÀndrad revisionsplikt
Idag rÄder en het debatt i branschtidningar huruvida revisionsplikten skall avskaffas eller inte. Det Àr nÀmligen idag möjligt för varje enskilt medlemsland inom EU att sjÀlv avgöra om de skall ha kvar den lagstadgade revisionsplikten för mikroföretag. Mikroföretag innefattar de företag som omsÀtter under 3 miljoner. Idag gör Svenska Staten en utredning pÄ hur Sverige skall stÀlla sig till lagförslaget. Denna utredning skall fÀrdigstÀllas och vara utformad senast den 10 september 2007.Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ vad företagaren tycker om revisionen idag samt om företagaren kommer att vÀlja frivillig revision om slopande av plikten trÀder i kraft.
Matematikindividualisering : - hur tvÄ lÀrare ser pÄ det
I mitt examensarbete har jag valt att undersöka matematikindividualisering lite nÀrmare. Mitt syfte var att ta reda pÄ hur tvÄ lÀrare ser pÄ detta och om individualiseringen kommer till uttryck i deras undervisning och i sÄ fall hur. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod, i det hÀr fallet observationer och intervjuer. Observationerna utfördes i tvÄ klasser och intervjuerna gjordes med lÀrarna för dessa klasser. Genom att anvÀnda mig av de hÀr metoderna sÄ hoppades jag fÄ en lite djupare kunskap om hur lÀrarna i min undersökning tÀnkte och arbetade.
Mediekompetens i gymnasieskolan : En studie om Media Literacy
Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebÀr i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrÄgasÀtter och vÀrderar. Det innebÀr ocksÄ att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehÄll dÀr kÀllor, resonemang och argumentation framgÄr. I och med de stora förÀndringarna av informationsflödet i samhÀllet och den nya kommunikations-teknologin, sÄ har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta Àr en viktig fÀrdighet för alla samhÀllsmedborgare i ett demokratiskt samhÀlle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan.
Organisationsstruktur och mÀnniskor: Intervjuer med anstÀllda i serviceorganisationer.
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur anstÀllda i servicesektorn uppfattar och vÀrderar strukturen hos de organisationer som de Àr yrkesverksamma i. Vi har intervjuat fyra personer som arbetar inom olika organisationer. Alla personer Àr yrkesverksamma i ett servicerelaterat yrke. Vi redogör för olika organisationsteorier och söker finna vilken teori som de anstÀllda anser att de arbetar i. Vi beskriver Àven organisationen över tid dÀr vi berÀttar om organisationens olika mÄl.
TexTV
Syftet med denna rapport Àr att undersöka om det gÄr att integrera en inomhusantenn i ett textilt material. Rapporten utgÄr frÄn en design breif frÄn företaget Teracom Group som Àr en del av kampanjen ?The Optimal Indoor Antenna?. Problemet som uppstÄtt Àr att Boxer Danmark anser att den danska populationen inte tycker att de befintliga inomhusantennerna Àr tillrÀckligt estetiskt tilltalande. Detta problem har det forskats kring genom litteraturstudier, empiriska studier, material- och designstudier samt produktutveckling.
Vad brukarna tycker om sin gÄrd : en utvÀrderingsmetod av en bostadsgÄrd för en mer brukaranpassad gestaltning
En utvÀrdering av en redan byggd bostadsgÄrd kan ge en landskapsarkitekt kunskap om bra och dÄliga gestaltningslösningar.
Genom att ta hjÀlp av brukarna i en utvÀrdering kan man fÄ viktig information om hur en plats anvÀnds och hur den kan förbÀttras. I den hÀr uppsatsen utarbetas en metod för att utvÀrdera och omgestalta en bostadsgÄrd utifrÄn brukarnas behov och önskemÄl. UtvÀrderingen utformas som en enkÀt och utförs pÄ bostadsgÄrden SmÄlandsgÄrden som, trots att det finns mÄnga brukare, inte anvÀnds mycket. Resultatet
frÄn utvÀrderingen leder till en utformning av ett program dÀr essensen av utvÀrderingen sammanfattas.
Slutligen omgestaltas bostadsgÄrden utifrÄn programmet med nya lösningar som grundar sig i brukarnas Äsikter om bra och dÄliga platser samt förslag till förbÀttringar. Metoden blir ett exempel pÄ en lÀtt utförbar utvÀrderingsmetod dÀr man fÄr med brukarna i processen..