Denna studie belyser hur elever uppfattar korta och vardagsnära laborationer. Den fokuserar på elever som går Kemi B kursen men kan till viss del användas för alla kemikurser på gymnasiet. Studien har uppkommit framförallt av två anledningar. Det första motivet är att belysa hur lärare, i undervisningen, kan utnyttja korta laborationer för att göra undervisningen mer varierad genom att använda flera laborationer under ett pass istället för en. Studien vill visa vad eleverna tycker om dessa mer begränsade laborationer.

Pre-mastering, populärt men något missvisande kallat mastering, är en process där slutmixen av en låt optimeras för att erbjuda en så pass njutbar lyssning som möjligt för de allra flesta som lyssnar på den aktuella musiken. I denna uppsats har jag föresatt mig att ta reda på om det är meningsfullt för oetablerade artister (demoartister) att anlita någon av de professionella masteringfirmor som finns för att utföra detta, eller om det går att göra med likvärdigt resultat på egen hand. Resultatet visar att de flesta lyssnare tycker att en professionellt mastrad slutmix låter bättre än en hemmagjord mastering. Även om de flesta skivbolagen enligt min undersökning tycker att det är en onödig investering för musiker som söker skivkontrakt så bör professionell mastering ändå anses som ett bra alternativ för oetablerade musiker..

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers grammatikintresse. Målet är att försöka förklara och förstå vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet är också att se om det finns några skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. Frågeställningar som uppsatsen behandlar är: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt Går det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier?Den valda metoden är en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill säga en enkätundersökning som både innehåller slutna, alternativa och öppna frågor.

Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på vad gymnasieeleverna anser att ?lärarens uppmärksamhet? är, samt om eleverna tycker att de får tillräckligt mycket av lärarens uppmärksamhet. Vi vill även ta reda på om det finns skillnader/likheter mellan de båda könen i denna syn på uppmärksamhet, samt om något av könen tycker att det andra könet får mer uppmärksamhet.Metod: Kvalitativ förundersökning med semistrukturerade intervjuer där svaren används för att konstruera enkäten. Huvudundersökningen baserades på 262 på ett kvantitativt sätt bearbetade enkäter. Dessa enkäter samlades in på fem skolor i södra Sverige.

Vilka är problemen för elever med matematiksvårigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad elever med matematiksvårigheter tycker är svårt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i ämnet skall se ut. Jag tittar även på vilka arbetssätt och undervisningsmetoder deras lärare/speciallärare använder sig av. I mitt arbete har jag gjort både en enkätundersökning bland elever i år åtta samt intervjuer av lärare. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklärare/speciallärare har jag tagit reda på hur de planerar och genomför sin undervisning. Resultaten av min undersökning pekar på, att det råder en samsyn bland skolans lärare och speciallärare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nå bästa resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning där den muntliga kommunikationen är viktig.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig på den kvalitativa metoden genom intervjustudie. Utifrån de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp är svårt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna är väsentlig för en god kommunikation. Mejl är den kommunikationskanalen som används mest men det finns även andra kanaler såsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare.

Denna uppsats handlar om elevers tankar om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad bör en sex- och samlevnadsundervisning innehålla för att den ska kännas värdefull för eleven? Hur bör en sex- och samlevnadsundervisning gå till för att den ska kännas värdefull för eleven? Är det någon skillnad mellan vad pojkar och flickor tycker? Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av elevintervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med sju elever i år 8. Fyra flickor och tre pojkar.

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers grammatikintresse. Målet är att försöka förklara och förstå vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet är också att se om det finns några skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. Frågeställningar som uppsatsen behandlar är: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt Går det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier?Den valda metoden är en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill säga en enkätundersökning som både innehåller slutna, alternativa och öppna frågor.

Den här uppsatsens främsta syfte är att undersöka hur en grupp användare av Scanias termdatabas Scania Lexicon ser på alternativt utformade terminologiska definitioner. Som en del i undersökningen berättar använd­arna hur de använder Scania Lexicon, om de har användning för definitionerna och om de tycker att definitioner­na är begripliga, lättlästa och användbara. De alternativa definitionerna består av en version skriven enligt klarspråksprinciper vad gäller meningsbyggnad och ordval, och en skriven enligt ett relativt nytt ordboksformat kallat cobuild. Användarna har fått läsa fem originaldefinitioner samt de två omskrivna versionerna.Resultatet visar att reaktionerna på cobuildformatet är negativa i nästan samtliga fall medan reaktionerna på klarspråksversionerna är blandade. Två användare tycker att klarspråksdefinitionerna är bättre i majoriteten av fallen medan de övriga fem oftast tycker bäst om originalet.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig på den kvalitativa metoden genom intervjustudie. Utifrån de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp är svårt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna är väsentlig för en god kommunikation. Mejl är den kommunikationskanalen som används mest men det finns även andra kanaler såsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till 42 barn, på två förskolor, i två kommuner, uppfattar verksamhetens användning av tecken som stöd i arbetet med barnens språkutveckling.Följande frågeställningar är avsedda att precisera syftet:Hur uppfattar föräldrarna verksamhetens användning av tecken som stöd?Hur uppfattar föräldrarna att deras barn ger uttryck för att de är delaktiga i en verksamhet där man använder tecken som stöd?MetodUtifrån syftet och vald undersökningsgrupp har valet fallit på en datainsamlingsmetod, som gör det möjligt att arbeta utifrån en kvantitativ ansats, i form av enkäter.ResultatResultatet visar att flertalet föräldrar tycker om att pedagoger använder sig av tecken som stöd (TSS) i verksamheten. De tror att det är bra för språkutvecklingen och de flesta tror också att det är bra för alla barn. De ser dock inte att pedagogerna använder sig av TSS när de lämnar och hämtar sitt barn på förskolan och de flesta tror bara att pedagogerna använder sig av TSS vid vissa situationer. Många märker att barnen visar tecken hemma, men inte alla.

Syftet med min studie var att beskriva vilka hinder invandrarföretagare möter i inom Linköpings kommun.För att få ett resultat har jag ställt 4 olika forskningsfrågor om byråkrati,skattebestämmelser, myndighetsspråk och vardagsspråk som  huvudsyfte.Mitt tillvägagångssätt har baserats på 7 intervjuer med personer som har olika bakgrund och jobbar inom skiftande organisationer och företag. Som aktörer har jag valt Skatteverket, Nulink och Nyföretagarcentrum i Linköping.De personer som jag har gjort intervju med heter Susanne Eriksson(företagare), Elin Walin (företagare), Ali Reza Ghodoosi(företagare) och Maryam Azmand (tidigare företagare).När jag har tittat på resultatet då ser jag ett tydligt och starkt mönster kring informanternas uppfattningar om mina indikatorer.Om man tittar på myndigheters svar då ser man en tendens kring uppfattning av byråkrati, skattebestämmelser samt myndighetsspråk. Jag ser nämligen också att det finns tydliga skillnader mellan företagare som är inrikes födda med företagare med utländsk bakgrund vad gäller förståelse kring mina frågeställningar.I mitt arbete slås jag av att en informant ser byråkrati som något negativt och personer med utländsk bakgrund har svårt att uppfatta myndighetsbyråkrati.Jag tycker också att det är intressant att de officiella personerna tycker att skattereglerna har blivit enklare medan invandrarföretagare tycker att det är svårt med skatteregler. När jag tittar på vardagsspråk som mitt huvudsyfte så tycker förstås jag att företagare med utländsk bakgrund bör se det svenska språket som nyckel till allting precis såsom språkläraren tycker. Slutligen ser jag ett klart och tydligt mönster mellan svenska företagare och invandrarföretagare vilket innebär att svenska företagare har lätt att anpassa sig efter gällande regler mot bakgrunden av att svenska är modersmål för dem medan invandrarföretagare har problem med anpassning till regler och lagar vilket beror på det svenska språket som ett hinder, enligt min tolkning..

Syftet med vår undersökning var att studera varför gymnasielever är motiverade till ämnet matematik. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vårterminen 2004 i en gymnasieskola i Luleå. Eleverna studerar på ett teoretiskt program. Vi kunde i vår undersökning se att eleverna var motiverade till matematiken av några olika anledningar.

Studien handlar om hur elever uppfattar illustrationer i läroböcker och hur deras förståelse eventuellt påverkar vilken typ av bilder de föredrar. För att få reda på vad elever i årskurs nio tycker är en bra illustration av växthuseffekten gjordes intervjuer på fyra olika skolor.Eleverna ombads berätta vad de visste om växthuseffekten innan de fick välja ut den bästa av sex olika bilder. Eleverna svarade också på vad som var bra med bilderna och vad som inte var bra med bilderna. De skulle också förklara växthuseffekten utifrån den bild de valt som bäst.Resultatet visar att oavsett elevernas förkunskaper vill de ha en välritad, avancerad bild med förklarande text i bilden och pilar som visar vad som händer. Undersökningen visar också att eleverna har svårt att skilja mellan ozonlagrets och växthuseffektens betydelse..

Arbetets syfte är att introducera den subjektiva uppskattningen av en bra nivå vid konserter. Detta då tidigare arbete endast belyst den medicinska aspekten. Målet är att göra fler konsertbesökare nöjda med ljudupplevelsen och arbetet vänder sig framförallt till aktiva PA-tekniker som jobbar med höga ljudnivåer. Genom ett lyssningstest där försökspersonerna får bedöma nivån på sjumätbart lika starka klipp med olika frekvensinnehåll insamlas den data som behövs. Det visas att vid nivåer som är lägre än det maxvärde som Socialstyrelsen tagit fram, tycker folk att det är för starkt.