Background: From the beginning of the 60ÂŽs until the beginning of the 80ÂŽs the swedish local government has expand enourmously. The expansion didnÂŽt lead to any discussions about how the local government should be controlled or organized. The local government should instead be organized and controlled as administrations. Lately it has became more usual to have these discussions about how local government should be controlled and organized. Nowadys itÂŽs not unusual that local governments imitate private companies.

BAKGRUND: Redan i mitten av 1700-talet skriver Jean, Jacques Rouessau attbarns miljö Àr en lÀrandeplats, bÄde inomhus och utomhus, dÀr dekan anvÀnda sina sinnen och aktivt söka kunskap. LikvÀl 2000-taletsLars-Owe Dahlgren menar att utomhuspedagogik inbjuder till olikasinnesuttryck genom erfarenheter och upplevelser i miljön utomhus.UtgÄngspunkten för den teoretiska ramen av arbetet Àr sett ur ettsociokonstruktivistiskt perspektiv.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka vilken syn pedagoger i förskolanoch skolan har pÄ utomhuspedagogik, hur de arbetar medutomhuspedagogik i den dagliga verksamheten samt vad somutvecklar barns lÀrande i utemiljön.METOD: Studien genomfördes med kvalitativ forskningsmetod.Datainsamlingen utfördes med hjÀlp av self report som besvaradesav 16 pedagoger verksamma i förskola och skolaRESULTAT: Resultatet visade att alla deltagande anvÀnde sig avutomhuspedagogik i verksamheten. Utomhuspedagogik upplevdessom ett spontant omrÄde dÀr barn och elever aktiverade sig praktiskti utomhusmiljön. Ett flertal pedagoger som var delaktiga i studienansÄg att utomhuspedagogisk verksamhet skapar situationer dÀr ettlÀrande sker..

Uppsatsen; Inskolningens pedagogiska innehÄll av Borg, Liza & Dahlgren, Therese handlar om det pedagogiska innehÄllet i sexÄrsverksamhetens inskolning. VÄrt syfte Àr att undersöka vilka inskolningsprocesser som anvÀnds i sexÄrsverksamhet samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om det pedagogiska innehÄllet i inskolning. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av pedagoger samt tidigare forskning och litteratur. Som grund för uppsatsen har vi valt att sÀtta fokus pÄ individanpassad inskolning. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexÄrsverksamheten om det pedagogiska innehÄllet i inskolningen och anser de att inskolningen Àr individanpassad? Kan pedagogernas egen uppfattning kring det pedagogiska innehÄllet i inskolningen variera frÄn pedagog till pedagog? Har pedagogerna funderingar pÄ en alternativ inskolningsprocess? I undersökningen intervjuades tvÄ förskollÀrare, tvÄ barnskötare och en lÀrare.

UtifrĂ„n tre exempel undersöker uppsatsen konstens plats i den konstnĂ€rliga forskningen i det svenska och skandinaviska sammanhanget. Den frĂ„gar om konstens plats i relation till konstnĂ€rlig forskning och om den ska förstĂ„s som process, produkt, spĂ„r eller en kombination av dessa. Är det exempelvis möjligt att kartlĂ€gga de konstnĂ€rliga avhandlingarnas olika lager av meningsproduktion, och vad betyder det nĂ€r de pĂ„stĂ„r sig producera kunskap? Snarare Ă€n att stĂ€lla formella frĂ„gor om vad den konstnĂ€rliga forskningen Ă€r, vill denna första pilotundersökning börja frĂ„ga nĂ€r det som produceras genom konstnĂ€rlig forskning ska förstĂ„s som konst och nĂ€r det handlar om nĂ„gonting annat..

Syfte med uppsatsen har varit att underso?ka fa?rgens och gestikens pa?verkan pa? altarska?pets iscensa?ttning av bera?ttelserna och da?rmed a?ven budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utga?ngspunkt. Materialet fo?r underso?kningen a?r ett flandriskt altarska?p fra?n Ska?nela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka.

Mindre Àn en mÄnad efter riksdagsvalet 2006 valet kommer det fram att nytillsatta handelsminister Maria Borelius anlitat barnflickor under större delen av 90-talet utan att betala arbetsgivaravgifter för dem. Magnus Ljungqvist anser att det Àr mÀrkligt att ett sÄdant faktum konstateras utan att följas upp och tar saken i egna hÀnder, ringer skattemyndigheten och begÀr ut Borelius deklarationer som visar att Borelius och hennes man sammanlagt tjÀnat cirka 16 miljoner kronor under 90-talet.Ljungqvist Àr en hÀngiven politisk bloggare som sjÀlv sÀger sig syssla med medborgarjournalistik. Ljungqvist positionerar sig i egenskap av att vara medborgarskribent som nÄgon som bÄde har utrymme att tÀnja pÄ grÀnserna samt att vara hur subjektiv denne vill. Hur visar sig dÄ skillnaden mellan en medborgarjournalistiskt -och en journalistisk text?Medborgarskribenten stÄr utanför journalistkÄren, dock blir grÀnsen mellan deras arbete allt mer vag.

Syftet med vÄr studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön anvÀnds pÄ förskola och skola i ett lÀrandesyfte och för att se om det finns nÄgon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men Àven att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön pÄverkar barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av Ätta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av vÄr undersökning blev att utomhusmiljön anvÀnds bÄde pÄ förskola och pÄ skola i ett lÀrandesyfte och dÀr var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola. Vi har valt dokumentation i förskolan som Ă€mne för vĂ„rt examensarbete dĂ„ vi menar att det Ă€r ett bra redskap för vĂ„rt arbete i förskolan. Dokumentation kan anvĂ€ndas för att följa upp, utvĂ€rdera och utveckla verksamheten. Ämnet har Ă€ven aktualiserats i och med den reviderade lĂ€roplanen för förskolan som fastslĂ„r att ?förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras? (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I lĂ€roplanen har ocksĂ„ förskollĂ€rarnas ansvar för dokumentation förtydligats.

Participation as Pedagogy ? Imagined Race and the Exhibit of Swedish Peoples-Types.This essay will analyse and give a deeper picture of the ?The Exhibit of Swedish People-Types? by focusing on the pedagogical ideals that formed the exhibit as an participatory media. The exhibit was led by the famous race-biologist Herman Lundborg and toured Sweden in 1919 displaying the racial constitution of the Swedish population using material gathered by the public itself. The exhibit has been described as an important tool in popularising eugenics in Swedish society during the early 20th century with the ambition of gaining funds to create the first race-biological institute and to influence policy-making. Nevertheless there has not been a single study which has focused solely on the exhibit and how the pedagogical ideals that permeated it affected the relation between the public and the media itself nor the political implications of this relation.

Syftet med vÄr studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön anvÀnds pÄ förskola och skola i ett lÀrandesyfte och för att se om det finns nÄgon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men Àven att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön pÄverkar barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av Ätta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av vÄr undersökning blev att utomhusmiljön anvÀnds bÄde pÄ förskola och pÄ skola i ett lÀrandesyfte och dÀr var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Arbetet handlar om hur bilden av Gustav Vasa förÀndrats i lÀroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola. Fokus ligger pÄ hur och varför bilden av honom har förÀndrats. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi Àven studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom. Vi har gjort en textanalys, utifrÄn Stefan Selanders analysmodell, av sju lÀroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrÄn Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att bilden av Gustav Vasa har förÀndrats och att den har gjort sÄ i takt med den politiska debatten. Vi kan Àven se att man valt att ta upp samma hÀndelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrÄn olika motiv..

TITEL: SĂ„ pĂ„verkar belöningssystemet Oktogonen motivationen i Handelsbanken i Ronneby HYPOTES: Belöningssystemet Oktogonen pĂ„verkar inte motivationen i Handelsbanken i Ronneby. SVAR PÅ HYPOTES: Hypotesen förkastas. Belöningssystemet Oktogonen pĂ„verkar motivationen i Handelsbanken i Ronneby. FÖRFATTARE: Torbjörn Dahlgren och Fredrik Hultberg HANDLEDARE: Klaus Solberg SĂžilen INSTITUTION: Institutionen för Ekonomi, Management och SamhĂ€llsvetenskap KURS: Kandidatarbete i Företagsekonomi SYFTE: - fĂ„ en djupare insikt och förstĂ„else för belöningssystem som ett styrmedel - undersöka och analysera belöningssystemets pĂ„verkan pĂ„ motivation. - utröna de effekter belöningssystemet haft pĂ„ de anstĂ€llda METOD: Kvalitativ metod med kvantitativa influenser.

Titel: Uterummet som kunskapskÀlla Författare: Jeanette Bergman & Carina Karlsson Syftet med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger pÄ olika förskolor tÀnker kring uterummet. Vidare Àr syftet att se hur pedagogerna ser pÄ att bedriva verksamheten ute och om de anvÀnder sig av uterummet i undervisningssyfte. Uterummet kan ses som en möjlig tillgÄng bÄde för lÀrande och för att stÀrka hÀlsan. Hur uppfattar de pedagoger som vi intervjuat detta? Ser de uterummet som en möjlighet för att upptÀcka och uppleva olika kÀnslor som nyfikenhet, trygghet, upptÀckarlust och inspiration? I klassrummet har lÀrarna lÀtt att anvÀnda sig av de pedagogiska hjÀlpmedel som finns.

The purpose of the study is to reach knowledge about how public librarians understands and describes environmental scanning as a working process in a Swedish public library. The study consists of 5 interviews with public librarians working within the same organization. The empirical material is presented in two ways. The first one is what aspects of the external world the librarians find important. The second is through a theoretical framework based on Magnus Hoppes model of environmental scanning, including communication and cognitive processes aswell as ways of analyzing information from the external world.

Titel Got Event i Nationella MedierFörfattare Alexander Jönsson, Philip StrömbĂ€ck & Johan ÖhrlingKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vidGöteborg universitetTermin Höstterminen 2008Handledare Magnus FredrikssonSidantal 40 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga och undersöka Got Eventsbild som speglats i nationell media.Metod Kvantitativa innehĂ„llsanalyser av 272 artiklarMaterial 272 artiklar frĂ„n Dagens Nyheter, Expressen och AftonbladetResultat Resultatet visar att nationell media överlag ger en bild av Got Event som överensstĂ€mmer med den bild bolaget sjĂ€lva villförmedla. Dock kan vi se att mediebilden inte ger bolaget hjĂ€lp med mĂ„len att sprida kunskap och ge en bild att man har moderna arenor. Sett över tid Ă€r det just moderniteten avarenorna som har fĂ„tt den kraftigaste förĂ€ndringen. Ju senare i vĂ„r undersökningsperiod, desto mer omskrivs arenorna som omoderna..