Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka gymnasielÀrares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska Àmnen och Àmnet idrott och hÀlsa samt belysa lÀrares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielÀrare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer anvÀnts. Vid observationerna anvÀndes ett idrottspsykologiskt mÀtinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lÀrare observerades vid sex tillfÀllen, tre gÄnger i det teoretiska Àmnet och tre gÄnger i Àmnet idrott och hÀlsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lÀrare för att ta reda pÄ hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstÀmmer med observationsresultaten.Observationsresultaten visar pÄ att individuell respons Àr mest framtrÀdande i lÀrarnas teoretiska Àmnen.

Bakgrund: MÄnga patienter drabbas av smÀrta och obehag efter operationer. SmÀrtbedömning kan försvÄras av exempelvis brist pÄ kommunikation hos vÄrdpersonalen och attityder hos vÄrdpersonal och patienter. Vid utvÀrderingen av effektiviteten av omvÄrdnaden Àr smÀrtlindring och smÀrthantering viktiga begrepp. SmÀrtupplevelser Àr subjektiva och unika för varje patient. DÀrför krÀvs individuell omvÄrdnad vid postoperativ smÀrta.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

The European Union (EU) has since the Treaty of Rome 1957 pursued the goal of gender equality and one effort is through their gender equality strategies. In recent years EU also has had an increased emphasis on intersectionality. The aim of this bachelor thesis is to examine how intersectionality is portrayed in EUs three gender equality strategies between 2010 and 2025. To investigate this, the problems and solutions presented in the strategies have been reviewed. The study uses a qualitative content analysis and a theoretical framework of intersectionality with an analytical scheme to study the equality strategies.

Uppsatsen underso?ker ko?nsfo?rdelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Ga?vle. Den utga?r fra?n teorier om att gatunamn vidmaktha?ller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt pa? historieskrivningen. Fo?r att underso?ka om tidens mer ja?msta?llda samha?lle pa?verkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbesta?ndet i tva? perioder med bryta?ret 2000 da?r den tidigare perioden ja?mfo?rs med den senare na?r ja?msta?lldhets- medvetenheten fo?rva?ntats o?kat.Uppsala som under 2000-talet debatterat fra?gan uppvisar en o?kad andel kvinnonamn pa? 30 procentenheter mot Ga?vles o?kning pa? 16 procentenheter da?r man heller inte har na?gra ja?msta?lldhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammantra?desprotokoll granskas i syfte att underso?ka genusanknytande resonemang da?r fallet Fadimes plats belyser en a?ldre och uteslutande kulturva?rdande politik som format namnbesta?ndet.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvÄrd Àr otillrÀcklig smÀrtlindring postoperativt. SmÀrta Àr en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den Àr svÄr att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smÀrtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet anvÀndes en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Denna studie a?r utfo?rd vid Mondelez International i Upplands Va?sby som vill ta fram ett transportplaneringsverktyg fo?r att underla?tta sin transportplanering. Detta genomfo?rs genom att studera hur transportplaneringen bo?r bedrivas och hur ett transportplaneringsverktyg kan vara utformat. Syftet med denna studie a?r att utforma en flexibel modell fo?r transportplanering som minimerar transportkostnaderna.Studien testar och ja?mfo?r tva? sa?tt att bera?kna transportkostnaden.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvÄrd Àr otillrÀcklig smÀrtlindring postoperativt. SmÀrta Àr en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den Àr svÄr att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smÀrtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet anvÀndes en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick frÄn anknytningsteorin. Denna teori utgÄr frÄn att individen redan som barn utvecklar nÄgon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina förÀldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mÀns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras hÀr som mÀns rÀdsla för att inte kunna uppnÄ samhÀllets normer och vÀrderingar vad gÀller maskulinitet. Dessutom avsÄgs att undersöka hur det eventuella sambandet förhÄller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i tvÄ grupper, en grupp mÀn inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lÀrarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp mÀn inom typiskt manliga yrken (brandmÀn och studerande inom tekniska Àmnen).

En kvalitativ studie kring nÄgra lÀrares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begrÀnsat till elever med lÀs och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre. för att genomföra den hÀr studien har jag valt att intervjua fyra lÀrare med behörighet att undervisa elever i Ärskurs tre i Àmnet svenska, dessa lÀrare valdes genom bekvÀmlighetsurval. LÀrarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gÀller IUP och elevers delaktighet men Àven att lÀrarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjÀlpa dem pÄ olika sÀtt för att de ska nÄ mlen för lÀsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrÄn Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som Àr ett centralt begrepp i studien..

Examensarbetet har utfo?rts under fem veckor vid Smurfit Kappa Kraftliner i Pitea?. Projektet som tilldelades var att utfo?ra fo?ra?ndrat ko?rsa?tt av fo?rbra?nningsluften till sodapannan fo?r att ev. minimera problem med stoftavga?ng.

This study describes and analyzes how one teacher perceives her monitoring of the studentsŽindividual plans of development as expressed in the Education Act chapter 10, 13§. Today there are nonational guidelines published in the monitoring area for these plans of development, although this is anobligation for all teachers in Sweden. Also, it presents some studentsŽ opinion on this and how themonitoring affects their learning.The progressive perspective on learning with the content spirit of the concepts responsibility,participation and experience, as well as research in this field provides the background for the study.The most important features of the data were presented in relation to these three concepts and thecommon themes found between them.The study reveales that the monitoring of the individual plans of development can never be taken forgranted due to the absence of national guidelines on this matter. Either the intention of this absence isto hand over to a professional profession, such as teachers, to decide themselves how the work shouldbe designed, or they are not capable of doing this based on their education and the other conditionsgiven in their work. The conclusion is therefore that it is up to each school and each teacher to decideon how to work with this matter..

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick frÄn anknytningsteorin. Denna teori utgÄr frÄn att individen redan som barn utvecklar nÄgon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina förÀldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mÀns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras hÀr som mÀns rÀdsla för att inte kunna uppnÄ samhÀllets normer och vÀrderingar vad gÀller maskulinitet. Dessutom avsÄgs att undersöka hur det eventuella sambandet förhÄller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i tvÄ grupper, en grupp mÀn inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lÀrarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp mÀn inom typiskt manliga yrken (brandmÀn och studerande inom tekniska Àmnen).

Syftet med detta examensarbete var att studera hur förskollÀrare förhöll sig till fenomenet utvecklingssamtalet. Metoderna vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer samt brukstextanalys av insamlat material. I undersökningen deltog fem personer frÄn olika förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visade att förskollÀrarna sÄg att utvecklingssamtalet hade olika syften: att följa upp och visa pÄ barnets utveckling och lÀrande, att skapa bra kontakt med förÀldrarna, att anvÀnda utvecklingssamtalet som ett informationstillfÀlle samt att stödja förÀldrarna i sin förÀldraroll. Utvecklingssamtalets utformande visade sig ha tvÄ dimensioner: om barnet var delaktigt i samtalet samt om samtalet hade en dialog med drag av monolog eller en öppen dialog.