Syftet med detta arbete var att undersöka de psykologiska mekanismerna bakom fusk vid prov pÄ gymnasiet. Attityder, sociala normer och upplevd kontroll Àr delar av de psykologiska mekanismerna involverade i fusk. Hur kommer det sig att gymnasiestudenter fuskar och hur ofta gör de det? Theory of Planned Behavior (TPB) (Aizen, 2003) anvÀndes för att undersöka anledningar till att studenter vÀljer att fuska eller att inte fuska. Resultaten visar att elevens upplevda risk att bli ertappad för fusk samt upplevelsen av obehagliga konsekvenser vid ett eventuellt ertappande var de mest dominerande faktorerna för elevens attityd gentemot fusk och att attityden, i sin tur, var den mest avgörande faktorn för huruvida eleven planerar att fuska..

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..

Syftet med denna studie har varit att fÄ insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan lÀggas upp för att nÄ ett dialogiskt klassrum, under de senare skolÄren. VÄr intention har Àven varit att undersöka vilka arbetsmetoder som Àr vanligt förekommande hos de lÀrare som ingÄtt i undersökningen. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sex pedagoger, varav hÀlften verksamma pÄ grundskolan och hÀlften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur Àr utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. LÀrarnas intention Àr att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det anvÀnds Àven metoder som frÀmjar envÀgskommunikation.

Detta examensarbete undersöker gymnasieelevers kÀnslor inför och under muntliga redovisningar, samt hur de ser pÄ att anvÀnda datorstöd vid dessa tillfÀllen. En kvantitativ studie genomfördes bland eleverna i de tre Ärskurserna vid ledarskapsprogrammet i LuleÄ gymnasieby. Som underlag har forskning och studier om taltrÀning, muntliga redovisningar och moderna pedagogiska metoder anvÀnts, samt forskning och studier om hur IKT pÄverkar skolan av idag. Resultatet pekade pÄ att medveten inriktning pÄ att trÀna och lÀra om redovisningar och sjÀlvförtroende, IKT-kunskaper samt att anvÀnda Àmnesövergripande arbetssÀtt ger positiva resultat hos eleverna. Studien pekar ocksÄ pÄ att skolledningens underlÄtenhet att tillhandahÄlla datorutrustning av god kvalitet haft negativ pÄverkan pÄ elevernas motivation och möjligheter att tillgodogöra sig utbildning fullt ut..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad tvÄ klasser som lÀser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssÀttet kan vara en tillgÄng i den svenska gymnasieskolan. TvÄ uppgifter med lÀrarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkÀt som behandlar attitydfrÄgor samt hur deras motivation i matematik Àr.

I detta arbete presenteras och diskuteras skapandet och resultatet av en iOS?applikation som skall vara till hjÀlp för lÀrare i grund? och gymnasieskolan.Vid arbetet kring större applikationer mÄste plannering och utförande ömsom stötas mot varandra. Mycket av tiden och arbetet gÄr till att skifta mellan olika programmatiska och visuella lösningar, för att i slutÀndan nÄ det som stÀmmer bÀst överens med det önskade resultat. Att minimera denna tidsÄtgÄng och att skala bort sekundÀr funktionalitet har varit en stor utmaning för mig, men ocksÄ det jag har lÀrt mig absolut mest av.Slutresultatet blev en anvÀndbar produkt men med, frÄn planneringen sett, en reducerad funktionallitet. Jag ser möjligheter i, och hoppas kunna Àgna tid Ät, en utvekling av produkten i framtiden, var jag kan dra nytta av den lÀrdom som arbetet har fört med sig..

Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat Àmne i dagens samhÀlle dÀr den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gÄ framÄt sÄ krÀvs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. BÄde forskare och politiker anser att det Àr inom skolsystemet som det Àr möjligt att mest effektivt pÄverka individer och dÀrför bör det vara dÀr som insatser först och frÀmst bör sÀttas in. Problematiken ligger dock i att Àmnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende pÄ vem som ser pÄ det. Det finns inga konkreta hÀnvisningar och definitiva svar pÄ hur entreprenörskapsutveckling ska nÄs vilket försvÄrar det arbete som lÀggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt Àr frÄgan huruvida Sverige ska satsa pÄ att utbilda fler individer som startar egna företag eller om mÄlet Àr fler individer som agerar entreprenöriellt?UtifrÄn teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svÄrigheten med Àmnet och de definitioner som finns men Àven hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön.

The general view of learning has dramatically changed during the last two decades. Today we talk about learning for life and educate to meet the demands of the information society. This new view forces us to constantly relearn and develop new knowledge ? something which has resulted in large restructuring within the upper secondary school. New forms of teaching, where the pupils are given the opportunity to a more active search for knowledge, is developing.

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vÄrd och utbildning har stÄtt i fokus för diskussion och debatt. Anledningen Àr delade Äsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristÄende gymnasieskolor har under de senaste Ären ökat drastiskt, och trenden ser ut att hÄlla i sig.

Syftet med följande studie Àr att kartlÀgga och analysera Malmöungdomars vÀgar genom utbildningssystemet. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar. Dels en kvantitativ del dÀr vi kartlade elevsammansÀttningen pÄ samtliga gymnasieskolor i Malmö med avseende pÄ variablerna inkomst, utbildning och stadsdel. Dels en kvalitativ del dÀr vi genomförde intervjuer med personer inom skolvÀsendet i Malmö. Studien visar pÄ att genomsnittselevens inkomst- och utbildningsbakgrund skiljer sig vitt Ät pÄ gymnasieskolorna i Malmö.

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan öppna och slutna laborationer i Ă€mnena biologi och kemi i gymnasieskolan. JĂ€mförelsen syftar till att ta reda pĂ„ för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se nĂ€r de bĂ€st kan anvĂ€ndas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes pĂ„ fyra gymnasielĂ€rare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet frĂ„n undersökningen visar att det finns bĂ„de för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna sjĂ€lva tĂ€nker mer och blir mer engagerade under laborationerna.

Syftet med arbetet var att undersöka hur man pÄ nÄgra gymnasieskolor arbetar med ÄtgÀrdsprogram för elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag ville försöka ta reda pÄ om ÄtgÀrds-programmen Àr ett verktyg i gymnasieskolan. Eller om det upprÀttas enbart för att det Àr lagstadgat. Den kunskap jag inhÀmtar vill jag anvÀnda i utvecklingsarbetet kring ÄtgÀrds-program pÄ min egen arbetsplats. För att nÄ syftet skulle jag göra undersökningar pÄ olika gymnasieskolor. Detta för att fÄ en bild av hur man arbetar med ÄtgÀrdsprogram i verksamheterna.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I mÄlen för kursen Bild stÄr det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit nÄgon tidigare forskning om hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur mÄlen realiseras ute pÄ skolorna. De metoder som anvÀnds Àr litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlÀrare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar pÄ att det finns sÄvÀl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.

The purpose of the study is to examine the multilingual student?s use of IT in school.The study also highlights the teacher?s view of development and how they use IT in their own teaching.A qualitative approach study was conducted to acquire a deeper understanding of students' language learning by using IT. In the study, it was assumed socio-cultural perspective in which learning takes place through interaction with others.The result shows that multilingual students have difficulty understanding information available on the internet and they are either waiting to meet a teacher to get a clearer picture of what to do or doing tasks even though in some cases misunderstand the task. Language teachers also confirm student?s impression and at the same time express the concern that students are reading less.This study shows that there may be correlation between students' learning motivation and an understanding of instructions online.